Otto Cars expert i FN-grupp

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Otto Cars, seniorprofessor inom infektionsforskning vid Uppsala universitet och grundare av det internationella nätverket ReAct, blir en av experterna i en nyinrättad grupp inom FN som ska koordinera det internationella arbetet mot antibiotikaresistens.

I september 2016 antog FNs medlemsstater en ”global action plan” med syftet att motverka antibiotikaresistensen som breder ut sig i världen. Otto Cars, som under lång tid varit starkt engagerad i problematiken kring antibiotikaresistens, är en av de experter som ingår i gruppen.

"Det är otroligt spännande och en ära att få den här möjligheten att vara med och utforma världens hantering av antibiotikaresistensen, som är en global hälsoutmaning som kräver hållbara och verkligt globala lösningar", kommenterar Otto Cars i en intervju på uu.se.

"Antibiotikaresistens börjar nu äntligen ses som en global utvecklingsfråga och inte bara som en hälsofråga. Flera FN-organ kommer nu förhoppningsvis att vara med i arbetet. På längre sikt hoppas jag att världen kan nå fram till bindande överenskommelser om användningen av antibiotika."

Vad är viktigast att få fart på i frågan om antibiotikaresistens?

"Just nu finns en allvarlig obalans. Utvecklingen av nya antibiotika har stått stilla för länge och användningen är på många håll i världen okontrollerad. De vetenskapliga utmaningarna med att få fram nya antibiotika måste lösas genom ett internationellt samarbete. En global fond måste skapas för att stödja låg- och medelinkomstländernas arbete för att stärka sina system för en kontrollerad tillgång och användning av antibiotika inom sjukvården och för en omställning till en mindre antibiotikaberoende djuruppfödning."

Länk till Interagency Coordination Group on Antimicrobial Resistance och listan över hela gruppen.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Kommentarer

Caterinne Svedberg
Hej

ReAct har ett fint syfte, samtidigt som det finns många *kroniskt sjuka som står utan hjälp, pga en utbredd militant hållning som ej längre tar hänsyn till sjukdomens art.

( *multisjuka med flertalet infektioner samtidigt.
Virus, svamp , bakteriellt )

STRAMA's restriktiva arbete har gått så långt, att läkare har låtit sig förblindas av regelmässigt förkortade antibiotikakurer, oavsett tillstånd, eller hur långt en infektionssjukdom har fortgått.

Hänsyn tages ej, och kompetensen kring vilka patientgrupper som skall berättigas antibiotika haltar uppenbatligen rejält.

Att shablonmässigt dra samtliga patienter över en kam, kan i sig göda detta problem med resistens, då alltför korta kurer som begränsats till ett x antal dagar, exkluderat kontroll av kvarvarande infektion.
Det kontrolleras sällan om det existerar eller ej efter avslutad behandling.

Vari finns logiken att exempelvis 14 dagars kurer alltid eliminerar samtliga infektioner?

Låt säga, att det finns kvar i vävnader och i hjärna hos patienten, och antibiotikakuren avslutas, för att det står så på pappret ( i angivna färdiga riktlinjer), vad tror ni händer med kvarvarande överlevande patogener?

Jo, de "rustar upp" = stärker sig inför nästkommande antibiotikakur.

Då blir det farligt på riktigt.

Uppföljande kontroller av blodstatus, skulle här vara av stor betydelse inför avslutning av antibiotikamedicinering.

Ödmjukhet inför varje patinents öde, är högst önskvärt.
Många patienter får höra att det skulle vara psykiskt.
Det är lätt att skylla på psykiska åkommor, när synen på sjuka är så fyrkantig.

Det finns mycket pengar att tjäna på att hänvisa till olika patenterade psykpreparat.

Man har tydligen valt en arbetslinje som bygger på att enbart lindra och ej söka bot.

Är det ingen som skäms ?

Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Benlim lagar frakturer

Kemiforskare vid KTH har efter många års forskning tagit fram ett fungerande och effektivt benlim som nu ska testas i klinik.

Fiskprotein kopplas till Parkinsons

En studie från Chalmers kastar nytt ljus över sambandet mellan fiskkonsumtion och långsiktig neurologisk hälsa, t ex Parkinsons sjukdom.

Innovationspris till världens hårdaste stål

Världens bästa universitetsstäder

I vissa av världens stora städer ligger toppuniversiteten på rad. Men även Sverige kommer högt när Times higher education listar världens bästa studiestäder.

Ett steg närmare vanadinverket

Ferrovan har kommit närmare byggandet av ett vanadinåtervinningsverk i finländska Brahestad. En förstudie är klar och ett beslut väntas senare i år.

Kemiingenjörer jobbar mest

Det är högst arbetsbelastning och mest FoU på innovations- och kemiföretagen, enligt en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.

Nyhetsbrev

Bakterier gör bättre cellulosa

Umeå universitet och Processum ska utveckla produktionsmetoder för bakteriell nanocellulosa från lågvärdiga sidoströmmar från massabruk.

Arkiv

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Ny superdator för svenska forskare

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.31