Problem med molekylär sax

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Genredigering i embryon för att reparera defekta gener kan orsaka mer DNA-skada än nytta, enligt ny forskning från australiensiska forskare.

Forskare vid South Australian Health and Medical Research Institute (SAHMRI) och University of Adelaide visar på ett betydande hinder för att man ska kunna utnyttja potentialen i genredigeringsteknologin för att rätta till genetiska fel redan på embryostadiet.

Läs också: Immunsystemet slår mot CRISPR-CAS9

Genredigering innebär att man med en "molekylär sax" (CRISPRCas9) klipper bort en specifik bit av cellens genetiska material och reparerar den med en ny (bättre) bit.

Det australiska forskarlaget, under ledning av Paul Thomas, har upptäckt att processen när man reparerar genen, genom att sätta in en ny bit, kan ge upphov till avsevärt förlust av DNA. Det betyder att den felaktiga genens funktion inte kan återställas.

Följden blir att istället för att laga ett litet fel kan mycket större skador uppstå.

"Tekniken för genredigering är fortfarande relativt ny och delar av det här forskningsområdet måste inkludera förståelse för fel och brister. Bara då kan vi se till att utveckla säkrast möjliga terapier för genetiska sjukdomar", säger Paul Thomas i ett pressmeddelande.

Det var en amerikansk studie som rapporterade i augusti för ett år sedan i Nature  om framgångsrik reparation av genfel i humana embryon (Correction of a pathogenic gene mutation in human embryos).

Det är den studien som de australiensiska forskarna har replikerat, på musembryon, som är väldigt lika utvecklingen av mänskliga zygoter (cellen som bildas efter sammanslagning av äggcell och spermie).

Australien har sträng lagstiftning mot genredigering i mänskliga embryon.

"Vi tittade bortom de små ändringarna, på större delar av DNA. Då fann vi att reparationen av det brott på DNA som gjordes av den molekylära saxen innebar att stora bitar av DNA förstördes", kommenterar Adikusuma och konstaterar:

"Förståelse av de fundamentala mekanismerna bakom teknologin och vad som får den att fungera är viktigt, för forskningen och för att kunna översätta resultaten till kliniska behandlingar av genetiska sjukdomar".

Genredigeringsteknologin med den molekylära saxen, CRISPR-Cas9, används redan i studier för att bota muskeldystrofi hos möss och ett antal kliniska prövningar är på väg för att testa tekniken på flera cancer- och blodsjukdomar, t ex sicklecellanemi.

Resultaten har publicerats i tidskriften Nature

Large deletions induced by Cas9 cleavage





Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Analyser kopplar DDT med autism

En finsk studie visar ett samband mellan förhöjd exponering för DDT i livmodern och ökad risk för allvarlig autism med utvecklingsstörning hos barnet.

Swetox infrastruktur till RISE

Algavtal med Sydkorea

Simris Alg har tecknat avtal med Seoul-baserade Infobell om att sälja bolagets omega-3-tillskott på den sydkoreanska marknaden.

Klarar cancer med en zombiegen

Elefanter drabbas sällan av cancer, trots att de har omkring hundra gånger fler potentiella cancerceller än människor.

Vaccinbolag anställer

Första RNAi-läkemedlet godkänt

Nyhetsbrev

Ny nod för life science och livsmedel

Arkiv

Jätteskadestånd för glyfosattillverkare

Fredagen den 10 augusti fann en jury i Californien bioteknikiföretaget Monsanto skyldiga att betala 289 miljoner dollar, drygt 2,6 miljarder kronor i skadestånd.

Globalt avtal om CRISPR

Ett brittiskt bolag, Oxford Genetics, tecknar avtal med en global nätfirma för reagens och verktyg om att leverera CRISPR-redigerade däggdjurscellinjer.

Modifierade myggor lyckat

Antalet fall av denguefeber minskade kraftigt i en australiensisk stad sedan man släppt ut myggor infekterade med en bakterie som hindrar sjukdomsspridning.

Problem med molekylär sax

Genredigering i embryon för att reparera defekta gener kan orsaka mer DNA-skada än nytta, enligt ny forskning från australiensiska forskare.

Grönt ljus för Science village

Stadsdelen som ska binda ihop ESS och MAX IV får klartecken efter att regeringen lagt sista ordet kring den tidigare upphävda detaljplanen.

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Plus

Flyttar kemin till nytt hus

Tre institutioner från naturvetenskaplig fakultet på Göteborgs universitet ska få nya lokaler på Medicinarberget – Naturvetenskap Life.

Varnar för oseriösa konferenser

De som arrangerar oseriösa konferenser för att lura forskare på dyra konferensavgifter, blir allt fler och allt fräckare.

Fältforskningens historia

Klarar brunt vatten bättre

Bärvax förbisedd råvara

Antikropp mot Parkinsons

Genombrott för vätgasbränsle

Australiensiska forskare rapporterar ett genombrott när det gäller omvandling av ammoniak till mycket rent väte för användning bland annat som bilbränsle.

Röda blodkroppar skadar hjärtat

Skadliga effekter av ämnen som insöndras från röda blodkroppar kan förklara den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos patienter med typ 2-diabetes.

Köper medicinteknikbolag

Trelleborg köper ett amerikanskt bolag specialiserat på silikonbaserade komponenter till hälsovård och medicinteknik.

Ett bättre enzym för CRISPR

Forskare vid universitetet i Texas föreslår att man byter ut enzymet Cas9 i CRISPR mot ett annat för att minska risken för cancermutationer.

Särläkemedel mot NF1

En läkemedelssubstans mot den genetiska sjukdomen neurofibromatos 1 har klassats som särläkemedel av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).

Pajalagruvan igång igen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.159