23948sdkhjf

Konferens om precisionsmedicin lockade många

| Av Elisabet Ottosson | Tipsa redaktionen

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Konferensen hölls den 22 mars för sjunde året i rad på Medicon Village i Lund. Utöver ett 20-tal presentationer hölls drygt 120 förbokade one-to-one-möten mellan deltagare samt ett 30-tal utställare.

Precisionsmedicin – att rätt behandling ska ges till rätt patient – är något som alla talar om nu på senare år. Förhoppningen är att precisionsmedicin ska kunna ge en effektivare sjukvård: vården ska gå från att ge samma läkemedel till alla patienter med en viss sjukdom, till att i förväg identifiera de patientgrupper som bäst svarar på respektive behandling.

Den stora utmaningen är att många patienter inte svarar alls på den vård de får.

– Cancer är värst. Så många som 75 procent av cancerpatienterna svarar inte på behandlingen. När det gäller Alzheimers sjukdom är det 70 procent och för diabetes, hjärtflimmer och depression är det 40 procent som inte får effekt av sina läkemedel, säger Allan Flyvbjerg, professor vid Köpenhamns universitet och vd för Steno Diabetes Center Copenhagen.

Detta skulle kunna lösas med precisionsmedicin, på engelska ”precision medicine” eller ”personalised medicine”. Allan Flyvbjerg pekar på att både Sverige och Danmark har unika register med stora mängder patientdata samt många biobanker, information och material som forskare skulle kunna använda ännu mer bland annat för att identifiera vilka gener som ligger bakom olika ärftliga sjukdomar.

– Vi har fördelarna av att ha enormt mycket information i våra hälsoregister över olika sjukdomar, att vi har många biobanker, samt har personnummer på alla individer, säger han.

Samtidigt belyser Allan Flyvbjerg några komplicerade frågeställningar som vi står inför i samband med ett större användande av genom-data: både politiker och allmänhet är skeptiska till att använda denna data då den kan användas i fel syfte och kan kränka personlig integritet. Och vad ska de personer göra som får sina arvsanlag analyserade. De äger informationen men frågan är om de vill ha kunskapen, om de exempelvis är bärare till gener som kan orsaka en sjukdom som saknar behandling.

Ett huvudsyfte med konferensen på Medicon Village är att deltagarna träffas, och i år har många förbokat möten med andra deltagare. Besökarna växlar mellan att lyssna på presentationer från scenen, att diskutera med utställarna och att ha one-to-one-möten.

– Det är spännande att lära sig något nytt om precisionsmedicin, men det viktigaste är att så många som möjligt går härifrån med nya möten inbokade i sin kalender efter bra samtal här i dag, säger Anette Orheim, kommunikationschef på Medicon Village, som är en av arrangörerna.

Anette Orheim presenterar CAMP, Centre for Advanced Medical Products, som är ett projekt som ska leda till etablering av ett internationellt forskningscenter för utveckling och produktion av medicinska produkter för cell- och genterapi. Bland finansiärer och deltagare finns Xintela, Idogen, Longboat Explorers och CombiGene från Lund och större drakar som AstraZeneca, GE Healthcare och Pfizer.

Dagens huvudtalare kommer från Cambridge i England: Sarah Haywood, vd för MedCity, en organisation som samordnar forskning inom många olika discipliner förutom genomics. England satsar stort på akademisk forskning inom gen- och cellterapi, samt regenerativ medicin och att ta resultaten till klinik, uppger hon.

– I Storbritannien har genomindustrin ett värde av en miljard pund, över 10.000 anställda. Bolag som fokuserar på genomsekvensering – att analysera vilka gener individer har – omsätter tillsammans en halv miljard pund, säger Sarah Haywood.

Hon berättar att data från ett stort genomprojekt finns tillgängligt för både akademi och industri i Storbritannien, och även för forskare från andra länder.

Forskare tar fram allt fler komponenter till diagnosverktyg när nya biomarkörer identifieras, biomarkörer som skulle kunna användas för att identifiera patienter och skräddarsy deras behandlingar.

Hur moget är området precisionmedicin?

