23948sdkhjf

Kvinna får dela fysikpriset!

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Donna Strickland heter en av årets tre fysikpristagare och än en gång är det lasern som prisas, eller rättare sagt laseruppfinningar som bl a gör det möjligt att studera kemiska reaktioner i realtid.

Årets Nobelpris i fysik 2018 går med ena hälften till Arthur Ashkin, Bell Laboratories, Holmdel, USA och andra hälften gemensamt till Donna Strickland, University of Waterloo, Kanada och Gérard Mourou, École Polytechnique, Palaiseau, Frankrike samt University of Michigan, Ann Arbor.

Årets prisbelönade uppfinningar har revolutionerat laserfysiken. Extremt små objekt och otroligt snabba (kemiska) processer uppenbarar sig nu i nytt ljus. Med avancerade precisionsinstrument öppnas nya forskningsområden och en mängd industriella och medicinska tillämpningar.

Arthur Ashkin uppfann den optiska pincetten vars ljusstrålefingrar griper tag i partiklar, atomer, molekyler, och till och med bakterier och andra levande celler. Med detta nya verktyg förverkligade Ashkin en gammal science fictiondröm – att utnyttja ljusets strålningstryck för att flytta på fysiska objekt. Han lyckades få laserljus att knuffa små partiklar mot strålens mittfåra och hålla fast dem. Den optiska pincetten var född.

Ett stort genombrott kom 1987, då Ashkin fångade levande bakterier med pincetten utan att skada dem. Omedelbart satte han igång studier av biologiska system, och i dag används den optiska pincetten brett till att undersöka livets maskineri.

Gérard Mourou och Donna Strickland banade väg för de kortaste och mest intensiva laserpulser människan skapat. Den banbrytande artikeln kom 1985 och blev stommen i Stricklands doktorsavhandling.

De lyckades alstra korta, högintensiva laserpulser utan att förstöra förstärkarmaterialet.

Stricklands och Mourous nyuppfunna teknik, kallad CPA eller chirped pulse amplification, blev snabbt standard för alla senare tillkomna högintensitetslasrar.

Vad behövs de intensiva ultrakorta pulserna till? Ett tidigt användningsområde var att blixtbelysa vad som händer bland molekyler och atomer inne i den ständigt föränderliga mikrovärlden.

Med pulser så korta som en femtosekund, en miljon miljarddelar av en sekund, går det att se skeenden som tidigare verkat hända momentant.

Laserns extrema intensitet gör det möjligt att förändra materiens egenskaper. Isolerande material kan omvandlas till elektriskt ledande. Med ultravassa laserstrålar går det att med extrem precision skära eller borra hål i olika material och även i levande materia.

Ett av de nya forskningsområden som tillkommit under den senaste tiden är attosekundfysiken. Med laserpulser kortare än hundra attosekunder (en attosekund är en miljard miljarder gånger kortare än en sekund) ser man vad elektronerna gör. Elektronerna är kemins arbetshästar. De svarar för optiska och elektriska egenskaper hos alla material, och för de kemiska bindningarna. Nu kan de inte bara mätas, utan även påverkas.

De otaliga användningsområdena har knappast utforskats fullt ännu. Men redan i dag låter de i år belönade uppfinningarna oss rumstera om i mikrovärlden i bästa Alfred Nobel-anda: till största nytta för mänskligheten.

– Detta är ett suveränt pris, kommenterar Villy Sundström, professor emeritus i kemisk fysk, Lunds universitet.

– Mourous och Stricklands chirped pulse amplification används idag i alla femtolasrar - ett genialiskt sätt att förstärka laserpulser. Först sträcker man på en puls (i tid alltså=längre puls) så att den får lägre peakeffekt (genom att sända den t ex genom en fiber) och inte skadar de optiska komponenter där den förstärks. Då kan man förstärka den mångfalt vad som var möjligt utan sträckning. Sen komprimerar man den tillbaks till en kort puls med superhög peakintensitet. Den höga intensiteten gör att man kan utnyttja allehanda optiska effekter för att bl a generera nya våglängder. Som sagt denna finess används nu i alla femtosekund-laserlab och är en förutsättning för nästan allt vi gör i laserlabbet!

