Glaciärer ska avhjälpa vattenbrist

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Forskare från Luleå universitet och Indien bygger konstgjorda glaciärer för att hjälpa jordbrukare i norra Indien att säkra tillgången på vatten.

Det är första gången som tekniken med en artificiell glaciär testas för att minska vattenbrist och det är ett samarbete mellan forskare i Indien och Luleå tekniska universitet.



"Om fler av dem etableras på de karga bergssluttningarna kan de ge en tillfällig buffert mot säsongstorkan", säger Anshuman Bhardwaj, forskare i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet i ett pressmeddelande.

Ladakh är ett kallt, torrt och ökenlikt område i norra Indien, vid foten av Himalaya och ligger på hög höjd – mellan 3 500 och 5 500 meter över havet. För att kunna odla grödor under sommarmånaderna är man beroende av glaciärvatten men nu har vattenbrist blivit ett stort problem.

De konstgjorda glaciärerna görs av smältvatten från naturliga glaciärer som omdirigeras från bergen i Ladakh, via rör till en plats på lägre höjd. Där sprutas vattnet upp, likt en snökanon, fryser till och skapar en konform, en stupa. Iskonerna kan  förlänga odlingssäsongen med upp till två månader när smätvattnet rinner ner och bevattnar närliggande ordlingar.

De fungerar som förväntat, det vill säga de växer under vintermånaderna och smälter under våren och början av sommaren.

"Det finns emellertid utrymme att göra dem mer hållbara så att en del av isen överlever hela året och ny snö kan deponeras ovanpå så att strukturerna fortsätter att växa", säger Anshuman Bhardwaj.

Forskare från Luleå tekniska universitet ska identifiera och utvärdera lämpliga platser för att installera de artificiella glaciärerna, som har utvecklats av en lokal indisk ingenjör.

Målet är att installera flera sensorstationer med instrument som är utvecklade och byggda av forskargruppen i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. De är billiga och kan övervaka miljön året runt. Instrumenten som placeras i varierande terräng och på olika höjd ska fånga upp data om bland meteorologi och luftföroreningar. I snölabbet på Luleå tekniska universitet ska snöns fysiska egenskaper i Ladakh studeras, för att klarlägga hur de konstgjorda glaciärerna blir mest hållbara och långvariga.

"Detta är förstås inte en långsiktig lösning för områdets problem med klimatförändringar. Glaciärerna krymper och när de försvinner är vattnet också borta. Men här och nu kan vetenskapen verkligen bidra med lösningar på reella problem som det här samhället står inför", säger Anshuman Bhardwaj.

Förutom forskare i atmosfärskunskap vid Luleå tekniska universitet, deltar även forskare från experimentell mekanik vid Luleå tekniska universitet och professor Al. Ramanathan vid Jawaharlal Nehru University i New Delhi, i projektet. Projektet, Sustainable WAter Security through the Development of Artificial Glaciers, SWASDAG, är treårigt och har fått finansiering från Vetenskapsrådet.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Jättegenom kartlagt

Efter fjorton års arbete publicerar forskarna i International Wheat Genome Sequencing Consortium ett utkast och säger att de i stort sett är framme.

Analyser kopplar DDT med autism

En finsk studie visar ett samband mellan förhöjd exponering för DDT i livmodern och ökad risk för allvarlig autism med utvecklingsstörning hos barnet.

Swetox infrastruktur till RISE

Algavtal med Sydkorea

Simris Alg har tecknat avtal med Seoul-baserade Infobell om att sälja bolagets omega-3-tillskott på den sydkoreanska marknaden.

Klarar cancer med en zombiegen

Elefanter drabbas sällan av cancer, trots att de har omkring hundra gånger fler potentiella cancerceller än människor.

Vaccinbolag anställer

Nyhetsbrev

Första RNAi-läkemedlet godkänt

Arkiv

Ny nod för life science och livsmedel

Jätteskadestånd för glyfosattillverkare

Fredagen den 10 augusti fann en jury i Californien bioteknikiföretaget Monsanto skyldiga att betala 289 miljoner dollar, drygt 2,6 miljarder kronor i skadestånd.

Globalt avtal om CRISPR

Ett brittiskt bolag, Oxford Genetics, tecknar avtal med en global nätfirma för reagens och verktyg om att leverera CRISPR-redigerade däggdjurscellinjer.

Modifierade myggor lyckat

Antalet fall av denguefeber minskade kraftigt i en australiensisk stad sedan man släppt ut myggor infekterade med en bakterie som hindrar sjukdomsspridning.

Problem med molekylär sax

Genredigering i embryon för att reparera defekta gener kan orsaka mer DNA-skada än nytta, enligt ny forskning från australiensiska forskare.

Grönt ljus för Science village

Stadsdelen som ska binda ihop ESS och MAX IV får klartecken efter att regeringen lagt sista ordet kring den tidigare upphävda detaljplanen.

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Plus

Flyttar kemin till nytt hus

Tre institutioner från naturvetenskaplig fakultet på Göteborgs universitet ska få nya lokaler på Medicinarberget – Naturvetenskap Life.

Varnar för oseriösa konferenser

De som arrangerar oseriösa konferenser för att lura forskare på dyra konferensavgifter, blir allt fler och allt fräckare.

Fältforskningens historia

Klarar brunt vatten bättre

Bärvax förbisedd råvara

Antikropp mot Parkinsons

Genombrott för vätgasbränsle

Australiensiska forskare rapporterar ett genombrott när det gäller omvandling av ammoniak till mycket rent väte för användning bland annat som bilbränsle.

Röda blodkroppar skadar hjärtat

Skadliga effekter av ämnen som insöndras från röda blodkroppar kan förklara den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos patienter med typ 2-diabetes.

Köper medicinteknikbolag

Trelleborg köper ett amerikanskt bolag specialiserat på silikonbaserade komponenter till hälsovård och medicinteknik.

Ett bättre enzym för CRISPR

Forskare vid universitetet i Texas föreslår att man byter ut enzymet Cas9 i CRISPR mot ett annat för att minska risken för cancermutationer.

Pajalagruvan igång igen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.178