Sandfilter som surdegsbröd

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

En ny studie från Lunds universitet visar att gamla sandfilter i vattenreningsverk är effektivare än nya, och varför.

Studien har gjorts på plats i Ringsjöverket i Skåne av Sandy Chan och Catherine Paul, forskare i teknisk vattenresurslära respektive teknisk mikrobiologi vid LTH. De har undersökt en av de vanligare vattenreningsmetoderna i Sverige: sandfiltrering. Deras rön visar, lite oväntat, att äldre sand- och gruslager fungerar bättre än nya.

Förklaringen är mikroorganismer. Det är alltså inte bara sandkornen som gör grovgörat genom att mekaniskt filtrera bort smuts från vatten – vilket man trodde när de här anläggningarna en gång började byggas i slutet av 1800-talet. 

"Sandfiltrering är en hållbar reningsmetod. Den kräver inga kemikalier och generar inget miljöfarligt avfall. Med de här nya rönen blir den ännu mer attraktiv, säger Catherine Paul i ett pressmeddelande.

Att sandfilter innehåller mikroorganismer är inte helt ny kunskap. Dock har man trott att sandfilter bidrar till att minska antalet bakterier – men så är det alltså inte.

"Snarare är det så att sandfiltreringen ändrar sammansättningen av mikroorganismerna, till det bättre. Bakterierna undanröjer många patogener, virus, parasiter bl a. Exempelvis har vi sett att gamla sandbäddar alltid filtrerade bort förorenande E. coli, vilket ny sand ibland hade svårt att klara", säger Catherine Paul.

Läs också: Mossa snabbrenar arsenikvatten

Kvar finns många "goda" bakterier som följer med dricksvattnet.

Bakteriekulturerna skiljer sig mellan olika sandfilter beroende på sanden som användes från början och vilken ”näring” de får, alltså vilken typ av smuts som finns i vattnet.

Det färdiga dricksvattnets bakterieflora påverkas därmed av vilket sandfilter det har passerat.

"Precis som vi alltmer börja tala om hur viktig vår tarmflora är för vårt välmående, bör vi också börja prata om vår ”sandflora”. Vi behöver bra sandflora för att hålla bort farliga ämnen från dricksvattnet, så den är viktig för vårt välmående. Bakteriefloran i kranvattnet varierar, och vi vet än så länge väldigt lite om hur den påverkar oss. Den frågan vill vi gärna gräva vidare i", säger Catherine Paul.

Med den nya kunskapen kan man bygga nya sandfilter bättre och lättare justera befintliga.

"Man kan likna det vid att baka surdegsbröd. När nya ska byggas tas sand från äldre filtreringsanläggningar."

Kunskapen banar också väg för ett effektivare varningssystem via så kallad DNA-baserad flödescytometri vilket kortar svarstiden från en till tre dagar till 15 minuter.

Den gör det också lättare anpassa filtren till förändrade klimatförhållanden.

Läs också: Neptunanslag till vattenbolag

Samarbetspartners i projektet är Sydvatten och Sweden Water Research.
Finansiär: Vetenskapsrådet.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Brunnsviken ska bli renare

Solna stad har antagit ett åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten i Brunnsviken.

Mångmiljonsatsar på bioflygbränsle

EU satsar 13,9 miljoner euro på att ta fram storskalig produktion av bioflygbränsle och biobensin.

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Grönlutslam binder tungmetaller

I Svärtträsk har gruvavfallet täckts med grönlutslam som en viktig komponent i täckkonstruktionen.

Gobigas ger resultat

Chalmersforskare sammanfattar tio års energiforskning och ser stora möjligheter för omställning av befintliga anläggningar till produktion av värme, el och bränsle från biomassa.

Nyhetsbrev

Nya namn i Lifs styrelse

Arkiv

Astrazeneca-läkemedel till USA

Mer bioteknik i framtidens matproduktion

EASAC, de europeiska vetenskapsakademierna, har släppt en rapport om hur vi kan försörja världens ökande befolkning.

Så upprätthålls överproduktionen av kött

Regeringen presenterar ESS-strategi

I en skrivelse till riksdagen presenterar regeringen en ny, nationell strategi för det svenska arbetet med forskningsanläggningen.

Vem släpper ut klorfluorkarboner?

Startar utveckling av cannabinoidplåster

EU-anslag till CombiGenes genterapi

EU finansierar utveckling av CombiGenes spjutspetsteknologi inom genterapi med 3,6 miljoner euro.

Bioarctic vann Swedenbio Award

Bränslecell drivs av ligninmolekyl

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet har tagit fram en bränslecell som drivs av lignin.

Dansk-svenskt samarbete om Parkinson

Novo Nordisk startar ett nytt stamcellsprogram för behandling av Parkinsons sjukdom i nära samarbete med forskare vid Lunds universitet.

Ny plan för miljökrav på läkemedel

Stockholms läns landsting listar 25 läkemedel som ska särbehandlas när det gäller miljökrav.

Kvicksilveranläggningen stängd

Den 13 maj stängde Inovyn den gamla kvicksilverbaserade klor-alkalianläggningen i Stenungsund.

Gelbildande molekyl hem för nervceller

I ett mångdisciplinärt samarbete har franska forskare utvecklat en hydrogel där nervstamceller ska kunna växa, utveckla och differentiera.

Sandfilter som surdegsbröd

En ny studie från Lunds universitet visar att gamla sandfilter i vattenreningsverk är effektivare än nya, och varför.

Bidrag för minskning av läkemedelsrester

Regeringen beslutat om en förordning för ett nytt bidrag för att minska mängden läkemedelsrester som hamnar i miljön.

Han är ny vd på Plastkretsen

Rekryterar från Svensk Biogas.

IVL förstärker

Ny vd på Inhalation Sciences

Hon tar över i Stockholm

Ny chef för Bolidens gruvor

Hållbarhetschef för Norden

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.123