Oviss framtid för favoritviner

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Viner baserade på de 12 mest populära druvorna kan komma att försvinna på grund av klimatförändringarna, enligt Lundaforskaren Kimberly Nicholas.

"Vi som samhälle måste kraftigt minska utsläppen av växthusgaser för att säkra framtiden för våra vinodlingar. Vinodlare måste också anpassa sina odlingar till ett förändrat klimat, och våga överge de mest odlade druvorna", säger Kimberly Nicholas, lektor vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS, i ett pressmeddelande.

Läs också: 100 städer minst 70 procent förnybara

Idag odlas endast 12 druvsorter på 70-90 procent av det totala antalet hektar i många länder. Det representerar 1 procent av variationen av alla druvsorter som odlas globalt. Några av de mest odlade är Cabernet sauvignon, Chardonnay och Pinot noir.

Att odla ett fåtal druvsorter lämnar vinnäringen öppen för negativ påverkan av klimatförändringarna, menar forskarna.

Många av de mest populära sorterna har en tendens att mogna tidigare och är mer vattenkrävande. Det gör dem mer sårbara för ett förändrat klimat, där traditionella vinodlarregioner kanske måste anpassa sig till högre temperaturer, tidigare vårar och inslag av frost i odlingssäsongen.

Samtidigt tyder forskning på att det är just druvor som mognar senare som är bäst lämpade för ett varmare klimat.

Arbetet med att anpassa vinnäringen till ett förändrat klimat kräver insatser på olika nivåer menar forskarna. Odlare och forskare måste arbeta tillsammans för att samla in och dela data om mognadsmönster, skördar och druvor för att ta fram projektioner för vilka vindruvor som passar bäst för olika geografiska regioner i framtiden.

Även konsumenterna måste börja tänka om och bli mer öppna för att dricka viner baserade på olika druvor från samma vinodlarregioner menar forskarna.

Alla måste ställa om; vinodlare, vinförsäljare, och inte minst vindrickare. Och vi måste ställa om till ett samhälle med radikalt minskade utsläpp för att kunna fortsätta vårt vindrickande, oavsett druva, kommenterar Kim Nicholas.

Resultaten publiceras i Nature Climate Change

From Pinot to Xinomavro in the world's future wine-growing regions



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Ny superdator för svenska forskare

Nyhetsbrev

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Arkiv

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Ny antibiotika med ny mekanism

Ett internationellt forskarlag tillsammans med ett franskt bioteknikbolag rapporterar resultat om en ny klass antibiotika.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.181