Snabb ljusprob identiferar kolhydrater

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Svenska forskare har utvecklat en snabb och enkel metod för att kartlägga olika typer av kolhydrater i växtmaterial.

Metoden kommer att få betydelse för optimering av kemiska processer vid t ex produktion av biobränslen från förnyelsebara material, och återvinning av papper och textilier, menar forskarna. Det blir möjligt att producera produkter av högre kvalitet samtidigt som restavfallet minimeras.

Forskarlaget, under ledning av professor Agneta Richter-Dahlfors vid Swedish Medical Nanoscience Center, har utvecklat en s k optoelektronisk molekyl som när den binder till kolhydrater i växtmaterialet avger ljus av en viss våglängd.

Oligotioephener är en grupp fluorescenta molekyler som reagerar på strukturförändringar. De har visat sig vara mycket känsliga optiska sensorer för lignocellulosa. När de binder till polysackarider via icke kovalenta interaktioner uppstår geometriska förändringar i molekylens struktur som ger omedelbara förändringar i spektra som kan användas för att identifiera biomolekyler.

Med hjälp av fluorescencemikroskopi lyser olika kolhydrater upp i olika färger. På så sätt skapar forskarna en helt ny typ av anatomisk karta över växtens kemiska sammansättning, som visar var i växten olika kolhydrater är lokaliserade.

Professor Richter-Dahlfors har länge forskat inom infektionsbiologi vid Karolinska Institutet. När hon studerade hur E. coli bakterier bildar cellulosa som en byggsten i sin biofilm, såg hon paralleller till växtvärlden.

"Framgången i det här projektet var helt beroende av att vi lyckades kombinera kompetenser från olika områden. Till vår kunskap om bakterieinfektioner adderade vi kompetens inom polymerkemi och biomassor, samt syntes av optoelektroniska molekyler. Detta har lagt grunden för helt nya arbetssätt på forskningslaboratorier, och för optimering av industriella processer” säger Agneta Richter-Dahlfors i ett pressmeddelande.

Forskarna menar att det nya arbetssättet kommer väl till nytta inom såväl akademisk forskning som industri. Växter liksom material för återvinning, har en komplex sammansättning av kolhydrater. Bättre kunskaper gör det möjligt att optimera processer för att minska avfall och öka kvalitén på slutprodukten.

Arbetet som publiceras i Scientific Reports är ett svenskt samarbete mellan Karolinska Institutet, Linköpings universitet och Kungliga Tekniska Högskolan och finansierades av Carl Bennet AB, Familjstiftelsen Erling-Persson, Stiftelsen för strategisk forskning och Vetenskapsrådet.

Article: Scientific Reports (2018). Stereochemical identification of glucans by oligothiophenes enables cellulose anatomical mapping in plant tissues.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Brunnsviken ska bli renare

Solna stad har antagit ett åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten i Brunnsviken.

Mångmiljonsatsar på bioflygbränsle

EU satsar 13,9 miljoner euro på att ta fram storskalig produktion av bioflygbränsle och biobensin.

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Grönlutslam binder tungmetaller

I Svärtträsk har gruvavfallet täckts med grönlutslam som en viktig komponent i täckkonstruktionen.

Gobigas ger resultat

Chalmersforskare sammanfattar tio års energiforskning och ser stora möjligheter för omställning av befintliga anläggningar till produktion av värme, el och bränsle från biomassa.

Nyhetsbrev

Nya namn i Lifs styrelse

Arkiv

Astrazeneca-läkemedel till USA

Mer bioteknik i framtidens matproduktion

EASAC, de europeiska vetenskapsakademierna, har släppt en rapport om hur vi kan försörja världens ökande befolkning.

Så upprätthålls överproduktionen av kött

Regeringen presenterar ESS-strategi

I en skrivelse till riksdagen presenterar regeringen en ny, nationell strategi för det svenska arbetet med forskningsanläggningen.

Vem släpper ut klorfluorkarboner?

Startar utveckling av cannabinoidplåster

EU-anslag till CombiGenes genterapi

EU finansierar utveckling av CombiGenes spjutspetsteknologi inom genterapi med 3,6 miljoner euro.

Bioarctic vann Swedenbio Award

Bränslecell drivs av ligninmolekyl

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet har tagit fram en bränslecell som drivs av lignin.

Dansk-svenskt samarbete om Parkinson

Novo Nordisk startar ett nytt stamcellsprogram för behandling av Parkinsons sjukdom i nära samarbete med forskare vid Lunds universitet.

Ny plan för miljökrav på läkemedel

Stockholms läns landsting listar 25 läkemedel som ska särbehandlas när det gäller miljökrav.

Kvicksilveranläggningen stängd

Den 13 maj stängde Inovyn den gamla kvicksilverbaserade klor-alkalianläggningen i Stenungsund.

Gelbildande molekyl hem för nervceller

I ett mångdisciplinärt samarbete har franska forskare utvecklat en hydrogel där nervstamceller ska kunna växa, utveckla och differentiera.

Sandfilter som surdegsbröd

En ny studie från Lunds universitet visar att gamla sandfilter i vattenreningsverk är effektivare än nya, och varför.

Bidrag för minskning av läkemedelsrester

Regeringen beslutat om en förordning för ett nytt bidrag för att minska mängden läkemedelsrester som hamnar i miljön.

Han är ny vd på Plastkretsen

Rekryterar från Svensk Biogas.

IVL förstärker

Ny vd på Inhalation Sciences

Hon tar över i Stockholm

Ny chef för Bolidens gruvor

Hållbarhetschef för Norden

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.185