Forskningsproppen: SwedenBio – Första förslaget
Nästa höst kommer regeringen med den nya forskningspolitiska propositionen, den så kallade forskningsproppen. SwedenBio är en av de aktörer som fått inbjudan om att komma med underlag till regerings forskningspolitik.
I början av året överlämnade Swedenbio skriften Sveriges internationella attraktionskraft och lyskraft som life science-nation till regeringen, vilket utgör organisationens inspel till life science-strategin. Swedenbio upplever att det hänt mycket lite från regeringens sida sedan inspelet lämnades in och vill därför även inför forskningsproppen lyfta denna skrift. Dessutom bidrar Swedenbio med sju mycket specifika förslag där de går på djupet i att beskriva hur den forskningspolitiska propositionen kan åstadkomma förändring.
Varje dag denna vecka presenterar Swedenbio ett nytt fördjupat förslag. Det första förslaget av sju är:
Tillgängliggör forskningsinfrastrukturen
SwedenBIO:s bedömning: Sveriges forskningsinfrastruktur, både den nationella och vid enskilda lärosäten bidrar till att flytta fram forskningsfronten för akademin, men tar idag inte tillvara samma möjlighet att bidra till företagens utveckling, trots att detta var regeringens avsikt. Regelverken är otydliga och incitamentsstrukturer saknas, vilket leder till att inställningen till detta varierar hos huvudmännen. Tillgängliggörande skiljer sig således åt mellan infrastrukturerna och till och med inom en och samma infrastruktur.
Infrastrukturen behöver både tillgängliggöras för samskapande FoU-processer, exempelvis inom ramen för programmet för explorativ samverkansforskning och för uppdrag till full kostnadstäckning.
Swedenbios Förslag:
• Ett utökat undantag anpassat för verksamhet vid forskningsinfrastrukturer behöver införas i 8 kapitlet §4 i avgiftsförordningen. Utöver det krävs rådgivning och stöd till huvudmännen i framtagning av prissättningsmodeller och avtal liksom tydliggörande kring hantering av data och sekretess m.m.
• Öka informationen gentemot näringslivet om möjligheter att nyttja infrastrukturerna och vad infrastrukturen kan bidra med
• För förstagångsanvändare kan smörjmedel för ”feasibility”-studier behövas.
• Säkra finansiering för långsiktig drift och utveckling av infrastrukturen/plattformarna för att säkra relevans och position i framkant
Skälen för Swedenbios bedömning och förslag:
I den forskningspolitiska propositionen från 2016 slås fast att regeringen önskar öka utväxlingen från de omfattande investeringar som görs i forskningsinfrastruktur, i form av innovation och samhällsnytta. Ett sätt att åstadkomma detta är genom ökad användning och tillgängliggörande av infrastrukturen också för företag med FoU och/eller produktion i Sverige1. Denna ambition, som regeringen bundit med riksdagen, delas oftast av akademin2 och har även fått ett visst positivt genomslag i praktiken. Dock leder oklarheter i regelverk till osäkerhet kring vad som förväntas och är tillåtet för huvudmännen för forskningsinfrastrukturerna när det gäller att öppna upp för näringslivet. I dagsläget skiljer sig därför praxis åt för hur lärosäten och nationella forskningsinfrastrukturer tillämpar befintliga regelverk.
Fungerande betalningsmodeller saknas
Oavsett verksamhet så regleras möjligheten för statliga myndigheter att ta ut avgifter i avgiftsförordningen. Default är att avgiftsuttag EJ är tillåtet. Dock finns ett undantag som är allmänt hållet och ej framtaget med forskningsverksamhet specifikt i fokus. Det leder till en godtycklig och i många fall restriktiv tolkning av möjligheterna att tillgängliggöra forskningsinfrastruktur mot betalning.
Det behövs ett mer anpassat undantag för att möjliggöra avgiftsuttag som svarar mot det som forskningsinfrastruktur skulle kunna användas till av aktörer utanför akademin. Ett sådant undantag skulle kunna utverkas genom en förordning, se avgiftsförordningen kapitel 8, §3. Förändringar behöver ske som utökar det undantag som regleras i §4 i nämnda avgiftsförordning. Ekonomistyrningsverket har fått i uppdrag att se över detta, vilket är välkommet (länk). Utöver en regelmässig förändring krävs även rådgivning och stöd till huvudmännen i framtagning av prissättningsmodeller och avtal liksom tydliggörande kring hantering av data och sekretess m.m. Avgiftsuttaget skulle också kunna användas åt återfinansiering för utveckling och löpande modernisering av utrustningen.
Bristande information om vad som finns
Företagens medvetenheten om vad vissa forskningsinfrastrukturer kan användas till är låg. Det gäller exempelvis de synkrotronljusbaserade metoderna vid MAX IV respektive neutronspridningskällan vid ESS. Informationsinsatser behöver inkluderas i uppdraget för de aktörer som driver respektive plattform.
Bristande kunskap om användning
Kunnig personal behöver finnas tillgänglig för att stödja både företag och lärosäten i deras användning av utrustningen. En dialog med avancerade användare om hur instrumentering, användargränssnitt och tekniska lösningar för informations- och provhantering bör se ut skulle vara ett effektivt sätt att underlätta användningen. Intermediära företag och industriforskningsinstitut kan spela en roll genom att utveckla och erbjuda vissa experiment och tillhörande analyser eller att i samverkan med kunder utveckla skräddarsydda experiment och analyser efter kundens behov. Dessa mediatorer kan då i viss mån överbrygga den brist på erfarenhet som aktörer har vid nyttjande av infrastrukturen och effektivisera verksamheten. Mediatorer bör tillåtas söka medel (även på uppdrag av ’sina kunder’).
Kontaktytor mellan akademiska forskare som använder utrustningen och företag bör också skapas och inledningsvis kan det behövas öronmärkta medel för samverkan som syftar till att utveckla metodik för att belysa gemensamma forskningsfrågor.
För att öka nyttiggörandet behövs också projektmedel för att sänka tröskeln för nya användare. Nya användare kan uppfatta att den nya tekniken innebär en hög risk då nyttan ännu inte är bevisad. Därför behövs projektmedel för s.k. ’feasability studies’ som kan tillhandahållas företag som inte tidigare är bekant med tekniken eller för metodutveckling med avancerade användare. Aktörer kan för forskningsprojekt, även söka till utlysningar inom programmet för explorativ samverkansforskning.
Michael Dabrowski, vd Pelago Bioscience har uttalat sig om förslaget.
