Så kan vi bygga livskraftigt life science-nätverk

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Någon behöver titta på konkurrenssituationen med målsättningen att svensk life science ska bli så stark som möjligt och utan några bittra undertoner, säger Karin von Wachenfeldt.

– Ibland saknas respekt för det kunnande och den kompetens som finns i CRO-bolag, säger Karin von Wachenfeldt, vd för Truly Translational och Truly Labs. Hon vet. Hon har byggt upp två bolag som levererat kompetens inom läkemedelsutveckling de senaste 6 åren.

Hon har en bakgrund i flera läkemedelsbolag, bl a AstraZeneca (principal scientist), Pharmacia Upjohn och Active Biotech.

– Personer i små produktbolag kommer ofta från ett större bolag där man haft kompetensen internt och har tyckt att det här kan vi så mycket bättre. Jag tror attityden kommer därifrån.

Samtidigt är det ju uppenbart att det inte finns möjlighet för små bolag att ha all kompetens internt.

Då är de beroende av att det finns duktiga CRO-bolag. De produktbolag som blir framgångsrika är de som inser behovet av kompetenta projektmedlemmar, och antingen anställer själv eller etablerar kontakter med CRO-bolag som kan hjälpa dem.

Karin jobbar också som konsult åt produktbolag och lägger ut uppdrag, dvs ser hur det är att vara kund hos CRO-bolag.

– När antalet små produktbolag ökar finns en stor möjlighet att verkligen bygga nätverk av duktiga CRO-bolag och erbjuda tjänster tillsammans.

Men det är en tuff verklighet som möter de små CRO-bolagen. Ett problem är att det är svårt att få någon att investera i ett CRO-bolag, eftersom de värderas så lågt.

– Behöver vi investera i ett instrument som kostar några miljoner är det värt lika mycket som hela bolaget. Värderingen av produktbolagen bygger på en förhoppning om att det ska bli ett läkemedel eller produkt som går att sälja för mångmiljonbelopp. Ett CRO värderas ofta inte högre än ett par gånger förra årets vinst, möjligen plus strukturkapital och eventuella banktillgångar. Det tar ganska många år innan man kommer upp i volym och gör en rejäl vinst.

– Ett bolag som vårt med 10 anställda och en omsättning på 8 miljoner, värderas ofta till ca 5 miljoner kronor. Tar vi in pengar för att köpa ett instrument för tre miljoner äger den investeraren plötsligt mer än halva bolaget.

– Det går ju inte!

Banklån kan man inte få, trots att bolaget gått med vinst alla år och inte har några anmärkningar. Karin von Wachenfeldt har försökt. Beskedet blev att för att få låna en miljon krävde banken att de pantsatte sina hem.

– Trots att vi varit kunder i banken länge och hade ett annat bolag som alltid visat positivt resultat och expanderat lite varje år, en som vi tyckte, bra utveckling.

Strukturomvandlingen inom svensk läkemedelsindustri de senaste cirka 15 åren har resulterat i ett helt nytt landskap. Det enda riktigt stora bolaget som finns kvar är brittiskägda AstraZeneca i Mölndal. Det gör SOBI (Swedish Orphan Biovitrum) till Sveriges största läkemdelsbolag. Av deras cirka 500 anställda jobbar omkring 300 i marknadsbolaget med produktförsäljning. Medivir har också omorganiserat och har nu bara ett fåtal anställda inom FoU. Men de flesta produktbolagen är mycket mindre än så, och har mindre än tio anställda.

– Bolagen är så små att de behöver extern hjälp. En stark och livskraftig CRO-bransch är avgörande för att de ska klara att utveckla nya läkemedel och produkter. Kompetensen från ”Big Pharma” finns ju fortfarande, men hur länge?

Ett annat känsligt problem för CRO-bolagen är konkurrensen från de satsningar som gjorts med hjälp av statliga pengar. När man t ex har lagt ner AstraZeneca i Södertälje, gamla Pharmacia i Uppsala, dragit ned i Biovitrum etc, har man ansträngt sig för att ta vara på resurserna och skapat statliga satsningar som f d SP, numera RISE. SciLifeLab är en annan satsning som påverkar CRO-bolagen.

– Det finns en övertro på att det ska räcka, att vi inte behöver något mer. Men där har vi två problem. Det ena är att till och med dessa satsningar är för små för att rymma all den kompetens som småbolagen behöver ha tillgång till.

– Det andra är att eftersom de är statligt finansierade eller delfinansierade konkurrerar man på väldigt annorlunda villkor jämfört med de privata CRO-bolagen. Även om tjänstebolagsdelen tar marknadsmässigt betalt för sina tjänster, är det stor skillnad att ha tillgång till instrument, lokaler och ibland även personal som är externt finansierade.

Diskussionen har varit uppe tidigare och är ett känsligt ämne.

– Någon skulle behöva titta på konkurrenssituationen med målsättningen att svensk life science ska bli så stark som möjligt och utan några bittra undertoner.

– Målet måste vara ett mer jämlikt system där bolag som vi också kan få rimliga villkor som ett banklån t ex för att kunna lyfta all den möjliga kompetens som svensk life science behöver.

Karin von Wachenfeldt menar att även de stora bolagen borde ha intresse av att det finns många små CRO-bolag som bidrar till bredd och diversitet. Inte minst för att de i allt större utsträckning och av olika skäl, drar ned den interna forskningen och satsar på samarbeten med små, externa produktbolag.

