23948sdkhjf

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Vissa personer kan "äta vad de vill" utan att egentligen gå upp i vikt medan andra snabbt lägger på kilon när de äter kolhydrater. Det kan bero på att de ständigt smala har version A av FGF21-genen. De ser ut att kunna äta kolhydrater utan viktuppgång.

Läs också: 483 riskgener för Tourettes syndrom

Läkemedelsutvecklare har haft ögonen på genen länge. Den utsöndrar sitt protein tillväxtfaktorn FGF21 från leverceller, känner av näringsintag och signalerar till mättnadscentrum i hjärnan - hypotalamus.

En annan funktion är att hormonet verkar göra vävnader känsligare för insulin, vilket är särskilt intressant ur ett läkemedelsperspektiv.

Möss som ges hormonet eller extra kopior av genen som producerar det minskar sin aptit på socker och ökar inte i vikt. Tar man bort genen ökar istället sötsuget.

Människor har olika varianter av genen. Exempelvis har 20 procent av europeerna två kopior av FGF 21 A. Enligt en dansk studie från 2017 har de oftare uttalat sockersug och borde ha lägre hormonnivå.

I den nya studien har forskarna, genetikern Timothy Frayling, vid University of Exeter Medical School, UK, och hans kollegor använt data från UK Biobank som omfattar DNA från en halv miljon människor, deras sjukhistoria, livsstil och kost. För 451 099 av dem tittade forskarna på vilken variant av FGF21 de hade och jämförde med kost- och medicinhistorik.

De fick samma resultat som i den danska studien.

Men, de fann också att även om A-personerna oftast var vältränade la sig fettet runt magen (äppefetma) snarare än höfterna (päronfetma). Äpplefetma betyder att fettet ligger runt lever, bukspottkörtel och hjärta, vilket inte är bra.

Äpplepersonerna i studien hade ofta något förhöjt blodtryck. Dock var alla effekterna mycket små och enligt Frayling inget att oroa sig för.

För Frayling är fynden en uppmaning till försiktighet för läkemedelsutvecklare som har substanser med FGF21 som målprotein i kliniska prövningar. "Detta är en gen som påverkar för många olika faktorer", kommenterar Frayling till Cosmos Magazine.

Förklarar detta varför vissa förblir smala, trots kolhydrater?

Läs också: Forskare bygger superjäst

"Det är kanske en liten bit av hela pusslet."

A Common Allele in FGF21 Associated with Sugar Intake Is Associated with Body Shape, Lower Total Body-Fat Percentage, and Higher Blood Pressure

Mer om: genetik | hormon | sockersug


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Läkemedelskongress läggs ner

Jätteexperiment för att locka kompetens

På Kemins Dag den 19-20 oktober genomför 110 000 barn och ungdomar från runt 1 000 skolor Sveriges största kemiexperiment.

236 miljoner till forskningsinstrument

SSF delar ut drygt 236 miljoner kronor till 33 projekt för att främja utvecklingen av nya instrument, metoder och tekniker i forskningen.

"Sömnknapp" i hjärnan hittad

Forskare visar i en ny studie på möss att specifika nervceller i hjärnan i en del av hypotalamus kallad ventrolaterala preoptiska arean (VLPO) är avgörande för normal sömn.

Baxter flyttar produktionen från Lund

Det amerikanska medicinteknikbolaget Baxter International flyttar all produktion från Lund till Italien och drar även ned på forskning och utveckling.

Nanopartiklar antidot vid ormbett

Designade nanopartiklar som binder toxiner i ormgift kan bli en effektiv behandling mot vävnadsnekros.

Nyhetsbrev

BioWorks lanserar kromatografiprodukt

Arkiv

MetaboGen klar för klinisk studie

Göteborgsföretagets första produkt – nästa generations probiotika – är nu klar att användas i en säkerhetsstudie.

Så funkar det på molekylär nivå

Forskare vid bl a kemiska institutionen, Umeå universitet, har lyckats simulera hur kolhydrater tas upp från cellens utsida av transportproteinet LacY.

400-årigt kemibolag byter namn

Startar testbädd för elektrolys

RISE och Swerim utvecklar ny testbädd för elektrolys och vätgastillämpningar i industrin vid Luleå tekniska universitet.

Ny grupp för plaståtervinninng

Det är nu klart att Sverige ska driva en ny internationell arbetsgrupp inom den internationella standardiseringsorganisationen ISO för plaståtervinning.

Umeåbolag sluter globalt avtal

"Jag är väldigt glad att hon fick priset"

Lynn Kamerlin, beräkningskemist och professor i biokemi vid Uppsala universitet, som själv jobbar med proteinevolution, träffade en av Nobelpristagarna, Frances Arnold så sent som i maj.

30 miljoner till malariaforskning

Oliver Billker, ny föreståndare vid Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS), Umeå universitet, får 30 miljoner kronor under sex år för att studera genfunktion hos parasiter.

Kemipris till bättre enzymer och fagdisplay

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi 2018 till två amerikaner och en britt.

Forskningsinstitut delas

Mikroplast i Stockholms stad

Kvinna får dela fysikpriset!

Donna Strickland heter en av årets tre fysikpristagare och än en gång är det lasern som prisas, eller rättare sagt laseruppfinningar som bl a gör det möjligt att studera kemiska reaktioner i realtid.

Tävla i europeisk kemikaliesäkerhet

Europeiska Arbetsmiljöbyrån har startat en kampanj för att förbättra kemikaliehanteringen på arbetsplatser inom EU. Företag inbjuds att tävla.

Migränläkemedel godkänt

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt galcanezumab, ytterligare en s k CGRP-antikropp mot svår migrän.

Ny vd för Probi

4

Dubbdäck tar fler liv än de räddar

Dubbarna river upp asfalt, vilket skördar fler liv än dubbarna räddar, enligt en ny studie inom ramen för programmet Mistra Environmental Nanosafety.

Nobelpriset för banbrytande cancerupptäckt

James P Allison och Tasuku Honjo har utsetts till 2018 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin.

Hon tar över ansvaret i Mercodia

Fernströmpris till Huntington-forskare

Zealand Pharma säljer för 1,8 miljarder

Supersnabb cyaniddetektor

Årets bioteknikbyggare

Patent godkänt i Japan

Ny topp till Sobi

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.266