23948sdkhjf

Hanöbukten mår dåligt

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Liknande miljöstörningar har observerats i andra delar av Egentliga Östersjön. I varierande grad kan störningarna i ekosystemens näringskedjor kopplas till mänskliga aktiviteter och mycket tyder på att markanvändning och fiske betyder mer än utsläpp av miljögifter.

Den slutsatsen drar forskare från Havsmiljöinstitutet i en studie som har gjorts på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Analyserna av de observerade miljöstörningarna i Hanöbukten har bland annat visat att:

Många sjöar och vattendrag har blivit allt brunare under de senare decennierna. Brunifieringen som beror på att mer organiskt material och järn läcker från mark till vatten är allra tydligast i Helge å och Lyckebyån, vilka båda mynnar i Hanöbukten. Studien ger övertygande belägg för att intensifierat skogsbruk och minskad svaveldeposition är bidragande orsaker.

Det organiska materialet kommer så småningom ut i havet där ekosystemens näringskedjor riskerar att förändras.

Torskarna i södra Östersjön är många, men magra och småväxta och tycks lida av undernäring. I Hanöbukten har undersökningar också visat att skrubbskäddans hälsotillstånd är nedsatt vissa år.

Nyligen fann forskare att ejderungar dör av brist på B-vitaminet tiamin i Hanöbukten. I samma område har man samtidigt sett att halten av tiamin hos blåmussla, som är ejderns viktigaste föda, tidvis är mycket låg.

Orsaken till detta måste sökas på lägre nivåer i de marina ekosystemen och kan eventuellt bero på förändrade förhållanden för produktion av näringsämnen.

"När diffusa förändringar i miljön uppmärksammas som inte beror på kända miljögifter, behövs mer kunskap. För det krävs övervakning av grundläggande funktioner i de marina ekosystemen. Det handlar om primärproduktion, flöden av näringsämnen och tillväxt och hälsotillstånd hos djur.

Vi behöver bättre förstå vad som sker när naturliga ekosystem utsätts för snabba förändringar som ger ökad stress", säger marinekolog Henrik Svedäng, som lett arbetet med studien i ett pressmeddelande.

Havsmiljöinstitutet har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten med utgångspunkt i dokumenterade observationer i Hanöbukten gjort en omfattande genomgång av den vetenskapliga litteraturen.

I rapporten Hanöbukten – en varningsklocka har de observerade miljöstörningarna i Hanöbukten kopplats till bakomliggande faktorer på land och till havs. I rapporten finns också förslag på hur en framtida ekosystembaserad förvaltning skulle kunna hantera problemen i Hanöbukten.

Läs mer om och ladda ner rapporten

Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

100 miljoner till flytande biogas

Energigas Sverige får ansvar för att driva ett innovationskluster för flytande biogas.

Forskarna svarar om Pcure-kritiken

Pharem slår tillbaka mot Akademiska

En publicerad studie från forskare vid Akademiska sjukhuset pekar mot att Pcures läkemedelsrening i toalettstolen inte fungerar. Artikeln borde dras tillbaka och studien göras om, skriver Pharems vd.

Akademiska spolar Pcure

Nu har Akademiska gjort en större studie av enzymblocken som skulle rena läkemedelsrester redan i toalettstolen. Resultatet är nedslående.

Jästolja kan ersätta palmolja

Den olja, t ex palm- eller sojaolja, som används i fiskfoder kan ersättas med “fet jäst” som odlas på halmsubstrat.

Reningsverk blir bioraffinaderier

Nyhetsbrev

Tunna filmer ger lägre avtryck

En livscykelanalys visar på betydligt lägre koldioxidavtryck från Midsummers tillverkningsprocess för tunnfilmssolceller än den för kiselceller.

Arkiv

Pallplats för Gedea

Gedea Biotech placerade sig på plats tre i gårdagens Europafinal av EIT European health catapult, i kategorin Biotech.

Ny glaskeram för tandlagning

Forskare på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet har tagit fram glaskeramer lämpliga som tandlagningsmaterial, som är tre gånger starkare än befintliga.

Perstorp säljer Capa

Specialkemikalieföretaget Perstorp kommer att sälja sin kaprolaktonverksamhet inklusive produktionssajten i Warrington.

Epilepsigener pekar mot ny behandling

I den största internationella studien i sitt slag har 11 nya gener kopplade till epilepsi upptäckts.

Cyclicor får ny vd

Lundaforskarna bakom Cyclicor har utvecklat en metod för att producera giftfria polymerer, plaster.

Storkoncern investerar – mer kapacitet behövs

EU satsar på barnlöshet

Det svensk-danska projektet ReproUnion för specialiserade behandlingar av ofrivillig barnlöshet får förnyat stöd från bl a EU.

Letar skadliga ämnen i damm

Därför har vi inte håriga handflator

Hår eller inte hår är något som upptar en stor del av människans tid. Nu har forskare hittat en delförklaring till varför fotsulor är hårlösa

Bayer skär ned kraftigt

Dyr teknik avlägsnar mikroplaster

I ett nytt samarbetsprojekt bekräftas att membranteknologi effektivt avlägsnar mikroplast från avloppsvatten.

Genombrott för fotokatalysator av järn

Lundaforskare har framgångsrikt lyckats optimera en järnmolekyl som kan användas som fotokatalysator för att producera bränsle och i solceller för att framställa el.

De ska boosta IVA

Nationell satsning på precisionsmedicin

Nu växlar Sverige upp arbetet med precisionsmedicin inom hälso- och sjukvården och den kliniska forskningen.

Forskar Grand Prix avgjort

Den nationella finalen av Forskar Grand Prix har avgjorts i Stockholm och en vinnare har korats.

Unga forskare prisas

Upptäckt koppling mellan tarmfloran och fetma belönas när pris för unga forskare delas ut i Stockholm.

Kinesiska tvillingar kan vara världens första genediterade barn

Forskare reagerar starkt på nyheten om ett kinesiskt tvillingpar som fötts efter att deras genom editerats med Crisper-Cas9.

1

Tredje gästprofessorn för klimatet

Ny styrelseorförande för UIC

Ny chef på Sobi

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.153