23948sdkhjf

"Jag är väldigt glad att hon fick priset"

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Lynn Kamerlin, beräkningskemist och professor i biokemi vid Uppsala universitet, som själv jobbar med proteinevolution, träffade en av Nobelpristagarna, Frances Arnold så sent som i maj.

– Hon var här i Uppsala för ett symposium och jag tog ut henne på middag med några kollegor. Det var tänkt att jag ska besöka henne i Los Angeles i november, men jag antar att hon kommer att vara rätt upptagen framöver. Hon är jättetrevlig och jag är väldigt glad att hon fick priset! säger Lynn Kamerlin.

Läs också: Kemipris till bättre enzymer och fagdisplay

– Frances Arnold är en pionjär inom detta forskningsområde, både när det gäller metodutveckling, och när det gäller applikationer på väldigt svårarbetade system. Det som är väldigt spännande för mig som beräkningskemist är att hon också gjort oerhört fint arbete när det gäller att applicera maskininlärning på proteinutveckling.

– Hon har en otrolig förmåga att veta vad som är nytt och viktigt och att vara först (och bäst) på att implementera den kunskapen.

Riktad evolution har lett till en revolution inom biokatalys, då man behöver inte veta så mycket om enzymets mekanism och andra egenskaper, utan kan släppa enzymerna loss och låta evolutionen göra arbetet. Lynn Kamerlin understryker att det är en grovt förenklad beskrivning.

Claes Gustafsson, ordförande i Nobelkommittén för kemi och professor i medicinsk kemi vid Göteborgs universitet förklarar bakgrunden till årets pris:

Hur har ni resonerat för att det skulle bli just de här tre personerna?

– Det är två områden vi belönar som ligger väldigt nära varandra, förenade av temat evolution.

– Den ena delen av priset handlar om att utveckla nya enzymatiska aktiviteter för att kunna katalysera reaktioner vid nya betingelser eller för reaktioner där det inte har funnits några naturligt förekommande enzymer och man har tagit fram helt nya. Det är det Francis Arnold har gjort.

Möjligheten att utveckla nya enzymer har fått väldigt stor industriell betydelse?

– Ja, absolut. Väldigt många av de stora företagen arbetar med att ta fram nya enzymer för att få högre utbyten och en renare produkt. Det är ofta miljövänliga reaktioner som kan utföras under mildare betingelser och i vissa fall ersätta metallkatalysatorer.

– Det har stor betydelse och kommer troligen att få ännu större betydelse i framtiden.

I Frances Arnolds laboratorium har man också utvecklat enzymer som omvandlar enkla sockerarter till isobutanol, en plattformskemikalie för biobränslen och miljövänlig plast.

– Intrycket är att det snarast är fantasin som sätter gränser för hur den här teknologin kan utnyttjas.

Det första enzymet Frances Arnold jobbade med var subtilisin, ett proteas, som kan bryta ned mjölkproteinet kasein. Hon använde riktad evolution och fick slutligen fram en version av enzymet som är 256 gånger effektivare.

– Det är verkligen väldigt användbara kemiska verktyg.

Den andra delen av priset, fagdisplay, är en teknik för att ta fram olika typer av bindare, bland annat antikroppar, men också peptider och proteiner.

Tekniken utvecklades av George Smith. Gregory Winter tog tekniken och använde den för att framställa antikroppar med riktad evolution.

– Han uttryckte delar av antikroppen, den antigenbindande delen, den yttersta toppen på antikroppsarmarna och skapade hela bibliotek med mängder av sådana. Ur biblioteken kan man selektera fram antikroppar med vissa egenskaper och göra en ny runda med mutationer. Det blir som evolution och till slut får man fram väldigt bra antikroppar.

Fagdisplay används idag för att ta fram en rad av de viktigaste antikroppsläkemedlen. Sir Gregory Winter har grundat tre bioteknikföretag baserade på sina upptäckter: Cambridge Antibody Technology 1989 ( köptes av AstraZeneca), Domantis 2000 (köpt av GSK) och Bicycle Therapeutics 2009.

Den snabba utvecklingen av de moderna biologiska läkemedlen hade inte varit möjlig utan fagdisplay som dessutom är en in vitro-metod som får fram humana antikroppar. De tidigare försöken med antikroppar från djur var inte lyckade.

Dessutom tillåter tekniken att man kan spela med olika kinetiska parametrar, som hur länge de ska binda. Du kan manipulera dem på en helt annan kemisk nivå.

Att kemipriset handlar om kemi råder det enligt Claes Gustafsson inget tvivel om.