– Branschen blir allt mognare och börjar inse vad man kan använda biomarkörer till. Dels kommer allt mer myndighetskrav, som att kunna följa behandlingsförlopp och kunna justera exempelvis dos, dels identifieras allt fler biomarkörer. Vetenskapen är väldigt komplex, därför har kanske läkemedelsindustrin haft svårt att förstå hur detta ska appliceras, säger Lovisa M. Sunesson från Bioneer, en av utställarna. Bioneer är ett icke-vinstdrivande forskningsinstitut i Hørsholm, Danmark.

Konferensen arrangerades av Kemivärlden Biotech/Kemisk tidskrift och Medicon Village, med Medicon Valley Aliance som medarrangör.

Text och foto: Elisabet Ottosson



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

SOBI storhandlar från AstraZeneca

Swedish Orphan Biovitrum AB (Sobi) har ingått avtal med AstraZeneca, om att förvärva rättigheterna till Synagis (palivizumab) i USA för 13,6 miljarder kronor.

Superplast för bättre tandlagning

Forskare vid KTH har tagit fram ett superstarkt och biokompatibelt material som är mycket bättre än det som idag används för att laga tänder.

Över 60 läkemedel hittade i spindlar

Den ökande användningen av läkemedel sätter allt tydligare spår i naturen visar en ny internationell studie med forskare från bl a Umeå universitet och SLU.

Sockerkonsumtionen behöver halveras

Det budskapet presenterar Kostfonden på Världsdiabetesdagen den 14 november när man dukar upp den mängd sötsaker som produceras åt en svensk tvåbarnsfamilj årligen.

Merck slutar sälja rotavirusvaccin i Västafrika

AstraZeneca ökar försäljningen

Nyhetsbrev

Jämställdhet brister för kvinnliga kemister

Arkiv

Doktorand förgiftade kollega

En doktorand i kemi vid Queens Universitet i Kingston, Canada, erkänner att han har förgiftat en kollega med nitrosodimetylamin.

Kemibolag i råvarusamarbete

Wellcome och Gates Foundation stödjer Open Access

Idag måndag har båda organisationerna gått med i cOAlition-S och uttalar sitt stöd för principerna i den s k Plan S.

Skarp forskarprotest mot Open Access-plan

Forskare protesterar i ett öppet brev mot den s k Plan S som de menar kommer att skada särskilt kemisk forskning.

Protester mot gruvor

Från Kallak i norr till Österlen i söder protesterar boende mot planer på ny gruvbrytning.

SwedenBio satsar internationellt

Den nya satsningen kallas International Business Development and Promotion och ska bli ett nav med uppgift att flytta fram positionerna för nordisk life science.

Insplorion ska boosta batterisensor

Statens energimyndighet har beviljat Insplorion två miljoner i stöd för vidareutveckling av Insplorions batterisensor.

Är vi immuna mot gensaxen CRISPR-Cas9

Den frågan ställer sig tyska forskare vid Charité–Universitätsmedizin Berlin som har hittat utbredd immunitet mot Cas9-proteinet.

Största utlysningen inom grön kemi

Mistra startar ett nytt program om grön kemi. Utlysningen har just öppnat till stiftelsens största programsatsning någonsin.

Säljer Europa-rättigheter till Nexium

AstraZeneca säljer rättigheterna till Nexium, uppföljarpreparatet till Losec och båda på top-20-listan över världens mest sålda läkemedel.

Tusen till rekryteringsmässa

1000 mässbesökare och 37 arbetsgivare inom Life Science möttes förra veckan på en rekryteringsmässa i Lund.

Ska hitta biomarkörer för hjärnskada

Digitala pengar dyrast

Energikostnaden för att utvinna digitala s k kryptovalutor, mining som det kallas – är till och med högre än den för att utvinna fysiska metaller.

Luthman och Bogentoft hedras

Cellutech köps av Stora Enso

Stockholmsbaserade startupen Cellutech som utvecklar nya material från trä för att erbjuda hållbara alternativ till fossilbaserade är nu helägt av Stora Enso.

Stängt Kubal sänker elpriset

Mikroplaster i bajs

En ny studie har hittat mikroplastpartiklar i avföringsprover från människor för första gången.

Cellink presenterar nya biobläck

Anställer affärsutvecklare

Läkemedelskongress läggs ner

400-årigt kemibolag byter namn

Ny vd för Probi

Hon tar över ansvaret i Mercodia

Fernströmpris till Huntington-forskare

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.185