Forskare står i kö

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Den 1 september invigdes europeiska XFEL, världens hittills största s k frielektronlaser, i Hamburg. Forskare står i kö för att göra experiment.

Bakom satsningen på cirka 1,2 miljarder euro står elva europeiska länder, bland andra Sverige.

– Laboratoriet har nu invigts men det kommer att dröja ett tag innan allting kör för fullt. Först ska acceleratorn och frielektronlasern fintrimmas, sedan ska ytterligare strålrör och experimentstationer köras igång innan den större mängden experiment kan komma igång, säger Sverker Werin, acceleratorfysiker som forskar om acceleratorer och frielektronlasrar vid Lunds universitet och är professor vid MAX IV- laboratoriet.

– XFEL har unika prestanda på en nivå som få länder kan klara av att bygga själva. Genom ett europeiskt samarbete koordinerat från Tyskland har man kunnat  bygga en ljuskälla som överträffar det mesta. Det betyder mer intensiva röntgenpulser och fler pulser per sekund än vad andra kan åstadkomma. XFEL kommer att bli ett centrum inte bara i Europa, men i världen för forskning som kräver extremt intensiva och extremt korta röntgenpulser.

Enligt Sverker Werin ligger svenska forskare långt framme inom området.

– Sedan ett par år har en FEL vid Stanford, LCLS, kunnat producera något svagare pulser och här är svenska forskare den tredje största forskargruppen. Vid XFEL bidrar svenska forskare med speciellt kompetens vid utvecklingen av experiment och experimentstationer.

Läs också: Miljarder till forskningsinfrastruktur

Det finns planer för en FEL även i Lund. MAX IV projektet är förberett för att kunna byggas ut med en FEL.

MAX IV är en s k synkrotronljuskälla och runt om i världen finns mer än ett dussin liknande sådana anläggningar. MAX IV är än så länge den vassaste. Alla dessa är fulltecknade och är specialiserade på olika experiment. Tiotusentals forskare utnyttjar dem årligen. Frielektronlasrar finns än så länge bara ett fåtal och bara tre i röntgenområdet.

– Experimenten vid XFEL och LCLS vid Stanford (Linac Coherent Light Source) är mycket dyra då de inte kan ske parallellt. (Vid en synkrotron kan 15-20 experiment pågå samtidigt) Det mesta tyder på att bara mycket unika experiment kommer att få plats vid XFEL och att det kommer att finnas behov av "mindre" frielektronlasrar som komplement, förklarar Sverker Werin.

– I Sverige planerar vi för att i ett första steg bygga en mjukröntgen-FEL, och i ett längre tidsperspektiv även en hårdröntgen-FEL.
Ett annat argument för en svensk FEL är att forskargrupper med erfarenhet av experiment vid andra frielektronlasrar har lättare att komma till vid de avancerade anläggningarna. Det är alltså en fördel att kunna arbeta hemma, utveckla metoder och göra de experiment som inte kräver XFELs unika egenskaper.

Genom att använda en frielektronlaser kan man få så hög effekt på ljuset att man kan titta på enskilda proteiner. Det kan man inte göra med någon synkrotronljusanläggning i dag. Ljusblixtarna från en frielektronlaser är så korta att man kan se vad som händer under tiden en kemisk reaktion sker.

Av Boel Jönsson



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Forskningspris för klimatvänligare kor

PLOS Genetics forskningspris 2017 går till en studie som identifierat mikrobiella biomarkörer för avel av boskap som avger mindre metan.

En miljon till stamcellsforskare

Plast skadar fiskhjärnor

En ny studie från Lunds universitet visar att nanoplastpartiklar i vattnet kan hamna i fiskars hjärnor och påverka deras beteende.

Fjäderprotein blir mat

Fördubblad asbestimport

Enligt siffror från det amerikanska handelsdepartementet importerades 2016 705 ton råasbest till USA, dubbelt så mycket som året innan och efter år av nedgång.

Får Forska!Sveriges hedersutmärkelse

BASF investerar i mindre friktion

Tyska kemiföretaget BASFs riskkapitalbolag leder en investeringsrunda för det svenska företaget Applied Nano Surfaces med huvudkontor i Uppsala.

Arkiv

Exjobb om aska prisat

Miljarder till forskningsinfrastruktur

Vetenskapsrådet har beslutat att stödja svenska forskningsinfrastrukturer med cirka 4 miljarder kronor – finansiering som sträcker sig uppemot åtta år framåt.

Forska!Sverige delar ut priser

Stiftelsen Forska!Sveriges forskarutmärkelse 2017 tilldelas professor Mathias Uhlén vid KTH. Anders Lönnberg tilldelas politikerpriset.

Drygt 300 miljoner till Immunocore

1

Syntesgasanläggning i full skala igång

Knappa metaller kan ersättas med kol

Starkt uppåt för utrikeshandeln

Immunteknolog får Nytänkaren

Kancera tecknar formuleringsavtal

Spindlar äter grafen

Forskare i EUs flaggskeppsprojekt Grafen har hittat ett sätt att öka styrkan i spindelsilke med grafenbaserade material.

Miljöteknik får ISO-standard

Nu finns en ny internationell ISO-standard för verifiering av miljöteknik (Environmental Technology Verification, ETV) som även fastställts som svensk standard.

Färre unga studerar vidare

UKÄ har analyserat i vilken utsträckning unga kvinnor och män påbörjar en högskoleutbildning och skillnader mellan län och kommuner.

Ny formulering mot fetma

Ny ledning för färgbolag

Rekryterar från Imperial College

Får värdskap för världskongress

Nobelcenter tjuvstartar

Den 13 september träffas två Nobelpristagare, KIs nya rektor samt en forskare från Stockholms universitet för att samtala kring konsten att ställa frågor.

Pengar till läkemedelsrening

Ny vd för Symcel

Nästa steg för patenterad frysteknik

Söker svenska plaströster

Få straffas för miljöbrott

Medivir outsourcar substansbibliotek

Bättre analys av njurcancer

Får särläkemedelsstatus

Guld i sällsynt form

Teva drar ned

Ger goda metaboliter

Ny chef för IMWA

Sänd till en kollega

0.145