– När vi pratar om priset blir det väldigt mycket om tillämpningarna där en viktig och för mänskligheten nyttig del är inom medicinen och nya läkemedel. Men när vi utreder priset tittar vi väldigt mycket på den konceptuella höjden och hur det har förändrat kemisters sätt att arbeta.

Att upptäckter som belönas med Nobelpris ska vara till nytta för mänskligheten är viktigt även om det kan finnas undantag, t ex de molekylära maskinerna som fick priset 2016.

– Det är upptäckter som öppnar upp för helt ny forskning som vi tror kommer att få enorm betydelse för mänskligheten på längre sikt.

Men finns det möjlighet att lyfta fram nyttigheten så vill vi göra det, men det är kemin som är grunden och utgångspunkten!

– Det är ju bra också för en allmänhet som kanske är van att tänka på kemi i andra, mindre positiva sammanhang.

– Att svåra inflammatoriska tarmsjukdomar kan lindras på grund av att någon har suttit och laborerat med en bakteriofag och funderat på hur man ska kunna koppla gener och proteiner till varandra är ju en häftig resa, säger Claes Gustafsson.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Bygger fosforåtervinning

Överraskande cellstruktur upptäckt

En ny struktur i mänskliga celler har upptäckts av forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med forskare i Storbritannien.

Grön kemist vid LTH prisas

Ola Wendt, professor vid Lunds universitet, tilldelas den prestigefyllda Nordblad-Ekstrandmedaljen för sin forskning inom metallorganisk kemi.

Storsatsar på grönt väte

Nouryon, Tata Steel, Amsterdams hamn går samman för att utveckla vad man kallar det största klustret för grönt väte i Europa.

Cellink presenterar nya biobläck

Startar klinisk studie

Nyhetsbrev

Universitetet avtalar om Testa Center

Uppsala universitet och GE Healthcare Life Sciences har slutit ett långsiktigt samverkansavtal som ger universitetets forskare tillgång till Testa Center.

Arkiv
Plus

Utvecklar nytt biologiskt läkemedel

Evelina Vågesjös resa med bolaget Ilya Pharma, där hon är vd, har gått väldigt snabbt det senaste året, men det ligger mycket arbete bakom.

Process återvinner allt - två anläggningar byggs

Spindeln chanslös mot cellulosa

Medivir lägger ned mesta forskningen

Medivir AB meddelade att man varslar 60 av 79 anställda främst inom preklinisk forskning och administration om uppsägning.

Anställer affärsutvecklare

Hör om nya vapen mot klamydia

Antibiotikaresistensen måste motarbetas på flera sätt. Umeåbaserade företaget Quretech Bio har flera vapen i arsenalen som avslöjas på seminariet Bioscience 2018.

Stockholmskonventionen vill förbjuda PFOA

FN efterlyser globala åtgärder mot perfluoroktansyra (PFOA) och två andra fluorinerade föreningar.

Medivirs vd byts ut

Äldsta beviset för djurliv på jorden

Fossilerade kemiska föreningar i form av steroider visar att det fanns svampdjur i marina miljöer åtminstone 100 miljoner år före den så kallade kambriska explosionen.

Läkemedelskongress läggs ner

Jätteexperiment för att locka kompetens

På Kemins Dag den 19-20 oktober genomför 110 000 barn och ungdomar från runt 1 000 skolor Sveriges största kemiexperiment.

236 miljoner till forskningsinstrument

SSF delar ut drygt 236 miljoner kronor till 33 projekt för att främja utvecklingen av nya instrument, metoder och tekniker i forskningen.

"Sömnknapp" i hjärnan hittad

Forskare visar i en ny studie på möss att specifika nervceller i hjärnan i en del av hypotalamus kallad ventrolaterala preoptiska arean (VLPO) är avgörande för normal sömn.

Baxter flyttar produktionen från Lund

Det amerikanska medicinteknikbolaget Baxter International flyttar all produktion från Lund till Italien och drar även ned på forskning och utveckling.

Nanopartiklar antidot vid ormbett

Designade nanopartiklar som binder toxiner i ormgift kan bli en effektiv behandling mot vävnadsnekros.

BioWorks lanserar kromatografiprodukt

MetaboGen klar för klinisk studie

Göteborgsföretagets första produkt – nästa generations probiotika – är nu klar att användas i en säkerhetsstudie.

400-årigt kemibolag byter namn

Ny vd för Probi

Hon tar över ansvaret i Mercodia

Fernströmpris till Huntington-forskare

Zealand Pharma säljer för 1,8 miljarder

Supersnabb cyaniddetektor

Årets bioteknikbyggare

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.151