Kan bli framtidens råvarukällor

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Sanering av deponier och dumpningsplatser kan bli en lönsam affär, både ekonomiskt och för miljön enligt en ny avhandling i miljövetenskap från Linnéuniversitetet.

Deponier och öppna avstjälpningsplatser är fortfarande det vanligaste globala avfallshanteringsalternativet. Enligt siffror från EU 2017, hamnar 60 procent (1 800 miljoner ton) av det årligen producerade avfallet från 500 miljoner invånare i EU på deponi.

Läs också: Stora förluster på dålig återvinning



En stor del av det deponerade avfallet kan dock återvinnas som energi eller återanvändas som värdefulla råvaror, menar Yahya Jani, nybliven doktor i miljövetenskap och kemiteknik.

I sin avhandling föreslår han utgrävning av deponier som ett verktyg för att uppnå ett slutet kretslopp i en cirkulär ekonomimodell. Att betrakta deponiavfallet som en potentiell resurs snarare än som ett problem är en röd tråd i Yahyas forskning.



"Mer än 50 % av avfallet på deponier och gamla, öppna avstjälpningsplatser kan återvinnas som energi eller återanvändas som råvaror i olika industrier", säger Yahya Jani i ett pressmeddelande.



Hans forskning inkluderar också utvinning av metaller från Smålands konst- och kristallglasavfall och avfallsfinfraktionerna (små partikelstorlekar).

"Jag utvecklade en metod som kan extrahera 99% av metallerna från glasavfallet som dumpades i Pukebergs glasbruk. Det är den första publicerade artikeln i hela världen om återvinning av metaller från konst- och kristallglas", kommenterar Yahya Jani.



Han använde också kemisk extraktion för att återvinna metaller från en blandning av spillglas och jord av partikelstorlekar mindre än 2 mm.

"Metoderna jag har utvecklat för att extrahera metaller från glasavfall kan användas för att extrahera metaller från alla typer av glas, t ex gamla TV-apparater och datorer."



Länk till avhandlingen

Landfills and glass dumpsites as future bank accounts resourses – waste characterization and trace elements extraction



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.163