Isplaneten satte fart på syrehalt

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

En ny forskningsstudie från bland annat Lunds universitet avslöjar när i Jordens historia som syrehalten i atmosfären började öka.

Det skedde samtidigt som jordklotet drabbades av global nedisning och all landmassa var samlad i en enda stor superkontinent. Hur sambandet mellan dessa händelser kan förklaras är dock en fråga som gäckar forskarna.

I den nya, internationella studien har forskare från bland annat Lunds universitet satt fingret på den tidsperiod då syrehalten i atmosfären började öka påtagligt. Denna syrehöjning kan sägas vara en avgörande start för livets utveckling.

I Jordens begynnelse var planeten nämligen en mycket ogästvänlig plats, utan syrgas och med enbart encelliga bakterier som invånare. Enligt den nya studien började syrehalten i luften öka för cirka 2 400 miljoner år sedan, vilket utgjorde det första steget mot en mer levande planet.

"Våra resultat visar dessutom att syrehöjningen sammanfaller med en global nedisning av jordklotet och omfattande vulkanism", säger Ulf Söderlund, professor i geologi vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet i ett pressmeddelande.

Den globala nedisningen innebar att större delen av planeten var täckt av is. Sådana omfattande nedisningar kallas internationellt för ”Snowball Earth”. Senaste gången det skedde var för cirka 600 miljoner år sedan,. Även då skedde en markant höjning av Jordens syrehalt.

Den aktuella forskningsstudien visar att uppkomsten av syre skedde vid en tid då de flesta av Jordens landmassor var samlade i en enda superkontinent, kallad Kenorland. Denna kontinent bredde ut sig vid ekvatorn och var till stora delar täckt av vulkaniska lavabergarter.

Ökningen av syre i atmosfären var inledningsvis ingen stadig process utan präglades av ganska rejäla svängningar. Det visar analyserna som forskarna gjort. Forskarna sammankopplar syresvängningarna med ett mycket instabilt klimat, som kan ha uppstått på grund av den vulkaniska aktiviteten på den stora superkontinenten vid ekvatorn.

"De exakta sambanden mellan syreökningen, vulkanismen och den globala nedisningen vet vi dock inte ännu, men med dessa nya resultat så har vi nu uppnått internationell samstämmighet för när det hände, säger Ulf Söderlund.

Resultaten från studien kommer från åldersdateringar av vulkaniska bergarter i södra Afrika och innebär att den globala nedisningen inträffade 200 miljoner år tidigare än vad man hittills trott.

Studien publiceras i PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Kemiingenjörer jobbar mest

Det är högst arbetsbelastning och mest FoU på innovations- och kemiföretagen, enligt en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.

Bakterier gör bättre cellulosa

Umeå universitet och Processum ska utveckla produktionsmetoder för bakteriell nanocellulosa från lågvärdiga sidoströmmar från massabruk.

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Nyhetsbrev

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Arkiv

Ny superdator för svenska forskare

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.13