Utmaning att sammanställa metan

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Forskare vid Stockholms universitet visar i en studie hur dubbelräkning av metankällor, särskilt våtmarker och sjöar, kan förekomma i forskning.

Studien har publicerats i Geophysical Research Letters.

Att fastställa hur mycket metan som avges från olika källor är viktigt för att förutsäga framtida utsläpp och påverkan på den globala uppvärmningen.

"Vi har två sätt att göra det på; antingen tittar vi på hur mycket metan som finns i atmosfären och uppskattar bakåt till källorna, eller summera alla källor. Problemet är de kan ge oss mycket olika resultat", säger Brett Thornton vid Institutionen för geologiska vetenskaper och Bert Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, som har lett studien i ett pressmeddelande.

"Problem kan uppstå om det är en grupp forskare som studerar metanutsläppen från sjöar, och en annan grupp som studerar utsläppen i våtmarker och definitionen av våtmarker inkluderar mycket grunda sjöar. Risken är då att metanutsläppen räknas två gånger", säger Martin Wik vid Institutionen för geologiska vetenskaper och Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet.

Geovetare kan vanligtvis identifiera metankällor utifrån isotopsignatur. I den arktiska miljön, där flera källor producerar metan med snarlik isotopsignatur, fungerar metoden sämre.

"Vi kan få fram säkrare resultat om vi utvecklar metoder för att särskilja de olika arktiska metankällorna och justerar modellerna", säger Patrick Crill, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet.

Samtidigt som ökningen i de globala koldioxidkoncentrationerna har saktat ner stiger metanutsläppen snabbare än någonsin tidigare. Metan är en växthusgas som är 30 gånger mer kraftfull än koldioxid.

Metanutsläpp till atmosfären väntas öka ännu mer i och med den pågående globala uppvärmningen, särskilt i subarktiska och arktiska regioner.

Forskarna ingår i Trace Gas Biogeochemistry group vid Institutionen för geologiska vetenskaper, ett laboratorium som har gjort metanmätningar under de senaste 15 åren.

Länk till studien



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.146