23948sdkhjf

Oviss framtid för favoritviner

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Viner baserade på de 12 mest populära druvorna kan komma att försvinna på grund av klimatförändringarna, enligt Lundaforskaren Kimberly Nicholas.

"Vi som samhälle måste kraftigt minska utsläppen av växthusgaser för att säkra framtiden för våra vinodlingar. Vinodlare måste också anpassa sina odlingar till ett förändrat klimat, och våga överge de mest odlade druvorna", säger Kimberly Nicholas, lektor vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS, i ett pressmeddelande.

Läs också: 100 städer minst 70 procent förnybara

Idag odlas endast 12 druvsorter på 70-90 procent av det totala antalet hektar i många länder. Det representerar 1 procent av variationen av alla druvsorter som odlas globalt. Några av de mest odlade är Cabernet sauvignon, Chardonnay och Pinot noir.

Att odla ett fåtal druvsorter lämnar vinnäringen öppen för negativ påverkan av klimatförändringarna, menar forskarna.

Många av de mest populära sorterna har en tendens att mogna tidigare och är mer vattenkrävande. Det gör dem mer sårbara för ett förändrat klimat, där traditionella vinodlarregioner kanske måste anpassa sig till högre temperaturer, tidigare vårar och inslag av frost i odlingssäsongen.

Samtidigt tyder forskning på att det är just druvor som mognar senare som är bäst lämpade för ett varmare klimat.

Arbetet med att anpassa vinnäringen till ett förändrat klimat kräver insatser på olika nivåer menar forskarna. Odlare och forskare måste arbeta tillsammans för att samla in och dela data om mognadsmönster, skördar och druvor för att ta fram projektioner för vilka vindruvor som passar bäst för olika geografiska regioner i framtiden.

Även konsumenterna måste börja tänka om och bli mer öppna för att dricka viner baserade på olika druvor från samma vinodlarregioner menar forskarna.

Alla måste ställa om; vinodlare, vinförsäljare, och inte minst vindrickare. Och vi måste ställa om till ett samhälle med radikalt minskade utsläpp för att kunna fortsätta vårt vindrickande, oavsett druva, kommenterar Kim Nicholas.

Resultaten publiceras i Nature Climate Change

From Pinot to Xinomavro in the world's future wine-growing regions



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Läkemedelskongress läggs ner

Jätteexperiment för att locka kompetens

På Kemins Dag den 19-20 oktober genomför 110 000 barn och ungdomar från runt 1 000 skolor Sveriges största kemiexperiment.

236 miljoner till forskningsinstrument

SSF delar ut drygt 236 miljoner kronor till 33 projekt för att främja utvecklingen av nya instrument, metoder och tekniker i forskningen.

"Sömnknapp" i hjärnan hittad

Forskare visar i en ny studie på möss att specifika nervceller i hjärnan i en del av hypotalamus kallad ventrolaterala preoptiska arean (VLPO) är avgörande för normal sömn.

Baxter flyttar produktionen från Lund

Det amerikanska medicinteknikbolaget Baxter International flyttar all produktion från Lund till Italien och drar även ned på forskning och utveckling.

Nanopartiklar antidot vid ormbett

Designade nanopartiklar som binder toxiner i ormgift kan bli en effektiv behandling mot vävnadsnekros.

Nyhetsbrev

BioWorks lanserar kromatografiprodukt

Arkiv

MetaboGen klar för klinisk studie

Göteborgsföretagets första produkt – nästa generations probiotika – är nu klar att användas i en säkerhetsstudie.

Så funkar det på molekylär nivå

Forskare vid bl a kemiska institutionen, Umeå universitet, har lyckats simulera hur kolhydrater tas upp från cellens utsida av transportproteinet LacY.

400-årigt kemibolag byter namn

Startar testbädd för elektrolys

RISE och Swerim utvecklar ny testbädd för elektrolys och vätgastillämpningar i industrin vid Luleå tekniska universitet.

Ny grupp för plaståtervinninng

Det är nu klart att Sverige ska driva en ny internationell arbetsgrupp inom den internationella standardiseringsorganisationen ISO för plaståtervinning.

Umeåbolag sluter globalt avtal

"Jag är väldigt glad att hon fick priset"

Lynn Kamerlin, beräkningskemist och professor i biokemi vid Uppsala universitet, som själv jobbar med proteinevolution, träffade en av Nobelpristagarna, Frances Arnold så sent som i maj.

30 miljoner till malariaforskning

Oliver Billker, ny föreståndare vid Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS), Umeå universitet, får 30 miljoner kronor under sex år för att studera genfunktion hos parasiter.

Kemipris till bättre enzymer och fagdisplay

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi 2018 till två amerikaner och en britt.

Forskningsinstitut delas

Mikroplast i Stockholms stad

Kvinna får dela fysikpriset!

Donna Strickland heter en av årets tre fysikpristagare och än en gång är det lasern som prisas, eller rättare sagt laseruppfinningar som bl a gör det möjligt att studera kemiska reaktioner i realtid.

Tävla i europeisk kemikaliesäkerhet

Europeiska Arbetsmiljöbyrån har startat en kampanj för att förbättra kemikaliehanteringen på arbetsplatser inom EU. Företag inbjuds att tävla.

Migränläkemedel godkänt

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt galcanezumab, ytterligare en s k CGRP-antikropp mot svår migrän.

Ny vd för Probi

4

Dubbdäck tar fler liv än de räddar

Dubbarna river upp asfalt, vilket skördar fler liv än dubbarna räddar, enligt en ny studie inom ramen för programmet Mistra Environmental Nanosafety.

Nobelpriset för banbrytande cancerupptäckt

James P Allison och Tasuku Honjo har utsetts till 2018 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin.

Hon tar över ansvaret i Mercodia

Fernströmpris till Huntington-forskare

Zealand Pharma säljer för 1,8 miljarder

Supersnabb cyaniddetektor

Årets bioteknikbyggare

Patent godkänt i Japan

Ny topp till Sobi

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.287