Sandfilter som surdegsbröd

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

En ny studie från Lunds universitet visar att gamla sandfilter i vattenreningsverk är effektivare än nya, och varför.

Studien har gjorts på plats i Ringsjöverket i Skåne av Sandy Chan och Catherine Paul, forskare i teknisk vattenresurslära respektive teknisk mikrobiologi vid LTH. De har undersökt en av de vanligare vattenreningsmetoderna i Sverige: sandfiltrering. Deras rön visar, lite oväntat, att äldre sand- och gruslager fungerar bättre än nya.

Förklaringen är mikroorganismer. Det är alltså inte bara sandkornen som gör grovgörat genom att mekaniskt filtrera bort smuts från vatten – vilket man trodde när de här anläggningarna en gång började byggas i slutet av 1800-talet. 

"Sandfiltrering är en hållbar reningsmetod. Den kräver inga kemikalier och generar inget miljöfarligt avfall. Med de här nya rönen blir den ännu mer attraktiv, säger Catherine Paul i ett pressmeddelande.

Att sandfilter innehåller mikroorganismer är inte helt ny kunskap. Dock har man trott att sandfilter bidrar till att minska antalet bakterier – men så är det alltså inte.

"Snarare är det så att sandfiltreringen ändrar sammansättningen av mikroorganismerna, till det bättre. Bakterierna undanröjer många patogener, virus, parasiter bl a. Exempelvis har vi sett att gamla sandbäddar alltid filtrerade bort förorenande E. coli, vilket ny sand ibland hade svårt att klara", säger Catherine Paul.

Läs också: Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Kvar finns många "goda" bakterier som följer med dricksvattnet.

Bakteriekulturerna skiljer sig mellan olika sandfilter beroende på sanden som användes från början och vilken ”näring” de får, alltså vilken typ av smuts som finns i vattnet.

Det färdiga dricksvattnets bakterieflora påverkas därmed av vilket sandfilter det har passerat.

"Precis som vi alltmer börja tala om hur viktig vår tarmflora är för vårt välmående, bör vi också börja prata om vår ”sandflora”. Vi behöver bra sandflora för att hålla bort farliga ämnen från dricksvattnet, så den är viktig för vårt välmående. Bakteriefloran i kranvattnet varierar, och vi vet än så länge väldigt lite om hur den påverkar oss. Den frågan vill vi gärna gräva vidare i", säger Catherine Paul.

Med den nya kunskapen kan man bygga nya sandfilter bättre och lättare justera befintliga.

"Man kan likna det vid att baka surdegsbröd. När nya ska byggas tas sand från äldre filtreringsanläggningar."

Kunskapen banar också väg för ett effektivare varningssystem via så kallad DNA-baserad flödescytometri vilket kortar svarstiden från en till tre dagar till 15 minuter.

Den gör det också lättare anpassa filtren till förändrade klimatförhållanden.

Läs också: Mossa snabbrenar arsenikvatten

Samarbetspartners i projektet är Sydvatten och Sweden Water Research.
Finansiär: Vetenskapsrådet.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.174