En annan trend hon ser är att akademiska grupper söker och får anslag för projekt som ligger nära läkemedelsutveckling, eftersom akademisk forskning numera helst ska visa direkt samhällsnytta. Att det krävs specifik kompetens och erfarenhet för att utveckla ett läkemedel verkar plötsligt inte vara så viktigt. Det är en lite annan debatt men de hänger ihop.

– Vi behöver en akademi som forskar för att ta fram ny kunskap och bygger en kunskapsbank, även om vi inte riktigt vet vad den ska leda till. Akademisk forskning ska gräva på djupet.

Hon tar som exempel att ingen kunde förutse att lågprioriterad forskning på en kattsjukdom (feline immunodeficiency virus, FIV) skulle visa sig vara den enda relevanta ingången när man måste hitta läkemedel mot HIV.

– Jag ser många exempel när grundforskare ska bli läkemedelsutvecklare och det saknas insikt om hur svårt det är att byta disciplin. Självklart finns även goda exempel där utvecklingen tas om hand av andra och forskarna återvänder till sin forskning.

– Som CRO betonar vi att vår kompetens är att utveckla läkemedel, och tillsammans med specialisterna kan vi ta idéerna hela vägen till klinik. Problemet är att det är svårt att söka pengar för att anlita ett CRO, vilket gör att man går tillbaka till akademin och anlitar dem som finns där.

Karin har funderat en hel del över det här. Det hon är rädd för är att när man kritiserar ett system ses man ofta som en bitter person vilket hon inte alls är. Tvärtom.

– Målet med att ta upp den här diskussionen är att det ska komma hela branschen till godo.

De små CRO-bolagen har fler och annorlunda interaktionsytor och utvecklas på ett annorlunda sätt än stora bolag; inte bättre eller sämre utan på ett annat sätt. Ett hållbart system/en community behöver den här diversiteten.

Vad skulle små CRO-bolag behöva för att det ska bli bättre?

– Möjlighet att få rimliga lån, möjlighet att söka Vinnova-anslag eller motsvarande för utrustning.

– Jag kan förstå att det kan tyckas problematiskt att sätta pengar i ett privat CRO bolag, men jag kan egentligen inte förstå skillnaden mellan att stödja ett CRO och ett produktbolag, säger Karin von Wachenfeldt.

– Den som bygger upp ett bolag med kompetenta tjänster bidrar till svensk life science. Det ser ut som om det finns två helt olika standarder. I det ena fallet är det jättebra att satsa i ett privat bolag, i det andra - otänkbart.

Båda bolagen jobbar hårt, anställer folk, betalar skatt samt bygger och vidmakthåller kompetens.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

2017 års Wallenberg Academy Fellows

24 framstående yngre forskare har utsetts till Wallenberg Academy Fellows. Anslaget kan göra det möjligt för dem fortsätta sin forskning i Sverige. Andra rekryteras hit.

Insiktsfullt på PharmaOutsourcing

Många intressanta samtal om alla turer kring läkemedelsutveckling blev det på årets upplaga av Pharma Outsourcing i Stockholm, dagen före Lucia.

Positiva resultat mot Huntingtons sjukdom

Det första läkemedlet inriktat mot orsaken till Huntingtons sjukdom är säkert och vältolererat i den första kliniska prövningen och sänker halterna av huntingtin.

Rapporteringskrav för nanomaterial

Från den 1 januari måste avsiktlig användning av nanomaterial anmälas till Kemikalieinspektionen.

Ny analysmetod för läkemedelsäkerhet

Forskningsbolaget Immuneed publicerar nya data om en analysmetod för utvärdering av läkemedelssäkerhet och om en innovativ strategi för terapeutisk cancervaccinering.

Designat protein slår ut bakterier

Lundaforskare tillsammans med en forskargrupp vid UMMS har visat att ett s k fusionsprotein kraftigt kan minska mängden streptokocker i blod.

Nyhetsbrev

Nobelpristagare träffar elever

Arkiv

Om sodan i lutfisken

– och nyttan med stringent nomenklatur

Dödsreceptorer ny sjukdomsmarkör

Forskare vid Lunds universitet visar i en ny studie att nivån av dödsreceptorer i blodet kan kopplas till risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

Samarbete om mikroflora

Pilotanläggning för membranrening invigd

Om några år finns världens största avloppsreningsverk med membranteknik i Stockholm. Nyligen invigdes den kompletta pilotanläggningen på IVLs forskningsanläggning Hammarby Sjöstadsverk.

Glöm inte den 12 december!

Höganäs köper Luleåföretag

Svårt nå hållbara textilier

Fullkorn ännu bättre

Han snackade till sig en miljon

AkzoNobel investerar i Bohus

Standardproblem vid brexit

SmiLe summerar tioårsresultat

Lunds life science-inkubator SmiLe firar tio år och redovisar ett resultat man är mycket nöjd med.

Pris till metallorganisk kemist

Forskare får över 60 miljoner

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) har i dagarna fattat beslut om bidrag inom två utlysningar. Det totala beloppet uppgår till 62,5 miljoner kronor.

Graviditetstest av papper

Det första nedbrytbara graviditetstestet har fått s k pre-market approval av den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA.

Plus

EU satsar på fiskfoder från skog

Projekt Sylfeed får 108 miljoner för att skala upp värdekedjan “från trä till mat” och demonstrera hållbar produktion av fiskfoder från skogsråvara.

Fiskfoder prisat i Bryssel

Biobaserad kosmetika

Ny substansklass får anslag

Titandioxid mot brännskadad hud

Bolags hållbarhetsmål kortsiktiga

Nobelprismedalj till salu

AstraZeneca knoppar av doseringsbolag

Fysikalisk kemist prisas

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.183