Ny preses för Vetenskapsakademien

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Vetenskapsakademiens nyvalda preses tillträder vid halvårsskiftet 2018.

Den 13 december valdes biologiprofessor Dan Larhammar till ny preses av Kungl. Vetenskapsakademien. Som preses blir han Akademiens ordförande och främsta företrädare. Ett av målen är att göra Akademien och det vetenskapliga budskapet mer synligt i samhällsdebatten.

Dan Larhammar har tillbringat nästan hela sin akademiska karriär vid Uppsala universitet där han nu undervisar på nio kurser på läkarprogrammet och biomedicinprogrammet.

Han har en forskargrupp på sex personer som forskar inom neurobiologi, om mekanismer för aptitreglering och evolutionen av gener för hormoner och i nervsystemet. Just nu driver gruppen ett projekt som handlar om evolutionen av minnet, kopplat till hur vi med hjälp av långtidsminnet kunnat veta var det är bäst att leta efter mat, vad som är giftigt och var det går att hitta en partner.

Läs också: Kroppens ”sockertermostat” identifierad

"Det är fantastiskt att få ett sådant här erbjudande. Akademien är en mycket välrenommerad och stabil organisation med en redan väl fungerande verksamhet. Jag ser fram emot att få samverka med Akademiens kompetenta ledamöter och personal kring det jag brinner mest för, att föra ut vetenskapen i samhället", säger Dan Larhammar i ett pressmeddelande.

I grunden är Dan apotekare och utsågs 2016 till Årets Farmaceut av förbundet Sveriges Farmaceuter.

Han har ägnat mycket tid åt distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap och har även engagerat sig i granskning av forskningsfusk. Han har beskrivits som ”en av landets mest profilerade förkämpar för vetenskaplig evidens”.

"Jag har ett brett vetenskapligt intresse och brinner för folkbildning. Jag har ägnat 20 år att försvara och förklara vetenskapen och som preses för Vetenskapsakademien ser jag en stor möjlighet att fortsätta det arbetet", säger han.

Kungl. Vetenskapsakademien har nyligen arbetat fram en ny strategiplan för verksamheten som bland annat handlar om att bidra med vetenskapliga underlag för samhällsdebatt och beslutsfattande, s k ”science for policy”. Samtidigt understryker Akademien betydelsen av långsiktighet i på forskning, alltså en genomtänkt ”policy for science”.

Som preses får Dan Larhammar en viktig uppgift i detta arbete som brukar kallas ”science for policy”. Samtidigt understryker Akademien betydelsen av långsiktighet i satsningen på forskning och vikten av grundforskning för att ta fram ny kunskap, alltså en genomtänkt ”policy for science”.

"Jag hoppas kunna förmedla att Vetenskapsakademien är en fantastisk kunskapsresurs i många sammanhang. Akademien besitter en oerhört bred expertis som vi kan bli bättre på att föra ut i övriga samhället", säger Dan Larhammar.

Dan Larhammar, född 1956, är professor i molekylär cellbiologi sedan 1994. Han tog apotekarexamen 1980 och disputerade vid medicinska fakulteten 1984. Han är ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien sedan 2007.

Dan Larhammar efterträder nuvarande preses Christina Moberg den 1 juli 2018.

Mer om: forskning | KVA | Larhammar | science
Källa: Vetenskapsakademien


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Ny superdator för svenska forskare

Nyhetsbrev

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Arkiv

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Ny antibiotika med ny mekanism

Ett internationellt forskarlag tillsammans med ett franskt bioteknikbolag rapporterar resultat om en ny klass antibiotika.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.136