Formulering av bioläkemedel får chansen

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Nu drar ett nytt centrum för utveckling av formuleringar av nya biologiska läkemedel igång. Ska det vara lösning, piller eller något helt annat?

NextBioForm (Utvecklings- och formuleringscentrum för nästa generations biologiska läkemedel) som centrumet kallas, ingår i regeringens strategiska samverkansprogram för life science (livsvetenskap). Tre centrum får dela på totalt 104 miljoner kronor. Två av dem får finansiering för sex år, hela programperioden. NextBioForm får 16 miljoner i en första etapp på två år.

– Vi har fått två år på oss att visa vad vi kan, förklarar Anna Fureby, RISE, (tidigare SP och Ytkemiska institutet) som leder NextBioForm.

Avsikten med centrumen är att skapa plattformar för att utveckla en mer bestående infrastruktur inom området biologiska läkemedel där företag och akademi kan få hjälp. De två andra centrumen är CAMP - Centre for Advanced Medical Products, och CellNova - ett Vinnova-centrum för utveckling och produktion av nästa generations biologiska läkemedel. En annan satsning inom området som snart står klar är BioProcess Innovation Hub i Uppsala.

På senare år har det gjorts en rad olika satsningar från regeringen och forskningsstiftelserna inom området biologiska läkemedel.

Varför tror du att det satsas så mycket på detta just nu?

– Sverige har länge varit aktivt inom området och det finns flera initiativ i tidig fas. Det finns en historik bl a med läkemedelsbolaget Pharmacia. På senare år har det gjorts mycket arbete kopplat till det humana genomet i SciLifeLab och i Wallenbergcentra, bland annat. Därigenom byggs kunskapen om vilka proteiner som är viktiga och hur man kan framställa dem upp. Den kunskapen har så att säga kommit underifrån, säger Anna Fureby.

– Nu är vi framme vid att vi ska göra läkemedel av dem. Då krävs både formuleringar och produktionssystem.

– Proteinet, den aktiva substansen, ska bli till något som kan användas av patienter. Det är stor skillnad på att ha proteinet i sin hand och en färdig läkemedelsprodukt. Det är flera viktiga steg däremellan som vi nu börjar fylla på också i Sverige.

Där ska NextBioForm komma in för att formulera läkemedel, injektionslösningar, pulver eller tabletter av proteiner eller någon annan beredningsform.

Målet är en kostnadseffektiv beredningsform som innebär att patienter faktiskt tar sina läkemedel och mår bättre.

Det är ingen enkel uppgift. Proteiner är känsliga och får inte denatureras eller förändras kemiskt så att de förlorar sin funktion. Anna Fureby räknar med att NextBioForm måste hitta helt nya formuleringsplattformar.

– Patienter med livsvariga svåra sjukdomar måste kanske injicera läkemedel varje dag. Där behövs helt nya lösningar för bättre funktion och högre livskvalitet.

Att NextBioForm får två års finansiering beror inte på att det var en sämre ansökan, tvärtom.

– Planen var att starta två centrum, men efter vår utvärdering av ansökningarna kom vi fram till att området formulering är väldigt, väldigt intressant och vi vill att de ska komma igång och få möjlighet att visa vad de går för, förklarar Jenni Nordborg, Vinnova.

– Nu går vi igång med vårt forskningsprogram och att bygga upp centret tillsammans med de 17 partnerorganisationerna för att hinna så långt som möjligt på två år, säger Anna Fureby. Planen är att söka fortsatt finansiering.

Den totala satsningen på biologiska läkemedel som Vinnova och Vetenskapsrådet håller i är 320 miljoner kronor under sex år. Hittills har 149 beslutats till de tre centrumen och i projektbidrag.

Av Boel Jönsson (Kemivärlden Biotech Kemisk Tidskrift nr 5/2017)

NextBioForm har 17 partners:

Institut/Universitet/Nationell resurs

RISE, Lunds och Malmö universitet, Uppsala Akademiska Sjukhus, MAX IV

Forskningsföretag/Producenter

SOBI, Ferring (Danmark), BioGaia, Regenics (Norge), Ilya Pharma, Spiber

Teknologi/Serviceföretag

Vironova, Solve, CR competence, ENZA, Saromics, Waters

Regulatorisk expertis

Sofus



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Här bildas faktiskt guld

Den 17 augusti i år upptäcktes först gravitationsvågor och sedan ljuset från två kolliderande neutronstjärnor för första gången.

Tjejer mer tveksamma till teknisk utbildning

Enligt en ny undersökning är tjejer som går sista året på gymnasiet mer tveksamma till att välja högre teknisk utbildning än killar.

Många nya gener för antibiotikaresistens

Värmestyrda partiklar bygger själva

"Det ser jättebra ut"

På torsdagen ringde börsklockan för biotechbolaget BioArctic som nu handlas på Nasdaq Stockholm. Det har varit en tuff men lärorik resa, säger vd Gunilla Osswald.

Miljarder satsas på forskningskluster

Prisas för nyttiggörande av forskning

Arkiv

Ny marknad för allergitest

Protein stoppar bladlöss

Forskare vid Umeå universitet och Wageningen universitet i Nederländerna har upptäckt ett sätt som växter använder för att försvara sig mot bladlöss.

Kemist blev Årets Projektledare 2017

Fint pris till oorganisk kemist

Dags att strunta i Nobelpriset?

Nyupptäckt genfusion

Formulering av bioläkemedel får chansen

Nu drar ett nytt centrum för utveckling av formuleringar av nya biologiska läkemedel igång. Ska det vara lösning, piller eller något helt annat?

Nobelpriset i kemi till kryoelektronmikroskopi

Nobelpriset i kemi 2017 går till tre forskare som alla bidragit till utvecklingen av kryoelektronmikroskopi, en metod som revolutionerat avbildningen av biomolekyler.

Nobelpris till inre klocka

EMA får inte med sig personalen

Den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) varnar för att flytten på grund av Brexit kan skada det regulatoriska systemet permanent.

Långsiktigt stöd till 18 riskprojekt

Supermaterial prisas

Uppsalaföretaget Disruptive Materials, med supermaterialet Upsalite har vunnit tävlingen Årets nanoföretag i Norden 2017.

Forskningspris för klimatvänligare kor

PLOS Genetics forskningspris 2017 går till en studie som identifierat mikrobiella biomarkörer för avel av boskap som avger mindre metan.

En miljon till stamcellsforskare

Plast skadar fiskhjärnor

En ny studie från Lunds universitet visar att nanoplastpartiklar i vattnet kan hamna i fiskars hjärnor och påverka deras beteende.

Fjäderprotein blir mat

Fördubblad asbestimport

Enligt siffror från det amerikanska handelsdepartementet importerades 2016 705 ton råasbest till USA, dubbelt så mycket som året innan och efter år av nedgång.

Får Forska!Sveriges hedersutmärkelse

Exjobb om aska prisat

Drygt 300 miljoner till Immunocore

Immunteknolog får Nytänkaren

Rekryterar från Imperial College

Får värdskap för världskongress

Pengar till läkemedelsrening

Ny vd för Symcel

Nästa steg för patenterad frysteknik

Söker svenska plaströster

Få straffas för miljöbrott

Medivir outsourcar substansbibliotek

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.157