Nobelpris till inre klocka

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2017 delas i år lika mellan Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young för deras upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm.

Medicinpriset delas ut av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet.

Livet på jorden är anpassat efter vår planets rotation. Att levande organismer har en biologisk klocka som kan förutsäga och anpassa deras biologi till dygnets regelbundna växlingar har sedan länge varit känt. Frågan är hur den fungerar.

Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young lyckades lyfta på locket till cellernas inre klocka och kunde visa funktionen.

Deras upptäckter förklarar hur växter, djur och människor optimerar sin fysiologi så att den är väl förberedd inför dygnets olika faser.

Årets Nobelpristagare började med att studera en gen som krävdes för bananflugans normala dygnsrytm. De visade att genen kodade för ett protein som anrikades under natten men bröts ned till låga nivåer under dagen. De identifierade ytterligare proteiner och kunde beskriva ett självreglerande urverk i våra celler. Klockan har sedan visat sig fungera enligt samma princip i andra flercelliga organismer, inklusive i människa.

En självgående inre klocka behövs för att anpassa och förbereda vår fysiologi till dygnets olika faser. Klockan styr viktiga funktioner som sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och metabolism.

Vårt välbefinnande påverkas till exempel då kroppen under flera dagar behåller sin rytm från en annan tidzon vid jetlag. Forskning tyder på att en dåligt koordinerad inre tidtagning ökar risken för sjukdom, till exempel vid långvarigt skiftarbete.

Sedan Nobelpristagarnas banbrytande upptäckter har cirkadisk biologi utvecklats till ett dynamiskt och snabbt växande forskningsfält, med stor betydelse för vår hälsa.

Jeffrey C. Hall föddes 1945 i New York, USA. Han tog doktorsexamen i 1971 vid University of Washington i Seattle och var postdoktor vid Kalifornien Institute of Technology i Pasadena 1971-1973. Han gick med i fakulteten vid Brandeis University i Waltham 1974. År 2002 blev han associerad med University of Maine.

Michael Rosbash föddes 1944 i Kansas City, USA. Han tog doktorsexamen 1970 på Massachusetts Institute of Technology i Cambridge. Under de följande tre åren var han en postdoktor vid Edinburghs universitet i Skottland. Sedan 1974 har han varit vid Brandeis University i Waltham, USA.

Michael W. Young föddes 1949 i Miami, USA. Han tog sin doktorsexamen vid University of Texas i Austin 1975. Mellan 1975 och 1977 var han postdoktor vid Stanford University i Palo Alto. Från 1978 har han varit vid Rockefeller University i New York.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

2017 års Wallenberg Academy Fellows

24 framstående yngre forskare har utsetts till Wallenberg Academy Fellows. Anslaget kan göra det möjligt för dem fortsätta sin forskning i Sverige. Andra rekryteras hit.

Insiktsfullt på PharmaOutsourcing

Många intressanta samtal om alla turer kring läkemedelsutveckling blev det på årets upplaga av Pharma Outsourcing i Stockholm, dagen före Lucia.

Positiva resultat mot Huntingtons sjukdom

Det första läkemedlet inriktat mot orsaken till Huntingtons sjukdom är säkert och vältolererat i den första kliniska prövningen och sänker halterna av huntingtin.

Rapporteringskrav för nanomaterial

Från den 1 januari måste avsiktlig användning av nanomaterial anmälas till Kemikalieinspektionen.

Ny analysmetod för läkemedelsäkerhet

Forskningsbolaget Immuneed publicerar nya data om en analysmetod för utvärdering av läkemedelssäkerhet och om en innovativ strategi för terapeutisk cancervaccinering.

Designat protein slår ut bakterier

Lundaforskare tillsammans med en forskargrupp vid UMMS har visat att ett s k fusionsprotein kraftigt kan minska mängden streptokocker i blod.

Nyhetsbrev

Nobelpristagare träffar elever

Arkiv

Om sodan i lutfisken

– och nyttan med stringent nomenklatur

Dödsreceptorer ny sjukdomsmarkör

Forskare vid Lunds universitet visar i en ny studie att nivån av dödsreceptorer i blodet kan kopplas till risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

Samarbete om mikroflora

Pilotanläggning för membranrening invigd

Om några år finns världens största avloppsreningsverk med membranteknik i Stockholm. Nyligen invigdes den kompletta pilotanläggningen på IVLs forskningsanläggning Hammarby Sjöstadsverk.

Glöm inte den 12 december!

Höganäs köper Luleåföretag

Svårt nå hållbara textilier

Fullkorn ännu bättre

Han snackade till sig en miljon

AkzoNobel investerar i Bohus

Standardproblem vid brexit

SmiLe summerar tioårsresultat

Lunds life science-inkubator SmiLe firar tio år och redovisar ett resultat man är mycket nöjd med.

Pris till metallorganisk kemist

Forskare får över 60 miljoner

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) har i dagarna fattat beslut om bidrag inom två utlysningar. Det totala beloppet uppgår till 62,5 miljoner kronor.

Graviditetstest av papper

Det första nedbrytbara graviditetstestet har fått s k pre-market approval av den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA.

Plus

EU satsar på fiskfoder från skog

Projekt Sylfeed får 108 miljoner för att skala upp värdekedjan “från trä till mat” och demonstrera hållbar produktion av fiskfoder från skogsråvara.

Fiskfoder prisat i Bryssel

Biobaserad kosmetika

Ny substansklass får anslag

Titandioxid mot brännskadad hud

Bolags hållbarhetsmål kortsiktiga

Nobelprismedalj till salu

AstraZeneca knoppar av doseringsbolag

Fysikalisk kemist prisas

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.185