Immunsystemet slår mot CRISPR-CAS9

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Kan kroppens eget immunsystem omintetgöra utvecklingen av genterapier baserade på CRISPR-Cas9?

Förhoppningarna att så småningom kunna utnyttja gensaxen Crispr-Cas9 för att korrigera sjukdomsframkallande mutationer hos människor är rätt högt ställda. En ny studie, publicerad online och inte granskad ännu, väcker frågan om huruvida det blir möjligt.

CRISPR–Cas9 är ett privimivt immunsystem som finns i en lång rad mikroorganismer. Systemet bygger på enzymet Cas9 som klipper DNA vid ställen som bestäms av en RNA-sekvens som guidar enzymet.

Främmande proteiner, som Cas9 kan också framkalla bestående immunsvar. Två av de varianter av Cas9 som är populärast bland molekylärbiologer kommer från vanligt förekommande bakterier som kan leva i människokroppen. Det ökar möjligheten att en del människor redan har fått immunitet mot de proteinerna.

I den nya studien analyserades blod från 22 spädbarn och 12 friska vuxna för att spåra sådan immunitet. Forskarna, vid Stanford University, California, fann att 79 procent av studiedeltagarna producerade antikroppar mot Cas9 från Staphylococcus aureus och 65 procent från Streptococcus pyogenes.

I ett besläktat experiment producerade knappt hälften av 13 vuxna deltagare T-celler som angriper Cas9 från S. aureus. Inget T-cellsvar hittades mot den andra varianten av Cas9 även om forskarna medger att deras test kanske inte har varit känsligt nog.

Kroppens immunsvar kan sabotera en genterapi och utgöra en hälsorisk för individen som får behandlingen. Antikroppar mot Cas9 kan binda till enzymet i blodet innan det har hunnit "göra jobbet". T-celler som angriper Cas9 kan förstöra celler där proteinet uttrycks och radera genkorrigerade celler och potentiellt dra igång en bred attack på kroppens egna vävnader.

Hotet från immunsystemet är inget nytt för genterapiforskare och ibland screenas patienter för potentiella reaktioner mot komponenter i genterapin före eventuell behandling. Sådan screening av immunreaktioner skulle troligen ingå i all seriös genterapi med Crispr-Cas9, särskilt om man vill få myndighetsgodkännande.

Trots det, skriver Nature.com, har den här typen av problem fått lite uppmärksamhet i populärpress och vetenskaplig litteratur.

En av forskarna bakom den nya studien, Matthew Porteus, säger till Nature.com att han tagit upp frågan med forskare som vill utveckla behandlingar baserade på Cripr-Cas9, men att ingen verkar intresserad av att följa upp det.

.Något som skulle vara väldigt negativt för forskningsfältet vore om Cas9-terapi orsakade en toxisk inflammatorisk reaktion hos en patient.

"Vi hoppas att vår studie ska få forskare att tänka noga på hur de ser till att det inte inträffar."

Detta är dock inget reellt hot mot genterapi med eller utan Crispr-Cas9. Det finns många andra lämpliga enzymer att välja bland. Dessutom kan man utveckla Cas9-system från bakterier som inte koloniserar eller infekterar människan.

De första tillämpningarna av Crispr-Cas9 i kliniska prövningar kommer troligen att fokusera på behandling av celler som flyttats utanför kroppen och som inte kan aktivera immunsystemet.





Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Benlim lagar frakturer

Kemiforskare vid KTH har efter många års forskning tagit fram ett fungerande och effektivt benlim som nu ska testas i klinik.

Fiskprotein kopplas till Parkinsons

En studie från Chalmers kastar nytt ljus över sambandet mellan fiskkonsumtion och långsiktig neurologisk hälsa, t ex Parkinsons sjukdom.

Innovationspris till världens hårdaste stål

Världens bästa universitetsstäder

I vissa av världens stora städer ligger toppuniversiteten på rad. Men även Sverige kommer högt när Times higher education listar världens bästa studiestäder.

Ett steg närmare vanadinverket

Ferrovan har kommit närmare byggandet av ett vanadinåtervinningsverk i finländska Brahestad. En förstudie är klar och ett beslut väntas senare i år.

Kemiingenjörer jobbar mest

Det är högst arbetsbelastning och mest FoU på innovations- och kemiföretagen, enligt en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.

Nyhetsbrev

Bakterier gör bättre cellulosa

Umeå universitet och Processum ska utveckla produktionsmetoder för bakteriell nanocellulosa från lågvärdiga sidoströmmar från massabruk.

Arkiv

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Ny superdator för svenska forskare

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.16