Forskare står i kö

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Den 1 september invigdes europeiska XFEL, världens hittills största s k frielektronlaser, i Hamburg. Forskare står i kö för att göra experiment.

Bakom satsningen på cirka 1,2 miljarder euro står elva europeiska länder, bland andra Sverige.

Läs också: Danska pengar till strålrör

– Laboratoriet har nu invigts men det kommer att dröja ett tag innan allting kör för fullt. Först ska acceleratorn och frielektronlasern fintrimmas, sedan ska ytterligare strålrör och experimentstationer köras igång innan den större mängden experiment kan komma igång, säger Sverker Werin, acceleratorfysiker som forskar om acceleratorer och frielektronlasrar vid Lunds universitet och är professor vid MAX IV- laboratoriet.

– XFEL har unika prestanda på en nivå som få länder kan klara av att bygga själva. Genom ett europeiskt samarbete koordinerat från Tyskland har man kunnat  bygga en ljuskälla som överträffar det mesta. Det betyder mer intensiva röntgenpulser och fler pulser per sekund än vad andra kan åstadkomma. XFEL kommer att bli ett centrum inte bara i Europa, men i världen för forskning som kräver extremt intensiva och extremt korta röntgenpulser.

Enligt Sverker Werin ligger svenska forskare långt framme inom området.

– Sedan ett par år har en FEL vid Stanford, LCLS, kunnat producera något svagare pulser och här är svenska forskare den tredje största forskargruppen. Vid XFEL bidrar svenska forskare med speciellt kompetens vid utvecklingen av experiment och experimentstationer.

Det finns planer för en FEL även i Lund. MAX IV projektet är förberett för att kunna byggas ut med en FEL.

MAX IV är en s k synkrotronljuskälla och runt om i världen finns mer än ett dussin liknande sådana anläggningar. MAX IV är än så länge den vassaste. Alla dessa är fulltecknade och är specialiserade på olika experiment. Tiotusentals forskare utnyttjar dem årligen. Frielektronlasrar finns än så länge bara ett fåtal och bara tre i röntgenområdet.

– Experimenten vid XFEL och LCLS vid Stanford (Linac Coherent Light Source) är mycket dyra då de inte kan ske parallellt. (Vid en synkrotron kan 15-20 experiment pågå samtidigt) Det mesta tyder på att bara mycket unika experiment kommer att få plats vid XFEL och att det kommer att finnas behov av "mindre" frielektronlasrar som komplement, förklarar Sverker Werin.

– I Sverige planerar vi för att i ett första steg bygga en mjukröntgen-FEL, och i ett längre tidsperspektiv även en hårdröntgen-FEL.
Ett annat argument för en svensk FEL är att forskargrupper med erfarenhet av experiment vid andra frielektronlasrar har lättare att komma till vid de avancerade anläggningarna. Det är alltså en fördel att kunna arbeta hemma, utveckla metoder och göra de experiment som inte kräver XFELs unika egenskaper.

Genom att använda en frielektronlaser kan man få så hög effekt på ljuset att man kan titta på enskilda proteiner. Det kan man inte göra med någon synkrotronljusanläggning i dag. Ljusblixtarna från en frielektronlaser är så korta att man kan se vad som händer under tiden en kemisk reaktion sker.

Av Boel Jönsson



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Analyser kopplar DDT med autism

En finsk studie visar ett samband mellan förhöjd exponering för DDT i livmodern och ökad risk för allvarlig autism med utvecklingsstörning hos barnet.

Swetox infrastruktur till RISE

Algavtal med Sydkorea

Simris Alg har tecknat avtal med Seoul-baserade Infobell om att sälja bolagets omega-3-tillskott på den sydkoreanska marknaden.

Klarar cancer med en zombiegen

Elefanter drabbas sällan av cancer, trots att de har omkring hundra gånger fler potentiella cancerceller än människor.

Vaccinbolag anställer

Första RNAi-läkemedlet godkänt

Nyhetsbrev

Ny nod för life science och livsmedel

Arkiv

Jätteskadestånd för glyfosattillverkare

Fredagen den 10 augusti fann en jury i Californien bioteknikiföretaget Monsanto skyldiga att betala 289 miljoner dollar, drygt 2,6 miljarder kronor i skadestånd.

Globalt avtal om CRISPR

Ett brittiskt bolag, Oxford Genetics, tecknar avtal med en global nätfirma för reagens och verktyg om att leverera CRISPR-redigerade däggdjurscellinjer.

Modifierade myggor lyckat

Antalet fall av denguefeber minskade kraftigt i en australiensisk stad sedan man släppt ut myggor infekterade med en bakterie som hindrar sjukdomsspridning.

Problem med molekylär sax

Genredigering i embryon för att reparera defekta gener kan orsaka mer DNA-skada än nytta, enligt ny forskning från australiensiska forskare.

Grönt ljus för Science village

Stadsdelen som ska binda ihop ESS och MAX IV får klartecken efter att regeringen lagt sista ordet kring den tidigare upphävda detaljplanen.

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Plus

Flyttar kemin till nytt hus

Tre institutioner från naturvetenskaplig fakultet på Göteborgs universitet ska få nya lokaler på Medicinarberget – Naturvetenskap Life.

Varnar för oseriösa konferenser

De som arrangerar oseriösa konferenser för att lura forskare på dyra konferensavgifter, blir allt fler och allt fräckare.

Fältforskningens historia

Klarar brunt vatten bättre

Bärvax förbisedd råvara

Antikropp mot Parkinsons

Genombrott för vätgasbränsle

Australiensiska forskare rapporterar ett genombrott när det gäller omvandling av ammoniak till mycket rent väte för användning bland annat som bilbränsle.

Röda blodkroppar skadar hjärtat

Skadliga effekter av ämnen som insöndras från röda blodkroppar kan förklara den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos patienter med typ 2-diabetes.

Köper medicinteknikbolag

Trelleborg köper ett amerikanskt bolag specialiserat på silikonbaserade komponenter till hälsovård och medicinteknik.

Ett bättre enzym för CRISPR

Forskare vid universitetet i Texas föreslår att man byter ut enzymet Cas9 i CRISPR mot ett annat för att minska risken för cancermutationer.

Särläkemedel mot NF1

En läkemedelssubstans mot den genetiska sjukdomen neurofibromatos 1 har klassats som särläkemedel av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).

Pajalagruvan igång igen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.174