Brist på biomedicinska analytiker väntar
I takt med att hälso- och sjukvården utvecklas och blir allt mer avancerad, så växer också behoven av kvalificerad analys och diagnostik av olika slag. Det handlar till exempel om kemiska analyser av blod och kroppsvätskor, odlingar av mikrober och val av korrekt antibiotika, hantering av vävnad- och cellprov för cancerdiagnostik och funktionstester av kroppens organ.
– Den moderna sjukvården är beroende av biomedicinska analytiker för stora mängder diagnostiska analyser av patientprover. Det är centralt för vårdens kvalitet att landets laboratorier bemannas av legitimerade biomedicinska analytiker. Men vårdens arbetsgivare står inför stora pensionsavgångar som kommer att innebära en landsomfattande brist på biomedicinska analytiker, säger Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbund
Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, väntas tillgången på biomedicinska analytiker minska med 15 procent till 2035, medan efterfrågan under samma period väntas öka med 10 procent. Under prognosperioden väntas cirka 70–75 procent av de biomedicinska analytikerna gå i pension.
Från och med 2006 är biomedicinsk analytiker ett legitimationsyrke. Nu vill Vårdförbundet ytterligare stärka yrkesgruppens ställning för att få fler att utbilda sig.
– Att biomedicinsk analytiker blev ett legitimationsyrke var ett nödvändigt steg och nu är det dags att ytterligare förbättra förutsättningarna för den här viktiga yrkeskategorin. Därför kräver Vårdförbundet att en nationellt reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker ska införas. Det är centralt för att fler ska vilja utbilda sig till biomedicinska analytiker och för att säkra kompetensförsörjningen inför de stora pensionsavgångarna, säger Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.
En biomedicinsk analytiker har två examen, en akademisk, medicine kandidatexamen i antingen biomedicinsk laboratorievetenskap eller klinisk fysiologi, och en yrkesexamen. I Sverige finns i dag cirka 10 000 biomedicinska analytiker.
