"Substitutionscentrum kan starta i år"

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

Ett fristående center som ska hjälpa främst små företag att arbeta med substitution av kemikalier och göra bra val föreslår en utredning som lämnades till miljöminister Karolina Skog på fredagen.

Utredaren Annika Helker Lundström har överlämnat betänkandet ”Substitution i Centrum – stärkt konkurrenskraft med kemikaliesmarta lösningar” till miljöminister Karolina Skog och närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

– Utredningen är en del av vårt arbete med en handlingsplan för en giftfri vardag. Där har det framkommit ett behov och en efterfrågan från framförallt mindre och små företag att få hjälp i arbetet med substitution, med information och kunskap och metoder för hur man ska ställa krav på information.

– En målgrupp för centret kan också vara upphandlande myndigheter, kommuner och landsting, på motsvarande sätt. Hur ska man i en upphandling ställa de krav som lagen kräver, men också hur informationen kan driva utvecklingen av nya produkter, förklarar miljöminister Karolina Skog i en intervju .

Man kan säga att utredningen är ett svar på en efterfrågan?

– Ja, både företag och upphandlande myndigheter vill göra rätt, men det är svårt. Lagstiftningen är komplicerad, liksom sakfrågorna och det kräver tillgång till expertis på en nivå som mindre företag inte har tillgång till; inte alltid kommuner och landsting heller.

Utredningen kommer inte att gå ut på remiss.

– Vi har avsatt fem miljoner kronor i regeringens budget för i år. men vi hoppas på sikt att centret ska kunna vara självfinansierat genom parter i näringslivet som också är beredda att gå in och delfinansiera. Det är väldigt viktigt att vi gör detta tillsammans eftersom det ska svara mot behov i näringslivet.

– Jag har förhoppningen att centret ska kunna komma igång redan i år.

Kommer det att kosta att utnyttja centrumets tjänster?

– Det får man lösa. Antingen går ett antal parter ihop och finansierar det och erbjuder tjänster eller tar man in avgifter.

Miljöministern kan tänka sig en kombination.

– Om centret håller utbildningar kanske man kan ta betalt för dem. Utredningen föreslår en helpdesk och vad jag förstår är tanken att det inte ska kosta något att ringa den och ställa kunskapsfrågor. En del sådana frågor återstår att diskutera och det beror väldigt mycket på vilken form som är intressant för näringslivet och i hur stor utsträckning de är intresserade att bidra.

Näringslivets intresse avgör också hur stort centret blir.

Det hänger alltså ganska mycket på dem?

– Ja, vi går in med fem miljoner i år, men ser det som en delfinansiering. Nu ska vi analysera utredningens förslag och föra en dialog med aktörer som under utredningens gång har visat intresse för att delta.

Flera myndigheter nämns i förslaget och som ska bidra på olika sätt (Kemikalieinspektionen, Upphandlingsmyndigheten, Vinnova och Konsumentverket). Kommer de att få extrapengar för det arbetet?

– Det är sådant vi får analysera inom regeringskansliet, om det ryms inom den befintliga ramen.

Förslaget innehåller ingen ny lagstiftning.

– Detta handlar om att få bättre tillämpning av kemikalielagstiftningen, Reach, i stora drag.

– Det handlar också om att hålla koll på rollerna. Kemikalieinspektionen svarar på vissa frågor men deras främsta roll är tillsyn. Substitutionscentret ska arbeta proaktivt, hitta nya metoder och få fram säkra produkter. Det är ett ansvar som formellt ligger på företagen men vi ser anledning för staten att bidra. Dock är det viktigt att det hålls isär från tillsynsansvaret. Därför vill vi ha ett självständigt centrum, drivet av parterna, utan direkt koppling till någon tillsynsmyndighet.

Utredningen har valt att lägga tyngdpunkt på den handlande sektorn där en av de svåra frågorna för företagen är produkter från tredje land och problemen med att få information om sådana produkter. Där ska centret fylla en funktion: hur ställer man de krav på information man ska göra enligt lagstiftningen och hur gör man det på ett sätt som driver utvecklingen mot säkrare produkter. Som litet företag kan det vara svårt att få tillgång till den här informationen.

Är regeringens målsättning att minska den typen av dåligt kontrollerad tredjelandsimport?

– Ja. Ganska ofta visar KemIs tillsynskampanjer att just tredjelandsprodukter är de som innehåller förbjudna ämnen.

Planen var att utredningen skulle överlämnas av utredaren Annika Helker Lundström till miljöminister Karolina Skog och närings- och innovationsminister Mikael Damberg på plats hos företaget Paxymer i Stockholm.

Bolaget har utvecklat och tillverkar ett nytt miljövänligt flamskyddssystem för industriella plastprodukter, inte konsumentprodukter – hur kom det sig att ni valde dem?

– Det finns ett behov av informationsspridning och om man höjer kunskapen om substitution hos den handlande sektorn kan företag som utvecklar säkra produkter få en bättre marknad – det hänger ihop.

– En ide som utredningen har är att centret kan jobba med att ta fram s k positiva listor med säkra produkter, både på molekylnivå och på produktnivå. Vi vill ju att företag som hittar bra alternativ ska få ut dem på marknaden och ett allmänt kunskapshöjande kan göra att de företag som gör bra saker får en bättre marknad. Poängen för regeringen är att säkra produkterna och i slutänden konsumenterna.

– Detta är ett jättesvårt uppdrag och det är som sagt en del av ett bredare arbete med en giftfri vardag. Jag är helt övertygad om att företag vill göra rätt men det är svårt och därför finns det en anledning för regeringen att engagera sig i arbetet med att sprida kunskap.

– Poängen med det här centret är att väldigt mycket utgå från företagens behov till skillnad från myndigheter och forskningsinstitutioner, som har andra uppdrag. Substitutionscentrumet kompletterar det arbete som redan finns på plats.

Utredningen föreslår också att centret kan ägna sig åt att göra de beslut som tas inom Reach mer lättillgängliga och att göra det branschvis. Det handlar om kommunikationsarbete för att nå den handlande sektorn. Att läsa om besluten på ECHAs hemsida är inte alltid så enkelt.

– Vinsten blir att Reach tillämpas bättre. Man får veta att ämnen förbjuds.

– Vi välkomnar det här förslaget och tycker det är ett lovvärt initiativ, säger Amit Paul, vd för Paxymer. Bolaget har utvecklat ett system för halogenfritt flamskydd av polyolefinplaster som polyeten och polypropen.

– Det plockar upp den typ av aktiviteter som delvis redan drivs av olika NGOs. Det vi önskar är att det i förlängningen även ska omfatta industriella produkter som vanliga konsumenter inte kan påverka men som de ändå kan utsättas för.

Han understryker att bolaget har jobbat med hållbar utveckling i över 30 år men har svårt att få sin produkt att bli en succé på marknaden och därför behöver hjälp att påverka företag att välja substitution.

Länk till utredningens betänkande



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Kemiingenjörer jobbar mest

Det är högst arbetsbelastning och mest FoU på innovations- och kemiföretagen, enligt en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.

Bakterier gör bättre cellulosa

Umeå universitet och Processum ska utveckla produktionsmetoder för bakteriell nanocellulosa från lågvärdiga sidoströmmar från massabruk.

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Nyhetsbrev

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Arkiv

Ny superdator för svenska forskare

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.161