Forskare står i kö

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Den 1 september invigdes europeiska XFEL, världens hittills största s k frielektronlaser, i Hamburg. Forskare står i kö för att göra experiment.

Bakom satsningen på cirka 1,2 miljarder euro står elva europeiska länder, bland andra Sverige.

Läs också: Danska pengar till strålrör

– Laboratoriet har nu invigts men det kommer att dröja ett tag innan allting kör för fullt. Först ska acceleratorn och frielektronlasern fintrimmas, sedan ska ytterligare strålrör och experimentstationer köras igång innan den större mängden experiment kan komma igång, säger Sverker Werin, acceleratorfysiker som forskar om acceleratorer och frielektronlasrar vid Lunds universitet och är professor vid MAX IV- laboratoriet.

– XFEL har unika prestanda på en nivå som få länder kan klara av att bygga själva. Genom ett europeiskt samarbete koordinerat från Tyskland har man kunnat  bygga en ljuskälla som överträffar det mesta. Det betyder mer intensiva röntgenpulser och fler pulser per sekund än vad andra kan åstadkomma. XFEL kommer att bli ett centrum inte bara i Europa, men i världen för forskning som kräver extremt intensiva och extremt korta röntgenpulser.

Enligt Sverker Werin ligger svenska forskare långt framme inom området.

– Sedan ett par år har en FEL vid Stanford, LCLS, kunnat producera något svagare pulser och här är svenska forskare den tredje största forskargruppen. Vid XFEL bidrar svenska forskare med speciellt kompetens vid utvecklingen av experiment och experimentstationer.

Det finns planer för en FEL även i Lund. MAX IV projektet är förberett för att kunna byggas ut med en FEL.

MAX IV är en s k synkrotronljuskälla och runt om i världen finns mer än ett dussin liknande sådana anläggningar. MAX IV är än så länge den vassaste. Alla dessa är fulltecknade och är specialiserade på olika experiment. Tiotusentals forskare utnyttjar dem årligen. Frielektronlasrar finns än så länge bara ett fåtal och bara tre i röntgenområdet.

– Experimenten vid XFEL och LCLS vid Stanford (Linac Coherent Light Source) är mycket dyra då de inte kan ske parallellt. (Vid en synkrotron kan 15-20 experiment pågå samtidigt) Det mesta tyder på att bara mycket unika experiment kommer att få plats vid XFEL och att det kommer att finnas behov av "mindre" frielektronlasrar som komplement, förklarar Sverker Werin.

– I Sverige planerar vi för att i ett första steg bygga en mjukröntgen-FEL, och i ett längre tidsperspektiv även en hårdröntgen-FEL.
Ett annat argument för en svensk FEL är att forskargrupper med erfarenhet av experiment vid andra frielektronlasrar har lättare att komma till vid de avancerade anläggningarna. Det är alltså en fördel att kunna arbeta hemma, utveckla metoder och göra de experiment som inte kräver XFELs unika egenskaper.

Genom att använda en frielektronlaser kan man få så hög effekt på ljuset att man kan titta på enskilda proteiner. Det kan man inte göra med någon synkrotronljusanläggning i dag. Ljusblixtarna från en frielektronlaser är så korta att man kan se vad som händer under tiden en kemisk reaktion sker.

Av Boel Jönsson



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Benlim lagar frakturer

Kemiforskare vid KTH har efter många års forskning tagit fram ett fungerande och effektivt benlim som nu ska testas i klinik.

Fiskprotein kopplas till Parkinsons

En studie från Chalmers kastar nytt ljus över sambandet mellan fiskkonsumtion och långsiktig neurologisk hälsa, t ex Parkinsons sjukdom.

Innovationspris till världens hårdaste stål

Världens bästa universitetsstäder

I vissa av världens stora städer ligger toppuniversiteten på rad. Men även Sverige kommer högt när Times higher education listar världens bästa studiestäder.

Ett steg närmare vanadinverket

Ferrovan har kommit närmare byggandet av ett vanadinåtervinningsverk i finländska Brahestad. En förstudie är klar och ett beslut väntas senare i år.

Kemiingenjörer jobbar mest

Det är högst arbetsbelastning och mest FoU på innovations- och kemiföretagen, enligt en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.

Nyhetsbrev

Bakterier gör bättre cellulosa

Umeå universitet och Processum ska utveckla produktionsmetoder för bakteriell nanocellulosa från lågvärdiga sidoströmmar från massabruk.

Arkiv

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Ny superdator för svenska forskare

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.152