23948sdkhjf

Kvinna får dela fysikpriset!

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Donna Strickland heter en av årets tre fysikpristagare och än en gång är det lasern som prisas, eller rättare sagt laseruppfinningar som bl a gör det möjligt att studera kemiska reaktioner i realtid.

Årets Nobelpris i fysik 2018 går med ena hälften till Arthur Ashkin, Bell Laboratories, Holmdel, USA och andra hälften gemensamt till Donna Strickland, University of Waterloo, Kanada och Gérard Mourou, École Polytechnique, Palaiseau, Frankrike samt University of Michigan, Ann Arbor.

Årets prisbelönade uppfinningar har revolutionerat laserfysiken. Extremt små objekt och otroligt snabba (kemiska) processer uppenbarar sig nu i nytt ljus. Med avancerade precisionsinstrument öppnas nya forskningsområden och en mängd industriella och medicinska tillämpningar.

Arthur Ashkin uppfann den optiska pincetten vars ljusstrålefingrar griper tag i partiklar, atomer, molekyler, och till och med bakterier och andra levande celler. Med detta nya verktyg förverkligade Ashkin en gammal science fictiondröm – att utnyttja ljusets strålningstryck för att flytta på fysiska objekt. Han lyckades få laserljus att knuffa små partiklar mot strålens mittfåra och hålla fast dem. Den optiska pincetten var född.

Ett stort genombrott kom 1987, då Ashkin fångade levande bakterier med pincetten utan att skada dem. Omedelbart satte han igång studier av biologiska system, och i dag används den optiska pincetten brett till att undersöka livets maskineri.

Gérard Mourou och Donna Strickland banade väg för de kortaste och mest intensiva laserpulser människan skapat. Den banbrytande artikeln kom 1985 och blev stommen i Stricklands doktorsavhandling.

De lyckades alstra korta, högintensiva laserpulser utan att förstöra förstärkarmaterialet.

Stricklands och Mourous nyuppfunna teknik, kallad CPA eller chirped pulse amplification, blev snabbt standard för alla senare tillkomna högintensitetslasrar.

Vad behövs de intensiva ultrakorta pulserna till? Ett tidigt användningsområde var att blixtbelysa vad som händer bland molekyler och atomer inne i den ständigt föränderliga mikrovärlden.

Med pulser så korta som en femtosekund, en miljon miljarddelar av en sekund, går det att se skeenden som tidigare verkat hända momentant.

Laserns extrema intensitet gör det möjligt att förändra materiens egenskaper. Isolerande material kan omvandlas till elektriskt ledande. Med ultravassa laserstrålar går det att med extrem precision skära eller borra hål i olika material och även i levande materia.

Ett av de nya forskningsområden som tillkommit under den senaste tiden är attosekundfysiken. Med laserpulser kortare än hundra attosekunder (en attosekund är en miljard miljarder gånger kortare än en sekund) ser man vad elektronerna gör. Elektronerna är kemins arbetshästar. De svarar för optiska och elektriska egenskaper hos alla material, och för de kemiska bindningarna. Nu kan de inte bara mätas, utan även påverkas.

De otaliga användningsområdena har knappast utforskats fullt ännu. Men redan i dag låter de i år belönade uppfinningarna oss rumstera om i mikrovärlden i bästa Alfred Nobel-anda: till största nytta för mänskligheten.

– Detta är ett suveränt pris, kommenterar Villy Sundström, professor emeritus i kemisk fysk, Lunds universitet.

– Mourous och Stricklands chirped pulse amplification används idag i alla femtolasrar - ett genialiskt sätt att förstärka laserpulser. Först sträcker man på en puls (i tid alltså=längre puls) så att den får lägre peakeffekt (genom att sända den t ex genom en fiber) och inte skadar de optiska komponenter där den förstärks. Då kan man förstärka den mångfalt vad som var möjligt utan sträckning. Sen komprimerar man den tillbaks till en kort puls med superhög peakintensitet. Den höga intensiteten gör att man kan utnyttja allehanda optiska effekter för att bl a generera nya våglängder. Som sagt denna finess används nu i alla femtosekund-laserlab och är en förutsättning för nästan allt vi gör i laserlabbet!

