Diamanter avslöjar försvunnen planet

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Beviset består av diamanter i en meteorit som hittats i Sudan och som avslöjar spår av en försvunnen planet, kanske av Mars storlek, som slogs i småbitar tidigt i solsystemets historia.

Planetforskare har länge trott att det fanns fler planeter från början men som i det kaos som rådde i det unga solsystemet, slogs sönder i katastrofala kollisioner, slukades av solen eller kastades ut i den interstellära rymden.

Diamanterna kommer från meteoriten Almahata Sitta som hamnade i rubrikerna 2008 när en asteroid kom in i jordatmosfären och exploderade över den Nubiska öknen. Av den 4,1 meter stora stenen hittades 10,5 kilo i bitar, s k ureiliter. Sådana meteoriter innehåller bl a diamanter vilket gör dem svåra att skära och skiva.

Diamanterna i Almahata Sitta är så stora (0,1 millimeter) att de måste ha bildats inuti en planet, precis som Jordens diamanter. Detaljer kan forskarna få genom att studera föroreningar, inklusioner, i diamanterna.

Baserat på mätningar av ca 30 inklusioner tror forskarna att ädelstenarna bara kan ha bildats vid tryck över 20 gigapascal (ca 200 000 atmosfärer). Det betyder en planet minst lika stor som Merkurius, möjligen stor som Mars.

Nästa steg för Farhang Nabiei, materialforskare vid École Polytechnique Fédérale de Lausanne, Schweiz, blir att studera fler ureiliter och söka mer information om hur deras mineraler bildades och utifrån det få mer kunskap om de försvunna världar där de bildades.

"Exempelvis har meteoriterna vissa egenskaper som material bildade i det inre av solsystemet besitter, samtidigt som de innehåller stora mängder kol vilket bildas i solsystemets yttre regioner", säger Farhang Nabiei till Cosmosmagazine.com.

Artikel: A large planetary body inferred from diamond inclusions in a ureilite meteorite

Mer om: meteorit | planet


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.173