Allt krångligare abstracts

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Det har blivit svårare att förstå vetenskapliga artiklar enligt en ny studie från Karolinska Institutet.

Vetenskapliga artiklar är inte kända för att vara lättlästa. Men är det forskningen i sig som är svårbegriplig eller forskarna som beskriver den på ett krångligt sätt?

För att besvara den frågan har fyra doktorander vid KI undersökt hur läsbarheten har förändrats i över 700 000 sammanfattningar (abstracts) av vetenskapliga artiklar.

Sammanfattningarna publicerades mellan åren 1881 och 2015 inom 12 olika forskningsfält.

"Vi såg en stark trend som visade att vetenskapliga texter har blivit svårare att läsa från 1800-talet till idag. Samtliga 12 forskarfält uppvisade denna trend, men det fanns skillnader i magnitud, säger William Hedley Thompson i ett pressmeddelande. Han har genomfört studien på sin fritid tillsammans med Pontus Plavén-Sigray, Granville Matheson och Björn Schiffler, samtliga doktorander vid institutionen för klinisk neurovetenskap, KI.

Läsbarheten uppskattades genom två olika mått: Flesch Reading Ease och New Dale Chall. Dessa tar hänsyn till mätbara faktorer som påverkar hur svårt det är att läsa en text, bland annat antal ord per mening och antal stavelser per ord.

Måtten har använts för att undersöka läsbarhet inom många områden, bl amerikanska presidenters tal som har blivit lättare över tid.

De vetenskapliga texternas ökade svårighetsgrad skulle kunna bero på att forskningen har blivit mer nischad och komplicerad. Men studien visar också att ”allmän vetenskaplig jargong” har blivit vanligare. Med detta menas ord som används ofta av forskare, men som inte är tekniska facktermer.

"Dessa fynd indikerar att vetenskap har blivit svårare att förstå rent språkligt, utöver den ökade vetenskapliga specialiseringen. Spekulativt så kan man tänka sig att nya forskare upplever att den vetenskapliga jargonen hos tidigare generationer låter seriös och vetenskaplig, och därför förstärker dessa drag i sina egna texter", säger William Hedley Thompson i ett pressmeddelande.

Han påpekar att tydlig kommunikation är en viktig del av den vetenskapliga processen. Det är en förutsättning för att resultaten ska kunna upprepas av andra forskare, men också för att omvärlden ska kunna förstå vad forskningen kommit fram till.

"Vi tror det är viktigt att forskare försöker göra sina texter så tydliga och begripliga som möjligt, för att maximera tillgängligheten för andra forskare och resten av samhället. På så sätt kan forskning spridas och förstås av fler människor och därmed få större påverkan", kommenterar William Hedley Thompson.

Länk till artikeln i fulltext:

The readability of scientific texts is decreasing over time



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Forskningspris för klimatvänligare kor

PLOS Genetics forskningspris 2017 går till en studie som identifierat mikrobiella biomarkörer för avel av boskap som avger mindre metan.

En miljon till stamcellsforskare

Plast skadar fiskhjärnor

En ny studie från Lunds universitet visar att nanoplastpartiklar i vattnet kan hamna i fiskars hjärnor och påverka deras beteende.

Fjäderprotein blir mat

Fördubblad asbestimport

Enligt siffror från det amerikanska handelsdepartementet importerades 2016 705 ton råasbest till USA, dubbelt så mycket som året innan och efter år av nedgång.

Får Forska!Sveriges hedersutmärkelse

BASF investerar i mindre friktion

Tyska kemiföretaget BASFs riskkapitalbolag leder en investeringsrunda för det svenska företaget Applied Nano Surfaces med huvudkontor i Uppsala.

Arkiv

Exjobb om aska prisat

Miljarder till forskningsinfrastruktur

Vetenskapsrådet har beslutat att stödja svenska forskningsinfrastrukturer med cirka 4 miljarder kronor – finansiering som sträcker sig uppemot åtta år framåt.

Forska!Sverige delar ut priser

Stiftelsen Forska!Sveriges forskarutmärkelse 2017 tilldelas professor Mathias Uhlén vid KTH. Anders Lönnberg tilldelas politikerpriset.

Drygt 300 miljoner till Immunocore

1

Syntesgasanläggning i full skala igång

Knappa metaller kan ersättas med kol

Starkt uppåt för utrikeshandeln

Immunteknolog får Nytänkaren

Kancera tecknar formuleringsavtal

Spindlar äter grafen

Forskare i EUs flaggskeppsprojekt Grafen har hittat ett sätt att öka styrkan i spindelsilke med grafenbaserade material.

Miljöteknik får ISO-standard

Nu finns en ny internationell ISO-standard för verifiering av miljöteknik (Environmental Technology Verification, ETV) som även fastställts som svensk standard.

Färre unga studerar vidare

UKÄ har analyserat i vilken utsträckning unga kvinnor och män påbörjar en högskoleutbildning och skillnader mellan län och kommuner.

Ny formulering mot fetma

Ny ledning för färgbolag

Rekryterar från Imperial College

Får värdskap för världskongress

Nobelcenter tjuvstartar

Den 13 september träffas två Nobelpristagare, KIs nya rektor samt en forskare från Stockholms universitet för att samtala kring konsten att ställa frågor.

Pengar till läkemedelsrening

Ny vd för Symcel

Nästa steg för patenterad frysteknik

Söker svenska plaströster

Få straffas för miljöbrott

Medivir outsourcar substansbibliotek

Bättre analys av njurcancer

Får särläkemedelsstatus

Guld i sällsynt form

Teva drar ned

Ger goda metaboliter

Ny chef för IMWA

Sänd till en kollega

0.145