Arthur Ashkin, född 1922 (96 år) i New York, USA. Fil.dr 1952 vid Cornell University, Ithaca, USA.

Gérard Mourou, född 1944 (74 år) i Albertville, Frankrike. Fil.dr 1973.

Donna Strickland, född 1959 (59 år) i Guelph, Kanada. Fil.dr 1989 vid University of Rochester, USA.

Prissumma: 9 miljoner svenska kronor, med ena hälften till Arthur Ashkin och andra hälften delad mellan Gérard Mourou och Donna Strickland.

Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

100 miljoner till flytande biogas

Energigas Sverige får ansvar för att driva ett innovationskluster för flytande biogas.

Forskarna svarar om Pcure-kritiken

Pharem slår tillbaka mot Akademiska

En publicerad studie från forskare vid Akademiska sjukhuset pekar mot att Pcures läkemedelsrening i toalettstolen inte fungerar. Artikeln borde dras tillbaka och studien göras om, skriver Pharems vd.

Akademiska spolar Pcure

Nu har Akademiska gjort en större studie av enzymblocken som skulle rena läkemedelsrester redan i toalettstolen. Resultatet är nedslående.

Jästolja kan ersätta palmolja

Den olja, t ex palm- eller sojaolja, som används i fiskfoder kan ersättas med “fet jäst” som odlas på halmsubstrat.

Reningsverk blir bioraffinaderier

Nyhetsbrev

Tunna filmer ger lägre avtryck

En livscykelanalys visar på betydligt lägre koldioxidavtryck från Midsummers tillverkningsprocess för tunnfilmssolceller än den för kiselceller.

Arkiv

Pallplats för Gedea

Gedea Biotech placerade sig på plats tre i gårdagens Europafinal av EIT European health catapult, i kategorin Biotech.

Ny glaskeram för tandlagning

Forskare på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet har tagit fram glaskeramer lämpliga som tandlagningsmaterial, som är tre gånger starkare än befintliga.

Perstorp säljer Capa

Specialkemikalieföretaget Perstorp kommer att sälja sin kaprolaktonverksamhet inklusive produktionssajten i Warrington.

Epilepsigener pekar mot ny behandling

I den största internationella studien i sitt slag har 11 nya gener kopplade till epilepsi upptäckts.

Cyclicor får ny vd

Lundaforskarna bakom Cyclicor har utvecklat en metod för att producera giftfria polymerer, plaster.

Storkoncern investerar – mer kapacitet behövs

EU satsar på barnlöshet

Det svensk-danska projektet ReproUnion för specialiserade behandlingar av ofrivillig barnlöshet får förnyat stöd från bl a EU.

Letar skadliga ämnen i damm

Därför har vi inte håriga handflator

Hår eller inte hår är något som upptar en stor del av människans tid. Nu har forskare hittat en delförklaring till varför fotsulor är hårlösa

Bayer skär ned kraftigt

Dyr teknik avlägsnar mikroplaster

I ett nytt samarbetsprojekt bekräftas att membranteknologi effektivt avlägsnar mikroplast från avloppsvatten.

Genombrott för fotokatalysator av järn

Lundaforskare har framgångsrikt lyckats optimera en järnmolekyl som kan användas som fotokatalysator för att producera bränsle och i solceller för att framställa el.

De ska boosta IVA

Nationell satsning på precisionsmedicin

Nu växlar Sverige upp arbetet med precisionsmedicin inom hälso- och sjukvården och den kliniska forskningen.

Forskar Grand Prix avgjort

Den nationella finalen av Forskar Grand Prix har avgjorts i Stockholm och en vinnare har korats.

Unga forskare prisas

Upptäckt koppling mellan tarmfloran och fetma belönas när pris för unga forskare delas ut i Stockholm.

Kinesiska tvillingar kan vara världens första genediterade barn

Forskare reagerar starkt på nyheten om ett kinesiskt tvillingpar som fötts efter att deras genom editerats med Crisper-Cas9.

1

Tredje gästprofessorn för klimatet

Ny styrelseorförande för UIC

Ny chef på Sobi

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.19