Bildning av blodkärl, det vill säga vaskularisering, i det bioprintade materialet som placerats i djurmodellen. Illustration: Philip Krantz
"Detta är första gången som någon skrivit ut broskceller från en människa, satt in dem i en djurmodell och fått dem att börja växa", säger Paul Gatenholm, professor i biopolymerteknologi på Chalmers i ett pressmeddelande.
Paul Gatenholm leder bland annat forskarteam i arbetet kring nya biomaterial baserade på nanocellulosa vid Wallenberg Wood Science Center. Han har arbetat tillsammans med Lars Kölby , universitetslektor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på avdelningen för plastikkirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Forskarna har skrivit ut en hydrogel av nanocellulosa blandad med broskceller från en människa – ett så kallat konstrukt. De har använt en 3D-bioprinter tillverkad av det göteborgska start up-företaget Cellink, vars biobläck är ett resultat av bland annat Paul Gatenholms forskning.
Konstruktet har direkt efter utskriften opererats in i möss.
Forskarna kan peka ut tre positiva resultat av de prekliniska studierna:
1. Humanbroskvävnad har vuxit i en djurmodell.
2. Vaskularisering, det vill säga bildning av blodkärl, mellan materialen.
3. Stark stimulans för broskbildning från humana stamceller.
"Det vi ser efter 60 dagar är något som börjar likna brosk. Det är vitt, och de humana broskcellerna lever och producerar det de ska. Dessutom har vi kunnat stimulera broskcellerna genom att tillsätta stamceller, vilket tydligt påverkat dem att dela sig mer", kommenterar Lars Kölby.
Paul Gatenholm påpekar att resultaten som hans och Lars Kölbys team nu kan redovisa inte innebär någon genväg till printade organ:
"Vi har tagit forskningen ett steg framåt på vägen mot att en dag förhoppningsvis kunna bioprinta celler som blir kroppsdelar hos patienter. Våra resultat är ingen revolution – men väl en glädjande del i en evolution"