Arthur Ashkin, född 1922 (96 år) i New York, USA. Fil.dr 1952 vid Cornell University, Ithaca, USA.

Gérard Mourou, född 1944 (74 år) i Albertville, Frankrike. Fil.dr 1973.

Donna Strickland, född 1959 (59 år) i Guelph, Kanada. Fil.dr 1989 vid University of Rochester, USA.

Prissumma: 9 miljoner svenska kronor, med ena hälften till Arthur Ashkin och andra hälften delad mellan Gérard Mourou och Donna Strickland.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Bygger fosforåtervinning

Överraskande cellstruktur upptäckt

En ny struktur i mänskliga celler har upptäckts av forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med forskare i Storbritannien.

Grön kemist vid LTH prisas

Ola Wendt, professor vid Lunds universitet, tilldelas den prestigefyllda Nordblad-Ekstrandmedaljen för sin forskning inom metallorganisk kemi.

Storsatsar på grönt väte

Nouryon, Tata Steel, Amsterdams hamn går samman för att utveckla vad man kallar det största klustret för grönt väte i Europa.

Cellink presenterar nya biobläck

Startar klinisk studie

Nyhetsbrev

Universitetet avtalar om Testa Center

Uppsala universitet och GE Healthcare Life Sciences har slutit ett långsiktigt samverkansavtal som ger universitetets forskare tillgång till Testa Center.

Arkiv
Plus

Utvecklar nytt biologiskt läkemedel

Evelina Vågesjös resa med bolaget Ilya Pharma, där hon är vd, har gått väldigt snabbt det senaste året, men det ligger mycket arbete bakom.

Process återvinner allt - två anläggningar byggs

Spindeln chanslös mot cellulosa

Medivir lägger ned mesta forskningen

Medivir AB meddelade att man varslar 60 av 79 anställda främst inom preklinisk forskning och administration om uppsägning.

Anställer affärsutvecklare

Hör om nya vapen mot klamydia

Antibiotikaresistensen måste motarbetas på flera sätt. Umeåbaserade företaget Quretech Bio har flera vapen i arsenalen som avslöjas på seminariet Bioscience 2018.

Stockholmskonventionen vill förbjuda PFOA

FN efterlyser globala åtgärder mot perfluoroktansyra (PFOA) och två andra fluorinerade föreningar.

Medivirs vd byts ut

Äldsta beviset för djurliv på jorden

Fossilerade kemiska föreningar i form av steroider visar att det fanns svampdjur i marina miljöer åtminstone 100 miljoner år före den så kallade kambriska explosionen.

Läkemedelskongress läggs ner

Jätteexperiment för att locka kompetens

På Kemins Dag den 19-20 oktober genomför 110 000 barn och ungdomar från runt 1 000 skolor Sveriges största kemiexperiment.

236 miljoner till forskningsinstrument

SSF delar ut drygt 236 miljoner kronor till 33 projekt för att främja utvecklingen av nya instrument, metoder och tekniker i forskningen.

"Sömnknapp" i hjärnan hittad

Forskare visar i en ny studie på möss att specifika nervceller i hjärnan i en del av hypotalamus kallad ventrolaterala preoptiska arean (VLPO) är avgörande för normal sömn.

Baxter flyttar produktionen från Lund

Det amerikanska medicinteknikbolaget Baxter International flyttar all produktion från Lund till Italien och drar även ned på forskning och utveckling.

Nanopartiklar antidot vid ormbett

Designade nanopartiklar som binder toxiner i ormgift kan bli en effektiv behandling mot vävnadsnekros.

BioWorks lanserar kromatografiprodukt

MetaboGen klar för klinisk studie

Göteborgsföretagets första produkt – nästa generations probiotika – är nu klar att användas i en säkerhetsstudie.

400-årigt kemibolag byter namn

Ny vd för Probi

Hon tar över ansvaret i Mercodia

Fernströmpris till Huntington-forskare

Zealand Pharma säljer för 1,8 miljarder

Supersnabb cyaniddetektor

Årets bioteknikbyggare

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.149