Rapsrest kan bli nyttigt livsmedel

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Resterna från rapsoljetillverkningen blir idag djurfoder, men livsmedelsforskare har upptäckt att denna knäckebrödsliknande rest innehåller svårfångade, essentiella aminosyror.

Det gäller särskilt för vegetarianer och därför borde pressresten också hamna på våra egna tallrikar. Forskarna arbetar nu med att utveckla ett livsmedel av resterna som skulle kunna ersätta soja och quorn i frysdisken.

Rapsolja pressas ur de små, svarta fröna. Tre kilo frön ger ett kg olja medan resterande två kilo pressrest torkas till pellets och ges till kor och grisar.

Av en tillfällighet upptäckte livsmedelsforskarna Marilyn Rayner och Karolina Östbring vid LTH, Lunds universitet att resterna innehåller flera högkvalitativa proteiner, bland annat livsnödvändiga aminosyror som finns i soja men är sällsynta i andra vegetabiliska livsmedel. Det funktionella proteinet oleosin ökar möjligheten att få till en bra och saftig konsistens på rapsproteinet.

En möjlig förklaring till att rapsmassan tidigare ansetts olämplig som människoföda är innehåll av glukosinolat som i tarmen bryts ned till ett ämne som i större mängder kan påverka sköldkörteln negativt. I det rapstäta Kanada funderade man på 80-talet att förädla rapsproteinet men la ner planerna på grund av glukosinsolatet.

"Sedan dess har filtreringstekniken utvecklats och vi är ganska övertygade om att det idag går att filtrera bort glukosinolatet. Vår process är dessutom vattenbaserad vilket är en fördel eftersom de oönskade ämnena är vattenlösliga och på så sätt till viss del avskiljs när proteinerna plockas ut från rapspressresten", säger Karolina Östbring, livsmedelsforskare vid LTH i ett pressmeddelande.

Hur smakar det, då? Jo, det finns en bismak av gräs som Karolina Östbring och hennes kollegor arbetar på att mildra.

" Filtreringstekniken kommer in också här. Smaken sitter polyfenoler som finns på insidan av skalet. Genom att finjustera malningsgraden går det sedan att avskilja skalresterna i filtreringsprocessen så att skalresterna inte åker med, kommenterar Karolina Östbring.

Samtidigt tror hon att vi konsumenter framöver får vänja oss vid en bismak av växter.

Tänk på flytande havre eller sojamjölk, de smakar ju lite havre respektive soja, säger hon.

För proteinskiftet, som skiftet från kött-protein till växt-protein kommit att kallas, kommer också till Sverige snart, tror hon.

"I USA nåddes år 2012 ”peak meat” då köttkonsumtionen enligt statistiken för första gången minskade jämfört med föregående år. Den trenden kommer säkerligen också till Sverige snart. Redan nu har köttätandet stannat upp i Sverige och ökar inte lika kraftigt som tidigare år. Vi närmar oss ”Peak meat”.

I projektet samarbetar forskarna med odlare och industrin har också visat intresse.

"Idag säljer bonden rapspressresterna för två kronor kilot. Om de kunde sälja pressresterna som råvara till nya produkter skulle försäljningspriset öka. Det blir en win-win-situation där vi utnyttjar jordens resurser bättre samtidigt som vi förbättrar ekonomin och slipper importera så mycket soja.

Om allt går som planerat, kan produkten finnas på marknaden inom några år. Industriellt samarbete pågår och vetenskapliga artiklar är på gång."



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Ny superdator för svenska forskare

Nyhetsbrev

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Arkiv

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Ny antibiotika med ny mekanism

Ett internationellt forskarlag tillsammans med ett franskt bioteknikbolag rapporterar resultat om en ny klass antibiotika.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.151