Björn Arvidsson: Vi behöver skapa ett sammanhållet system för biologiska läkemedel
Syntetiseringen av det mänskliga insulinet 1982 var det första steget för den moderna användningen av biologiska läkemedel. Efter en blygsam start ser vi idag hur allt fler läkemedel i sen utvecklingsfas är biologiska och hur de första biosimilarerna, alltså motsvarigheten till generika fast för biologiska läkemedel, redan har
nått patienter.
Sverige har en uttalad strategi om att vara världsledande inom utveckling av biologiska läkemedel och avancerade terapier. De senaste 20 åren har också visat på en intressant
förflyttning av den innovativa kraften inom läkemedelsutveckling. Där de stora bolagen tidigare investerade enorma resurser på att själva ta fram egna läkemedelskandidater
satsar de i dag i allt större grad på att leta nya bland världens forskningsinstitutioner och
små företag. Och det är klart att även om ett företag har enorma resurser och tusentals egna forskare så är det inget i relation till den innovativa kraft som finns utanför dess egna faciliteter.
Här finns en möjlighet för Sverige. Vi har en bra grund genom en välutbildad befolkning, en god grundforskning, internationellt världsledande lärosäten samt erkända forskargrupper inom de områden där nya biologiska läkemedel idag har bevisad stor potential.
Vi hör många röster som tycker att idéerna och de tidiga produkterna alltför tidigt köps upp och “försvinner” från Sverige. Men vi borde se på det annorlunda. I den snabbrörliga
värld vi lever i idag och där livscykeln för innovationer och företag är kort, observerar vi också hur pengarna finns på andra ställen än i Europa och Sverige. Därför kanske vi ska omfamna och förädla denna situation – istället för att drömma om ett nytt Pharmacia eller Astra.
Den biologiska revolutionen inom läkemedelsutveckling ger Sveriges med sina
förutsättningar en möjlighet till just det.
Vi har många bitar till pusslet, där vi nyligen kunde läsa om satsningen i Matfors, samtidigt som vi har en etablerad och världsunik miljö i Testa Center i Uppsala, en nationell struktur inom Scilifelab och organisationer som CAMP och ATMP Sweden.
Kan vi bara skapa ett sammanhållet system så får vi ett stöd där nya medicinska möjligheter snabbt kan testas och utvecklas från labbmiljö till industriell skala. Ett sådant system bidrar också till att vi bygger mer kompetens inom området vilket möjliggör för fler satsningar, även om enskilda produkter köps upp och utvecklas vidare utanför Sverige.
När denna motor fungerar så kommer investeringar, talanger och etableringar till Sverige och vi kan leva upp till den uttalade ambitionen om att vara världsledande.
Artikeln är en del av vårt tema om Krönika.
