Driver metylering av kvicksilver

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Forskare vid Uppsala och Umeå universitet visar i en ny studie att bildning av giftigt metylkvicksilver i miljön styrs bl a av den molekylära sammansättningen på det organiska materialet i sediment.

Studien publiceras i tidskriften Nature Communications.

Den utbredda förekomsten av kvicksilver (Hg) i vår miljö och i våra livsmedel har rönt stor uppmärksamhet. Det är främst metylkvicksilver som ansamlas i levande organismer och denna organiska kvicksilverform verkar som ett starkt nervgift.

Det är väl känt att vissa bakterier och arkéer kan omvandla oorganiskt kvicksilver till metylkvicksilver. Omvandlingen sker främst under syrefria förhållanden, exempelvis i sjösediment, men vi vet ännu inte vilka miljöfaktorer som avgör hur mycket metylkvicksilver som bildas eller hur snabbt processen sker.

Nu visar ny forskning som utförts vid Uppsala och Umeå universitet att den molekylära sammansättningen av det organiska materialet spelar en avgörande roll för regleringen av denna process.

"Studien är ett viktigt steg mot att förstå processerna för bildning av metylkvicksilver på en molekylär nivå", säger Andrea Garcia Bravo, forskare vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet och huvudansvarig för studien i ett pressmeddelande.

Studien har utförts i ett samarbete mellan Stefan Bertilssons forskargrupp vid Uppsala universitet och Eriks Björns forskargrupp vid Umeå universitet.

Genom att följa omvandlingen av olika isotop-inmärkta kvicksilverföreningar kunde forskarna först kvantifiera metyleringsprocessen i olika typer av sediment från sjöar i Mellansverige. Därefter bestämdes sedimentens innehåll av organiska föreningar med hjälp av en ny pyrolys-masspektrometri metod som utvecklats av medförfattaren Julie Tolu.

"Vi blev förvånade över hur starkt kopplad kvicksilvermetyleringen visade sig vara till det organiska materialets molekylära sammansättning", kommenterar Erik Björn, universitetslektor vid Kemiska institutionen, Umeå universitet.

Kolföreningar i sedimenten som tillförts från växtplankton, exempelvis algblomningar, leder till ökad produktion av metylkvicksilver i sedimenten. Kolföreningar som istället har sitt ursprung i omgivande markområden ger inte denna typ av stimulerande effekt.

Men de kan kopplas till extern tillförsel av metylkvicksilver från avrinningsområdet; kvicksilver som metylerats i omgivande jordar och våtmarker för att därefter transporteras in till sjöarna, enligt Stefan Bertilsson, professor vid Uppsala universitet.

Originalartikel:
Bravo, A.G., Bouchet, S., Tolu, J., Björn, E., Mateos-Rivera, A., & S. Bertilsson. 2017. Molecular composition of organic matter controls methylmercury formation in boreal lakes. Nature Communications 8:e14255 doi:10.1038/ncomms14255

Läs mer om kvicksilver i miljön och forskningen vid Umeå universitet



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Ny superdator för svenska forskare

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Nyhetsbrev

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Arkiv

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Ny antibiotika med ny mekanism

Ett internationellt forskarlag tillsammans med ett franskt bioteknikbolag rapporterar resultat om en ny klass antibiotika.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

Plus

Inga miljörisker med nanopartiklar

Det finns ingen större orsak till oro när det gäller miljörisker med de vanligaste nanopartiklarna, visar en ny litteraturgenomgång.

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.116