Nobelpris till inre klocka

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2017 delas i år lika mellan Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young för deras upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm.

Medicinpriset delas ut av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet.

Livet på jorden är anpassat efter vår planets rotation. Att levande organismer har en biologisk klocka som kan förutsäga och anpassa deras biologi till dygnets regelbundna växlingar har sedan länge varit känt. Frågan är hur den fungerar.

Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young lyckades lyfta på locket till cellernas inre klocka och kunde visa funktionen.

Deras upptäckter förklarar hur växter, djur och människor optimerar sin fysiologi så att den är väl förberedd inför dygnets olika faser.

Årets Nobelpristagare började med att studera en gen som krävdes för bananflugans normala dygnsrytm. De visade att genen kodade för ett protein som anrikades under natten men bröts ned till låga nivåer under dagen. De identifierade ytterligare proteiner och kunde beskriva ett självreglerande urverk i våra celler. Klockan har sedan visat sig fungera enligt samma princip i andra flercelliga organismer, inklusive i människa.

En självgående inre klocka behövs för att anpassa och förbereda vår fysiologi till dygnets olika faser. Klockan styr viktiga funktioner som sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och metabolism.

Vårt välbefinnande påverkas till exempel då kroppen under flera dagar behåller sin rytm från en annan tidzon vid jetlag. Forskning tyder på att en dåligt koordinerad inre tidtagning ökar risken för sjukdom, till exempel vid långvarigt skiftarbete.

Sedan Nobelpristagarnas banbrytande upptäckter har cirkadisk biologi utvecklats till ett dynamiskt och snabbt växande forskningsfält, med stor betydelse för vår hälsa.

Jeffrey C. Hall föddes 1945 i New York, USA. Han tog doktorsexamen i 1971 vid University of Washington i Seattle och var postdoktor vid Kalifornien Institute of Technology i Pasadena 1971-1973. Han gick med i fakulteten vid Brandeis University i Waltham 1974. År 2002 blev han associerad med University of Maine.

Michael Rosbash föddes 1944 i Kansas City, USA. Han tog doktorsexamen 1970 på Massachusetts Institute of Technology i Cambridge. Under de följande tre åren var han en postdoktor vid Edinburghs universitet i Skottland. Sedan 1974 har han varit vid Brandeis University i Waltham, USA.

Michael W. Young föddes 1949 i Miami, USA. Han tog sin doktorsexamen vid University of Texas i Austin 1975. Mellan 1975 och 1977 var han postdoktor vid Stanford University i Palo Alto. Från 1978 har han varit vid Rockefeller University i New York.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Brunnsviken ska bli renare

Solna stad har antagit ett åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten i Brunnsviken.

Mångmiljonsatsar på bioflygbränsle

EU satsar 13,9 miljoner euro på att ta fram storskalig produktion av bioflygbränsle och biobensin.

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Grönlutslam binder tungmetaller

I Svärtträsk har gruvavfallet täckts med grönlutslam som en viktig komponent i täckkonstruktionen.

Gobigas ger resultat

Chalmersforskare sammanfattar tio års energiforskning och ser stora möjligheter för omställning av befintliga anläggningar till produktion av värme, el och bränsle från biomassa.

Nyhetsbrev

Nya namn i Lifs styrelse

Arkiv

Astrazeneca-läkemedel till USA

Mer bioteknik i framtidens matproduktion

EASAC, de europeiska vetenskapsakademierna, har släppt en rapport om hur vi kan försörja världens ökande befolkning.

Så upprätthålls överproduktionen av kött

Regeringen presenterar ESS-strategi

I en skrivelse till riksdagen presenterar regeringen en ny, nationell strategi för det svenska arbetet med forskningsanläggningen.

Vem släpper ut klorfluorkarboner?

Startar utveckling av cannabinoidplåster

EU-anslag till CombiGenes genterapi

EU finansierar utveckling av CombiGenes spjutspetsteknologi inom genterapi med 3,6 miljoner euro.

Bioarctic vann Swedenbio Award

Bränslecell drivs av ligninmolekyl

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet har tagit fram en bränslecell som drivs av lignin.

Dansk-svenskt samarbete om Parkinson

Novo Nordisk startar ett nytt stamcellsprogram för behandling av Parkinsons sjukdom i nära samarbete med forskare vid Lunds universitet.

Ny plan för miljökrav på läkemedel

Stockholms läns landsting listar 25 läkemedel som ska särbehandlas när det gäller miljökrav.

Kvicksilveranläggningen stängd

Den 13 maj stängde Inovyn den gamla kvicksilverbaserade klor-alkalianläggningen i Stenungsund.

Gelbildande molekyl hem för nervceller

I ett mångdisciplinärt samarbete har franska forskare utvecklat en hydrogel där nervstamceller ska kunna växa, utveckla och differentiera.

Sandfilter som surdegsbröd

En ny studie från Lunds universitet visar att gamla sandfilter i vattenreningsverk är effektivare än nya, och varför.

Bidrag för minskning av läkemedelsrester

Regeringen beslutat om en förordning för ett nytt bidrag för att minska mängden läkemedelsrester som hamnar i miljön.

Han är ny vd på Plastkretsen

Rekryterar från Svensk Biogas.

IVL förstärker

Ny vd på Inhalation Sciences

Hon tar över i Stockholm

Ny chef för Bolidens gruvor

Hållbarhetschef för Norden

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.142