Strålning och immunterapier i fokus när Cancerfonden stödjer 29 forskare
Av – Vi har all anledning att känna hopp – forskningen om cancer går framåt och vi har idag utvecklat metoder som för bara några år sedan kändes som ren science fiction, säger Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd, i ett pressmeddelande.
Drygt hälften av forskartjänsterna, 15 stycken, finns på Karolinska institutet. Övriga fördelas på Lunds universitet (8 forskartjänster), Uppsala universitet (5) och Göteborg universitet (1).
Fem av forskarna är aktiva inom strålbehandling. Enligt Cancerfonden är det idag för få i Sverige som forskar på området, vilket gör att svensk strålforskning riskerar att halka efter.
En strålforskarna är Pavitra Kannan vid Karolinska institutet, som arbetar för att förbättra överlevnaden vid prostatacancer. Det är en cancerform där strålning oftast används som behandlingsmetod, men ibland inte fungerar eftersom tumörceller hos vissa patienter utvecklar resistens mot strålningen.
– Vi ska nu studera vad som gör resistenta celler sårbara i ekosystemet så att strålterapin kan få bättre effekt. Jag är otroligt glad över stödet från Cancerfonden, säger Pavitra Kannan i pressmeddelandet.
Andra forskare som lyfts fram av Cancerfonden är Erik Elias vid Göteborgs universitet, som undersöker vad som gör att neuroendokrina tumörer växer och sprider sig, Lotta Hansson vid KI som ska forska kring blodcancerpatienter och covid-19, samt Yumeng Mao vid Uppsala universitet som undersöker hur immunterapier ska kunna fungera mer effektivt och för fler cancerformer än i dag.
Här är en lista över alla forskare som beviljades medel.
