Då startade gruvdriften i Bergslagen

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Forskare från Umeå universitet, SLU och Stockholms universitet ger i två studier en ny bild av den tidigaste brytningen av kopparmalm i Garpenberg och Falun.

Nya analyser av sjösediment visar att verksamheten startade 400 år senare än man tidigare föreslagit i Falun, men att koppar å andra sidan brutits i Garpenberg redan under tidig järnålder.

"Utvinningen av metaller har varit en viktig del av Sveriges historia, både ur ett ekonomiskt, kulturellt och miljöperspektiv, och det finns ett brett intresse för hur gruvnäringen utvecklats båda inom forskningssamhället och i samhället i övrigt," säger Richard Bindler, professor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.

Falukoppargruva var under 1600-talet världens största koppargruva. Det är därför inte underligt att det också antas att Falukoppargruva var den äldsta koppargruvan i Sverige.

Det äldsta dokument som talar om gruvdrift i Falun – och även i Sverige – är ett kontrakt från 1288 e.Kr. där en åttondel av Stora Kopparberget i Falun byter ägare. Då var alltså malmbrytningen redan igång. Tidigare studier har dock föreslagit att kopparbrytning i Falun startade redan under 800-talet.

Nya analyser av ett sedimentarkiv från botten av Runn – den sjö som Faluån rinner ut i – visar emellertid att det kring mitten av 1200-talet sker en mycket abrupt och kraftig ökning i mängden metaller som kan kopplas till malmkroppen (koppar, zink och bly).

Bland annat det tyder på att storskalig gruvdrift i Falun troligen startade under 1200-talet, vilket är samtidigt som bergsbruket expanderar kraftigt i hela Bergslagen.

Nya och överraskande resultat visar å andra sidan att malmhantering pågick i Garpenberg mer än 1500 år tidigare. Analyser av ett sedimentarkiv från Gruvsjön vid Garpenbergs gruvfält visar tydliga spår av malmbrytning redan under tidig Järnålder.

Etableringen av gruvdriften i Garpenberg verkar ha skett i tre steg. En första fas från 375 till 175 f.Kr., sedan ytterligare en kortare fas från 115 till 275 e.Kr, och därefter kontinuerlig gruvdrift från 400-talet och fram till dagens gruvbrytning som drivs av Boliden AB.

"Det visar att koppar brutits i Sverige redan 400 år före Kristus – det vill säga mer än dubbelt så länge jämfört med vad vi tidigare trott", säger Richard Bindler.

Orginalartiklar

Copper-ore mining in Sweden since the pre-Roman Iron Age: lake-sediment evidence of human activities at the Garpenberg ore field since 375 BCE i Journal of Archaeological Science

Copper-ore mining in Sweden since the pre-Roman Iron Age: lake-sediment evidence of human activities at the Garpenberg ore field since 375 BCE i Journal of Archaeological Science


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Kemiingenjörer jobbar mest

Det är högst arbetsbelastning och mest FoU på innovations- och kemiföretagen, enligt en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.

Bakterier gör bättre cellulosa

Umeå universitet och Processum ska utveckla produktionsmetoder för bakteriell nanocellulosa från lågvärdiga sidoströmmar från massabruk.

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Nyhetsbrev

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Arkiv

Ny superdator för svenska forskare

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.174