Bättre analys av njurcancer

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt att njurceller inte alltid är samma njurceller i databasens referensprover.

Varje år insjuknar drygt 1 000 personer i någon typ av njurcancer i Sverige. 

Genom att jämföra genuttrycket i tumörceller från njurcancerpatienten med frisk njurvävnad, försöker forskare förstå var i njuren cancern uppkommit och vad som gått fel med dessa celler.

Nu har en forskargrupp på Lunds universitet upptäckt att i den internationella databasen The Cancer Genome Atlas varierar genuttrycket i referensproverna från normal vävnad beroende på var i njuren proverna har råkat bli tagna.

Genom att klargöra vilka prover som motsvarar korrekt vävnad kan analyserna bli bättre. Nu publiceras studien i Cell Reports.

"När vi studerade proverna från databasen, märkte vi att normalproverna uppvisade stor spridning i genuttryck eftersom de har tagits på olika djup i njuren och därför innehåller olika celltyper", säger Håkan Axelson forskargruppsledare och professor i molekylär tumörbiologi i ett pressmeddelande.

De normala referensproverna innehåller alltså olika celltyper beroende på var i njuren provet har råkat bli taget. Eftersom Atlasen inte anger var i njuren referensprovet är taget riskerar man en opålitlig och ibland helt felaktig jämförelse.

"Det är extremt viktigt att veta vad det är som karakteriserar cellerna där tumören uppstår. En bättre förståelse för detta samspel kan ge ökad förståelse för sjukdomsförloppet, som kan ha betydelse för diagnostik och i ett längre perspektiv även val av behandling," kommenterar Håkan Axelson.

The Cancer Genome Atlas – en internationell databas med nästan 1 000 prover från njurtumörer och frisk njurvävnad, sköts av National Cancer Institutes Center for Cancer Genomics och National Human Genome Research Institute finansierat av USAs regering.

Länk till abstract



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Benlim lagar frakturer

Kemiforskare vid KTH har efter många års forskning tagit fram ett fungerande och effektivt benlim som nu ska testas i klinik.

Fiskprotein kopplas till Parkinsons

En studie från Chalmers kastar nytt ljus över sambandet mellan fiskkonsumtion och långsiktig neurologisk hälsa, t ex Parkinsons sjukdom.

Innovationspris till världens hårdaste stål

Världens bästa universitetsstäder

I vissa av världens stora städer ligger toppuniversiteten på rad. Men även Sverige kommer högt när Times higher education listar världens bästa studiestäder.

Ett steg närmare vanadinverket

Ferrovan har kommit närmare byggandet av ett vanadinåtervinningsverk i finländska Brahestad. En förstudie är klar och ett beslut väntas senare i år.

Kemiingenjörer jobbar mest

Det är högst arbetsbelastning och mest FoU på innovations- och kemiföretagen, enligt en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.

Nyhetsbrev

Bakterier gör bättre cellulosa

Umeå universitet och Processum ska utveckla produktionsmetoder för bakteriell nanocellulosa från lågvärdiga sidoströmmar från massabruk.

Arkiv

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Ny superdator för svenska forskare

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.184