Nytt nordiskt algcentrum

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Ett nytt, nordiskt kompetenscentrum, NordAqua, där forskning, innovation och entreprenörskap om ”blå energi” från vattenlevande organismers fotosyntes förs samman har bildats.

Det är Nordforsk som beviljat 30 miljoner norska kronor för centrumet där Umeåkonsortiet MicroBioRefine, som leds av professor Christiane Funk, blir en viktig del.

Kan alger vara framtidens hållbara bränsle, vattenrenare och fiskfoder? Det finns ett enormt intresse för utveckling av användning av akvatiska fotosyntetiska källor – alger och cyanobakterier. Forskning inom så kallad blå bioekonomi fortskrider snabbt på en global skala.

"Att vara en del av ett nordiskt kompetenscentrum är naturligtvis mycket spännande. Detta kommer att ge vårt eget fantastiska konsortium högre officiell status. Nu har vi möjlighet att samarbeta med forskare i andra skandinaviska länder för att utbyta kunskap och erfarenheter", säger Christiane Funk, professor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.

Inom NordAqua kommer forskare från Sverige, Finland och Norge att undersöka den biotekniska potentialen för att använda vattenlevande fotoautotrofer (alger och cyanobakterier) för att omvandla solenergi och koldioxid till värdefull biomassa eller kemikalier. Fokus kommer att ligga på nordiska cyanobakterier, mikro- och makroalger och deras användning som industriella produktionsstammar.
NordAqua kommer att byggas på befintliga nordiska program vid tio forskningsinstitut och tio industripartners i syfte att skapa en bra grogrund för internationellt banbrytande forskning om fotosyntetiserande mikro- och makroalger, och utveckling av syntetisk teknik för att använda dem som effektiva katalysatorer i bioproduktion.

Christiane Funk, ledare för MicroBioRefine-konsortiet vid Umeå universitet, är en av de medsökandena till kompetenscentrumet. Sedan 2015 leder hon det stora forskningsprojektet MicroBioRefine som utforskar hur rökgaser och avloppsvatten kan användas för att göda alger och cyanobakterier – som i sin tur kan producera biomassa till biobränslen.

I projektet studeras också om algerna kan bryta ner läkemedelsrester av exempelvis antibiotika, hormoner och psykofarmaka i avloppsvattnet. Unikt med projektet är att de algarter som odlas är särskilt utvalda för att klara det hårda nordliga klimatet. I projektet deltar forskare från Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Luleå tekniska universitet.

"Att odla alger för avloppsvattenåtervinning och produktion av biomassa är mycket utmanande i nordiskt klimat. Här i Umeå har vi emellertid utmärkta faciliteter för storskalig algodling och kommer nu att kunna kombinera detta med ny skördeteknik", kommenterar Christiane Funk.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Kemiingenjörer jobbar mest

Det är högst arbetsbelastning och mest FoU på innovations- och kemiföretagen, enligt en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.

Bakterier gör bättre cellulosa

Umeå universitet och Processum ska utveckla produktionsmetoder för bakteriell nanocellulosa från lågvärdiga sidoströmmar från massabruk.

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Nyhetsbrev

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Arkiv

Ny superdator för svenska forskare

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.143