Avslöjar solsystemets historia

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Forskare har hittat mineral från 43 meteoriter som föll ner på jorden för 470 miljoner år sedan. Mer än hälften av mineralkornen kommer från meteoriter helt okända eller mycket sällsynta i dagens meteoritflöde.

Fynden innebär att den rådande bilden av solsystemets historia och utveckling sannolikt måste revideras.

Upptäckten bekräftar den hypotes som lades fram i somras när geologiprofessor Birger Schmitz, verksam vid fysiska institutionen vid Lunds universitet, avslöjade att han hittat vad han kallade en ”utdöd meteorit”, en meteoriternas dinosaurie.

Epitetet gavs till meteoriten Österplana 065, funnen i ett stenbrott vid Kinnekulle utanför Lidköping. Benämningen ”utdöd” fick den eftersom dess sammansättning är annorlunda jämfört med alla kända grupper av meteoriter, samt att den härstammar från en himlakropp som förstördes i en avlägsen forntid.

Upptäckten av Österplana 065 ledde till hypotesen att meteoritflödet kanske var helt annorlunda för 470 miljoner år sedan jämfört med idag eftersom meteoriter med den sammansättningen inte längre faller ner på jorden.

De nya resultaten bekräftar hypotesen. Baserat på 43 mikrometeoriter som är lika gamla som Österplana 065 så visar vi i den nya studien att flödet faktiskt var dramatiskt annorlunda då.

"Vi har hittills alltid antagit att solsystemet är stabilt och därför har vi förväntat oss att samma sorts meteoriter har fallit till jorden under hela solsystemets historia, men så är det alltså inte", säger Birger Schmitz i ett pressmeddelande.

Undersökningen har han gjort tillsammans med kollegor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund, University of Chicago och University of Wisconsin-Madison. Resultatet är oväntat.

Birger Schmitz är övertygad om att något ännu okänt men av fundamental betydelse i solsystemets historia inträffade för nästan 500 miljoner år sedan. Samtidigt påpekar han att den nya studien visar att det går att göra mycket detaljerade rekonstruktioner av förändringar som har skett i solsystemet.

"Nu kan vi återskapa inte bara jordens utan hela solsystemets sena historia. Det vetenskapliga värdet av den nya rapporten är större än den i somras", säger Birger Schmitz.

Metoden att rekonstruera meteoritflödet har utvecklats vid det specialbyggda Astrogeobiologiska laboratoriet i Lund. I jakten på kromoxider som föll till jorden tillsammans med meteoriterna har forskarna med hjälp av olika syror löst upp flera ton sediment från forntida havsbotten.

Därefter har mineralkornen (kromoxider) analyserats för att utröna sammansättning och syreisotoper. På så vis har det gått att fastställa från vilken typ av meteoriter som kornen härstammar.

Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Nature Astronomy.



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Pungdjävlar visar immunitet

Ny forskning tyder på att de tasmanska pungdjuren inte kommer att duka under för den smittsamma cancer som drabbat arten hårt.

Resestipendium till ESOF 2018

Byggstart för ESS Campus

Särlösning för antroposofiska medel bort

Regeringen vill ta bort undantaget som ger möjlighet att ge försäljningstillstånd för antroposofiska medel.

Koffein biomarkör för parkinsons

Snabb ljusprob identiferar kolhydrater

Svenska forskare har utvecklat en snabb och enkel metod för att kartlägga olika typer av kolhydrater i växtmaterial.

Nyhetsbrev

ELISA kan lösa fler narkotikabrott

Arkiv

Ny möjlig princip för cancerterapi

Små molekyler som hämmar ett seleninnehållande enzym visar god effekt mot cancer i musmodeller enligt en studie i Science Translational Medicine.

Biokol kan öka reningsgraden

Kemisten Kristin Blum har i sin avhandling studerat utsläpp av organiska ämnen från små anläggningar och enskilda avlopp och hur reningen kan förbättras.

Metabogen får diabetespatent i USA

Ny nanostruktur i spermiesvansar

Med kryoelektrontomografi har forskare hittat en helt ny nanostruktur inne i spermiernas svansar.

Life assays befarar kapitalbrist

300 miljoner till nya material

Nya upptäckter om gonorre

Strukturstudier av membranproteiner på gonorrebakteriens yta ger förhoppningar om möjliga behandlingar, eventuellt vaccin.

Symcel anställer

Nanofilter fångar blodbakterier

Ett blodfilter i nanoskala som effektivt fångar in bakterier vid dialys har utvecklats av kinesiska forskare.

Tumörvaccin fungerar på möss

Ozonskiktet över oss återhämtar sig inte

Ozonskiktet återhämtar sig vid polerna, men det går sämre vid lägre breddgrader som är bebodda.

Produktkandidat för snabbare sårläkning

Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat ett nytt sätt att läka sår snabbare med hjälp av mjölksyrabakterier.

Hon ska leda regeringens nya life science-satsning

När Anders Lönnberg ska göra världsutställning så öppnar regeringen ett life science-kontor på regeringskansliet.

Brittiska kemiföretag flyttar ut

Fossilfritt stål möjligt

SSAB, LKAB och Vattenfall planerar att bygga en världsunik pilotanläggning för fossilfritt stål.

Enzymblock testas i ny studie

Att lansera ett block med designade enzymer som ska bryta ned olika läkemedelsrester när man spolar i toaletten, ut mot konsument är svårt.

Södertälje storsatsar

Södertälje Science Park och nya KTH invigdes på tisdagen. Ambitionen är att stärka Sveriges roll på världsmarknaden inom hållbara produktionsflöden.

Vattenpristagare utsedd

Apoteket plockar bort Pcure

Ska hämma stanken

Brexit ger särläkemedel problem

Ny direktör på Pfizer i Sverige

Mer vetenskap i maten

Novo Nordisk lägger nytt bud

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.211