Djurförsöksstatistik för 2016

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Statistiken över antal användningar av försöksdjur i Sverige under 2016 har publicerats av Jordbruksverket.

Varje år samlar Jordbruksverket in statistik över antal användningar av försöksdjur som skett i Sverige under föregående år. Användningen av försöksdjur rapporteras också till EU-kommissionen och Europarådet.

Läs också: Immunteknolog får Nytänkaren

Djurförsöken ökade 2016 jämfört med 2015, men är lägre än siffrorna för 2014. Andelen djur som utsatts för högsta svårhetsgraden av lidande ökade 2016, från 7 % under 2014 och 2015, till 8 % under 2016.

”Vi hoppas att 2016 var ett undantag och att trenden mot färre djurförsök håller i sig framöver. Den detaljerade statistik som finns idag gör det möjligt för oss att rikta våra forskningsanslag och vi kommer nu att se över vad vi kan göra. Forskningen vi stödjer ersätter också plågsamma djurförsök som görs i andra länder, t ex för att testa kemikalier,” kommenterar Carina Franzén, kanslichef på Forska Utan Djurförsök i ett pressmeddelande.

Forska Utan Djurförsök är en givarfinansierad forskningsstiftelse som grundades 1964 för att stödja forskning som leder till att djurförsök ersätts med moderna djurfria forskningsmetoder.

EU:s definition av försöksdjur omfattar enbart de djur som utsatts för något slags ingrepp. Sverige har en bredare definition och räknar djur som använts i djurförsök oavsett lidande.

För 2016 rapporterades det in 350 664 användningar av försöksdjur enligt EU:s definition och 7 029 041 försöksdjur enligt den svenska definitionen.

Den största skillnaden i antal beror på att Sverige räknar med de fiskar och bläckfiskar som fångats i provfiske eller märkts, vilket under 2016 var 6 568 944 djur.

Av ca 350 000 användningar av försöksdjur enligt EU:s definition var 75% möss; de flesta användningarna skedde inom grundforskning (81%), följt av translationell och tillämpad forskning (14%).

Grundforskningen handlade främst om nervsystemet (18%), immunsystemet (15%) och hjärt-kärlsystemet, blodet och lymfsystemet (14%).

De flesta användningar (58%) har rapporterats som måttlig svårhetsgrad och de flesta användningar har skett på djur som var genetiskt modifierade utan skadlig fenotyp (52%).

Även om antalet inrapporterade användningar av försöksdjur enligt EU:s definition var omkring 90 000 fler 2016 än 2015 har antalet varit relativt konstant sedan 1993. Däremot har antalet försöksdjur utöver EU:s definition (provfiske och fiskmärkning undantagna) generellt sett minskat de senaste åren.

Länk till Jordbruksverkets rapport



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Jättegenom kartlagt

Efter fjorton års arbete publicerar forskarna i International Wheat Genome Sequencing Consortium ett utkast och säger att de i stort sett är framme.

Analyser kopplar DDT med autism

En finsk studie visar ett samband mellan förhöjd exponering för DDT i livmodern och ökad risk för allvarlig autism med utvecklingsstörning hos barnet.

Swetox infrastruktur till RISE

Algavtal med Sydkorea

Simris Alg har tecknat avtal med Seoul-baserade Infobell om att sälja bolagets omega-3-tillskott på den sydkoreanska marknaden.

Klarar cancer med en zombiegen

Elefanter drabbas sällan av cancer, trots att de har omkring hundra gånger fler potentiella cancerceller än människor.

Vaccinbolag anställer

Nyhetsbrev

Första RNAi-läkemedlet godkänt

Arkiv

Ny nod för life science och livsmedel

Jätteskadestånd för glyfosattillverkare

Fredagen den 10 augusti fann en jury i Californien bioteknikiföretaget Monsanto skyldiga att betala 289 miljoner dollar, drygt 2,6 miljarder kronor i skadestånd.

Globalt avtal om CRISPR

Ett brittiskt bolag, Oxford Genetics, tecknar avtal med en global nätfirma för reagens och verktyg om att leverera CRISPR-redigerade däggdjurscellinjer.

Modifierade myggor lyckat

Antalet fall av denguefeber minskade kraftigt i en australiensisk stad sedan man släppt ut myggor infekterade med en bakterie som hindrar sjukdomsspridning.

Problem med molekylär sax

Genredigering i embryon för att reparera defekta gener kan orsaka mer DNA-skada än nytta, enligt ny forskning från australiensiska forskare.

Grönt ljus för Science village

Stadsdelen som ska binda ihop ESS och MAX IV får klartecken efter att regeringen lagt sista ordet kring den tidigare upphävda detaljplanen.

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Plus

Flyttar kemin till nytt hus

Tre institutioner från naturvetenskaplig fakultet på Göteborgs universitet ska få nya lokaler på Medicinarberget – Naturvetenskap Life.

Varnar för oseriösa konferenser

De som arrangerar oseriösa konferenser för att lura forskare på dyra konferensavgifter, blir allt fler och allt fräckare.

Fältforskningens historia

Klarar brunt vatten bättre

Bärvax förbisedd råvara

Antikropp mot Parkinsons

Genombrott för vätgasbränsle

Australiensiska forskare rapporterar ett genombrott när det gäller omvandling av ammoniak till mycket rent väte för användning bland annat som bilbränsle.

Röda blodkroppar skadar hjärtat

Skadliga effekter av ämnen som insöndras från röda blodkroppar kan förklara den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos patienter med typ 2-diabetes.

Köper medicinteknikbolag

Trelleborg köper ett amerikanskt bolag specialiserat på silikonbaserade komponenter till hälsovård och medicinteknik.

Ett bättre enzym för CRISPR

Forskare vid universitetet i Texas föreslår att man byter ut enzymet Cas9 i CRISPR mot ett annat för att minska risken för cancermutationer.

Pajalagruvan igång igen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.218