Konservering av kosmetika utredd

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Vilka konserveringsmedel används i kosmetiska produkter? Den frågan besvaras i en ny rapport som Kemikalieinspektionen lämnat till regeringen.

Användningen av konserveringsmedel som kan orsaka problem för hälsa och/eller miljö är låg i kosmetiska produkter i Sverige. Men listan över tillåtna ämnen behöver uppdateras i kosmetikalagstiftningen. Det skriver Kemikalieinspektionen i rapporten "Triklosan och andra konserveringsmedel i kosmetiska produkter" som överlämnas till regeringen i dag.

Vissa ämnen som innehåller klor är svårnedbrytbara i miljön, bioackumulerande och starkt giftiga för vattenlevande organismer. Klorerade konserveringsmedel kan därför bli ett problem om de passerar vattenreningsverken och kommer ut i naturen.

Kosmetikalagstiftningen anger tillåtna konserveringsmedel utifrån hälsoeffekter. Miljöproblem regleras genom EUs kemikalieförordning Reach.

Myndigheten föreslår därför att Sverige ska arbeta för att de konserveringsmedel som bedöms som mest problematiska begränsas i Reach-lagstiftningen.

"Det pågår redan EU-processer för de konserveringsmedel som vi bedömer som särskilt problematiska. Det finns sannolikt också andra, större källor till spridning av dessa ämnen. Därför bedömer vi att det är mest effektivt att arbeta för begränsningar genom Reach-förordningen som reglerar kemiska ämnen", säger Anna Lindberg, utredare på Kemikalieinspektionen, i ett pressmeddelande.

Kemikalieinspektionen har undersökt triklosan och 18 andra konserveringsmedel och föreslår flera åtgärder för att användningen av vissa konserveringsmedel inte ska öka i vardagsprodukter, bl a miljöövervakning och mer stöd till företag som vill byta ut problematiska ämnen mot bättre alternativ.

Konserveringsmedel tillsammans med parfymämnen är den största orsaken till kontaktallergi orsakad av kosmetiska produkter.

När det gäller kontaktallergi anser Kemikalieinspektionen att det är särskilt viktigt att minska exponeringen för blandningen metylklorisotiazolinon (MCI) och metylisotiazolinon (MI), som ofta används.

Det verkar dock saknas drivkrafter för att utveckla nya konserveringsmedel, konstateras i rapporten. Dels saknas testmetoder för vissa effekter eftersom djurförsök är förbjudna vilket gör det svårt att pröva nya ämnen. Dels är processen för att uppdatera bilagan omfattande och tar lång tid.

Istället finns en trend där multifunktionella additiv med konserverande verkan används i stället.

Rapporten: Triklosan och andra konserveringsmedel i kosmetiska produkter finns på www.kemi.se



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Kemiingenjörer jobbar mest

Det är högst arbetsbelastning och mest FoU på innovations- och kemiföretagen, enligt en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.

Bakterier gör bättre cellulosa

Umeå universitet och Processum ska utveckla produktionsmetoder för bakteriell nanocellulosa från lågvärdiga sidoströmmar från massabruk.

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Nyhetsbrev

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Arkiv

Ny superdator för svenska forskare

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.166