Allt krångligare abstracts

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Det har blivit svårare att förstå vetenskapliga artiklar enligt en ny studie från Karolinska Institutet.

Vetenskapliga artiklar är inte kända för att vara lättlästa. Men är det forskningen i sig som är svårbegriplig eller forskarna som beskriver den på ett krångligt sätt?

För att besvara den frågan har fyra doktorander vid KI undersökt hur läsbarheten har förändrats i över 700 000 sammanfattningar (abstracts) av vetenskapliga artiklar.

Sammanfattningarna publicerades mellan åren 1881 och 2015 inom 12 olika forskningsfält.

"Vi såg en stark trend som visade att vetenskapliga texter har blivit svårare att läsa från 1800-talet till idag. Samtliga 12 forskarfält uppvisade denna trend, men det fanns skillnader i magnitud, säger William Hedley Thompson i ett pressmeddelande. Han har genomfört studien på sin fritid tillsammans med Pontus Plavén-Sigray, Granville Matheson och Björn Schiffler, samtliga doktorander vid institutionen för klinisk neurovetenskap, KI.

Läsbarheten uppskattades genom två olika mått: Flesch Reading Ease och New Dale Chall. Dessa tar hänsyn till mätbara faktorer som påverkar hur svårt det är att läsa en text, bland annat antal ord per mening och antal stavelser per ord.

Måtten har använts för att undersöka läsbarhet inom många områden, bl amerikanska presidenters tal som har blivit lättare över tid.

De vetenskapliga texternas ökade svårighetsgrad skulle kunna bero på att forskningen har blivit mer nischad och komplicerad. Men studien visar också att ”allmän vetenskaplig jargong” har blivit vanligare. Med detta menas ord som används ofta av forskare, men som inte är tekniska facktermer.

"Dessa fynd indikerar att vetenskap har blivit svårare att förstå rent språkligt, utöver den ökade vetenskapliga specialiseringen. Spekulativt så kan man tänka sig att nya forskare upplever att den vetenskapliga jargonen hos tidigare generationer låter seriös och vetenskaplig, och därför förstärker dessa drag i sina egna texter", säger William Hedley Thompson i ett pressmeddelande.

Han påpekar att tydlig kommunikation är en viktig del av den vetenskapliga processen. Det är en förutsättning för att resultaten ska kunna upprepas av andra forskare, men också för att omvärlden ska kunna förstå vad forskningen kommit fram till.

"Vi tror det är viktigt att forskare försöker göra sina texter så tydliga och begripliga som möjligt, för att maximera tillgängligheten för andra forskare och resten av samhället. På så sätt kan forskning spridas och förstås av fler människor och därmed få större påverkan", kommenterar William Hedley Thompson.

Länk till artikeln i fulltext:

The readability of scientific texts is decreasing over time



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Analyser kopplar DDT med autism

En finsk studie visar ett samband mellan förhöjd exponering för DDT i livmodern och ökad risk för allvarlig autism med utvecklingsstörning hos barnet.

Swetox infrastruktur till RISE

Algavtal med Sydkorea

Simris Alg har tecknat avtal med Seoul-baserade Infobell om att sälja bolagets omega-3-tillskott på den sydkoreanska marknaden.

Klarar cancer med en zombiegen

Elefanter drabbas sällan av cancer, trots att de har omkring hundra gånger fler potentiella cancerceller än människor.

Vaccinbolag anställer

Första RNAi-läkemedlet godkänt

Nyhetsbrev

Ny nod för life science och livsmedel

Arkiv

Jätteskadestånd för glyfosattillverkare

Fredagen den 10 augusti fann en jury i Californien bioteknikiföretaget Monsanto skyldiga att betala 289 miljoner dollar, drygt 2,6 miljarder kronor i skadestånd.

Globalt avtal om CRISPR

Ett brittiskt bolag, Oxford Genetics, tecknar avtal med en global nätfirma för reagens och verktyg om att leverera CRISPR-redigerade däggdjurscellinjer.

Modifierade myggor lyckat

Antalet fall av denguefeber minskade kraftigt i en australiensisk stad sedan man släppt ut myggor infekterade med en bakterie som hindrar sjukdomsspridning.

Problem med molekylär sax

Genredigering i embryon för att reparera defekta gener kan orsaka mer DNA-skada än nytta, enligt ny forskning från australiensiska forskare.

Grönt ljus för Science village

Stadsdelen som ska binda ihop ESS och MAX IV får klartecken efter att regeringen lagt sista ordet kring den tidigare upphävda detaljplanen.

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Plus

Flyttar kemin till nytt hus

Tre institutioner från naturvetenskaplig fakultet på Göteborgs universitet ska få nya lokaler på Medicinarberget – Naturvetenskap Life.

Varnar för oseriösa konferenser

De som arrangerar oseriösa konferenser för att lura forskare på dyra konferensavgifter, blir allt fler och allt fräckare.

Fältforskningens historia

Klarar brunt vatten bättre

Bärvax förbisedd råvara

Antikropp mot Parkinsons

Genombrott för vätgasbränsle

Australiensiska forskare rapporterar ett genombrott när det gäller omvandling av ammoniak till mycket rent väte för användning bland annat som bilbränsle.

Röda blodkroppar skadar hjärtat

Skadliga effekter av ämnen som insöndras från röda blodkroppar kan förklara den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos patienter med typ 2-diabetes.

Köper medicinteknikbolag

Trelleborg köper ett amerikanskt bolag specialiserat på silikonbaserade komponenter till hälsovård och medicinteknik.

Ett bättre enzym för CRISPR

Forskare vid universitetet i Texas föreslår att man byter ut enzymet Cas9 i CRISPR mot ett annat för att minska risken för cancermutationer.

Särläkemedel mot NF1

En läkemedelssubstans mot den genetiska sjukdomen neurofibromatos 1 har klassats som särläkemedel av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).

Pajalagruvan igång igen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.162