Forskare står i kö

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Den 1 september invigdes europeiska XFEL, världens hittills största s k frielektronlaser, i Hamburg. Forskare står i kö för att göra experiment.

Bakom satsningen på cirka 1,2 miljarder euro står elva europeiska länder, bland andra Sverige.

– Laboratoriet har nu invigts men det kommer att dröja ett tag innan allting kör för fullt. Först ska acceleratorn och frielektronlasern fintrimmas, sedan ska ytterligare strålrör och experimentstationer köras igång innan den större mängden experiment kan komma igång, säger Sverker Werin, acceleratorfysiker som forskar om acceleratorer och frielektronlasrar vid Lunds universitet och är professor vid MAX IV- laboratoriet.

– XFEL har unika prestanda på en nivå som få länder kan klara av att bygga själva. Genom ett europeiskt samarbete koordinerat från Tyskland har man kunnat  bygga en ljuskälla som överträffar det mesta. Det betyder mer intensiva röntgenpulser och fler pulser per sekund än vad andra kan åstadkomma. XFEL kommer att bli ett centrum inte bara i Europa, men i världen för forskning som kräver extremt intensiva och extremt korta röntgenpulser.

Enligt Sverker Werin ligger svenska forskare långt framme inom området.

– Sedan ett par år har en FEL vid Stanford, LCLS, kunnat producera något svagare pulser och här är svenska forskare den tredje största forskargruppen. Vid XFEL bidrar svenska forskare med speciellt kompetens vid utvecklingen av experiment och experimentstationer.

Läs också: Ny partner i Treesearch

Det finns planer för en FEL även i Lund. MAX IV projektet är förberett för att kunna byggas ut med en FEL.

MAX IV är en s k synkrotronljuskälla och runt om i världen finns mer än ett dussin liknande sådana anläggningar. MAX IV är än så länge den vassaste. Alla dessa är fulltecknade och är specialiserade på olika experiment. Tiotusentals forskare utnyttjar dem årligen. Frielektronlasrar finns än så länge bara ett fåtal och bara tre i röntgenområdet.

– Experimenten vid XFEL och LCLS vid Stanford (Linac Coherent Light Source) är mycket dyra då de inte kan ske parallellt. (Vid en synkrotron kan 15-20 experiment pågå samtidigt) Det mesta tyder på att bara mycket unika experiment kommer att få plats vid XFEL och att det kommer att finnas behov av "mindre" frielektronlasrar som komplement, förklarar Sverker Werin.

Läs också: Miljarder till forskningsinfrastruktur

– I Sverige planerar vi för att i ett första steg bygga en mjukröntgen-FEL, och i ett längre tidsperspektiv även en hårdröntgen-FEL.
Ett annat argument för en svensk FEL är att forskargrupper med erfarenhet av experiment vid andra frielektronlasrar har lättare att komma till vid de avancerade anläggningarna. Det är alltså en fördel att kunna arbeta hemma, utveckla metoder och göra de experiment som inte kräver XFELs unika egenskaper.

Genom att använda en frielektronlaser kan man få så hög effekt på ljuset att man kan titta på enskilda proteiner. Det kan man inte göra med någon synkrotronljusanläggning i dag. Ljusblixtarna från en frielektronlaser är så korta att man kan se vad som händer under tiden en kemisk reaktion sker.

Av Boel Jönsson



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Alligator anställer inför licensiering

Klimatforskare får årets Crafoordpris

Havrets genom kartlagt

Det svenska biotech-företaget CropTailor är först i världen med att kartlägga havrens DNA.

Stora förluster på dålig återvinning

Nytt sätt att stoppa cancerceller

Ett internationellt forskarlag lett från Karolinska Institutet och Science for Life Laboratory har hittat ett nytt sätt att blockera tillväxt av bröstcancerceller.

Donaus vatten analyserat

Trots vattenrening - de flesta bakterier med ursprung i avföring i floden Donaus vatten härrör från människor enligt en ny studie från tre universitet i Wien.

Nyhetsbrev

Ny plaststrategi kan ge investeringar

EU-kommissionens nya strategi för plast kan innebära investeringsmöjligheter för Sverige, skriver branschorganisationen IKEM.

Arkiv

Amning minskar diabetesrisk

Ska hämma stanken

Brexit ger särläkemedel problem

Stänger läkemedelsfabriker

ALS-gen upptäckt

Ny direktör på Pfizer i Sverige

Mer vetenskap i maten

Ett steg närmare livets uppkomst?

En forskargrupp vid Scripps Research Institute, Californien, kan ha kommit med en mycket viktig bit i det olösta pusslet om hur liv uppstod på jorden.

Immunsystemet slår mot CRISPR-CAS9

Tävla i hållbar kemi

Klor betydelsefullt i naturen

Grundämnet klor kan ha en annan betydelse i naturliga ekosystem än man tidigare trott. Det visar forskning vid Linköpings universitet.

Ny partner i Treesearch

Mittuniversitetet blir partner i Treesearch, en plattform för samarbete inom området nya material och specialkemikalier från skogsråvara.

Enzymblock bryter ned läkemedelsrester

Ett toablock som innehåller enzymer som bryter ner upp till 80 procent av läkemedlen som hamnar i toaletter och avloppsvatten finns nu att köpa.

Nya svenska skrivregler för kemi

Nu har Svenska Kemisamfundets Nomenklaturutskott uppdaterat skrivreglerna för kemi, De ska hjälpa svenska kemister och andra, att översätta rätt från engelska.

Investeringarna i FoU ökar

Innovationsklimatet i Sverige är fortsatt starkt, enligt en intervjuundersökning med 200 FoU-chefer.

Årets cancerforskare 2018

Novo Nordisk lägger nytt bud

Ny chef vid UU Innovation

Nobelpristagare träffar elever

Samarbete om mikroflora

Höganäs köper Luleåföretag

Fullkorn ännu bättre

Standardproblem vid brexit

Pris till metallorganisk kemist

Biobaserad kosmetika

Ny substansklass får anslag

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.415