Genmodifierad lax på marknaden

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Det tog drygt 25 år men nu meddelar bolaget att man har sålt 4 500 kilo av den genmodifierade laxen till kunder i Canada.

Bolaget AquaBounty Technologies tog i slutet av 1980-talet fram en snabbväxande Atlantlax genom att injicera en gen för tillväxthormon från en annan laxart tillsammans med en promotorgen, i befruktade ägg från Atlantlax.

Läs också: Förbjudet medel orsakar äggskandal

Det var framgångsrikt och resultatet är en laxart som uppnår försäljningsvikt (4-5 kilo) på 16-20 månader jämfört med 28-32 månader för vanlig odlad Atlantlax, dvs ungefär halva tiden, enligt företaget.

Men det är alltså först nu som laxen når kunden; det första genmodifierade djuret som blir livsmedel.

Bolaget har haft att kämpa mot intensivt kampanjande mot genmodifierade livsmedel från politiker, miljöorganisationer och andra NGOs. Den långa vägen till marknaden har, förutom att avskräcka andra, inneburit stora problem och nästan satt bolaget i konkurs vid flera tillfällen.

Fisken, som AquaBounty döpt till AquAdvantage Salmon, odlas i en liten anläggning i Panama. I juni fick bolaget tillstånd att börja bygga en produktionsenhet på Prince Edward Island i Canada och har dessutom köpt en fiskodling i Albany, Indiana, USA, men väntar på klartecken från myndigheterna.

AquaBounty har både den kanadensiska (Health Canada) och den amerikanska livsmedelsmyndighetens (FDA) godkännande.

Men i USA får fisken inte säljas, ännu, eftersom en ny tilläggslag kräver att FDA först tar fram "ett program för att informera konsumenterna om att de köper en genetiskt modifierad produkt". Republikanska senatorn Lisa Murkowski från Alaska, som ligger bakom kravet, har tidigare kallat AquaBountys fisk "fake fish" i en twitterkommentar.

Hon hävdar att laxen hotar människors hälsa och dessutom kan sprida sina gener i den vilda laxpopulationen.

AquAdvantage Salmon är dock steril; dessutom odlas den långt från sina vilda släktingar. Det finns inga studier som tyder på att genmodifierat utgör någon hälsorisk för människa.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Kemiingenjörer jobbar mest

Det är högst arbetsbelastning och mest FoU på innovations- och kemiföretagen, enligt en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.

Bakterier gör bättre cellulosa

Umeå universitet och Processum ska utveckla produktionsmetoder för bakteriell nanocellulosa från lågvärdiga sidoströmmar från massabruk.

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Nyhetsbrev

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Arkiv

Ny superdator för svenska forskare

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.125