Slit ut dina kläder

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Våra resor till klädbutikerna och antalet plagg vi köper är de viktigaste faktorerna om vi vill minska våra kläders miljöbelastning. Det framgår av ny en doktorsavhandling från Chalmers.

Avhandlingen gör det för första gången möjligt att jämföra miljöpåverkan från olika typer av textilier ur ett livscykelperspektiv.

Svenskarnas klädinköp ger den fjärde största andelen av landets koldioxidutsläpp – efter ”bilen, biffen och bostaden”, alltså våra transporter, vår mat och vårt boende.

Hur ska jag göra för att minska mina kläders miljöpåverkan? Det beror på vilken sorts konsument du är.

Det konstaterar Sandra Roos, som har tagit ett helhetsgrepp på textilers livscykel med sin doktorsavhandling vid Chalmers och Swerea, inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion.

"För dig som vill vara maximalt miljövänlig är det bara en enda sak du behöver komma ihåg: använd dina plagg tills de är utslitna. Det är viktigare än alla andra aspekter, till exempel hur och var kläderna är tillverkade och vilket material de är gjorda av."

Men idag används en väldigt liten andel av kläderna 100 till 200 gånger, vilket brukar vara den möjliga livslängden. Vi svenskar köper i genomsnitt 50 nya plagg varje år.

För den som köper nära genomsnittet, eller över, är det mer betydelsefullt hur kläderna är producerade. Men det är svårt för konsumenter att få information om de aspekter som verkligen är viktiga. Sandra Roos har i stället ett annat tips till genomsnittskonsumenten.

Under klädernas livscykel ligger idag 25 procent av klimatpåverkan i delar som användarna enkelt kan göra något åt.

"Generellt är e-handel ett väldigt bra alternativ ur miljösynpunkt, säger Sandra Roos. Men bara om man inte köper fler plagg som används mindre, eller returnerar många. Hos de största e-handelsföretagen är det inte självklart att returnerade kläder går ut till försäljning igen."
Sandra Roos har gjort en livscykelinventering utifrån 30 olika delprocesser i textilproduktion, som är en viktig del inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion. Resultatet gör det möjligt att jämföra vitt skilda textilprodukter – inklusive giftigheten hos de kemikalier som används – vilket inte har varit möjligt tidigare.

Mistra Future Fashion är ett samarbete mellan modeindustri och forskare, bland annat från Chalmers, Rise och Swerea. Deras nästa steg blir att omvandla avhandlingens resultat till ett konkret verktyg som klädföretagen kan använda för att förbättra miljöprestandan hos sina processer och produkter. Verktyget beräknas bli klart under 2017. Ett viktigt steg, eftersom huvuddelen av miljöbelastningen i klädernas livscykel ligger i själva produktionsfasen.
Fler slutsatser från avhandlingen:

Sandra Roos har som exempel räknat ut hur mycket längre man behöver använda en svart bomullsskjorta av konventionellt odlad bomull, jämfört med en svart polyesterskjorta, för att kompensera för att det sprids gifter vid bomullsodlingen och att färgning av bomull till mörka färger är värst för miljön. Som en tumregel kan man säga: tre gånger längre.
Att lämna plagg till klädinsamling är ingen självklar lösning. Det finns ett stort överskott av insamlade plagg, och bara en liten andel av dem kommer till fortsatt användning som kläder. Däremot är det en mycket stor miljövinst att som konsument själv köpa begagnade kläder i stället för nya.
Att tvätta vid låga temperaturer är inte viktigt ur miljösynpunkt. Den extra uppvärmningen av vatten står för en väldigt liten andel av energiförbrukningen i klädernas livscykel. Dessutom förloras hela miljövinsten om man tvättar i 30 grader och bara använder plagget en gång innan det är dags för tvätt igen. Tvätt sliter på plagget och förkortar dess livslängd. Torktumling sliter ännu mer, och förbrukar fem gånger mer energi än tvätten. Men klimatpåverkan är totalt mycket mindre av själva tvättningen och torkningen än av kundernas köpresor i Sverige (se bild).
Blekning är inte längre någon miljöbov inom industrin tack vare utvecklade metoder. Till och med att själv bleka fläckar på vita plagg med klorin är bättre än att slänga ett plagg bara för att det är fläckigt, och köpa ett nytt.
Att välja miljömärkta kläder ger effekt. Dock anger märkningen bara att bomullen är ekologiskt odlad – inget om hur resten av tillverkningen (färgning och behandling) har gått till.

Advancing life cycle assessment of textile products to include textile chemicals. Inventory data and toxicity impact assessment



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.227