Satsar på biologiska läkemedel

| Av Boel Jönsson | Tipsa redaktionen

På femte upplagan av Kemivärldens seminarium, New Horizons in Biologics & Bioprocessing berättade bland annat Mike Austin, AstraZeneca, hur den nya anläggningen i Södertälje för fyllning och packning av biologiska läkemedel framskrider.

För femte året i rad träffades aktörer inom akademi och företag, 15 utställare och 130 besökare, på det snabbt växande området biologiska läkemedel på Stockholm Waterfront kongresscenter för att för höra det senaste inom teknik och produktion.

– Vi investerar i biologiska läkemedel i Sverige, konstaterade Mike Austin, chef för Sweden Operations. Till den nya anläggningen i Södertälje har bolaget avsatt totalt 290 miljoner dollar.

AstraZeneca är inget biotechbolag och inget big pharma utan något mitt emellan, underströk han.

– Vi är starka på båda områdena – små och stora molekyler. Vi har inte pratat så mycket om det här idag men kombinationsterapi är framtiden.

Anläggningen i Gärtuna utanför Södertälje ska stå helt klar i fjärde kvartalet 2019. Själva byggnaden som färdigställdes under 2016 kommer under året att fyllas med utrustning.

– Detta blir ingen integrerad anläggning utan en flexibel sådan som kan ställas om snabbt.Varför förstår man när man tittar på AstraZenecas pipeline.

Han gav en noggrann genomgång av enheten och vilka delar som ingår, t ex sex olika labb för kvalitetskontroll. En fördel med att placeringen i Sverige är att här kan nödvändiga tester för harmonisering för både USA-marknaden och för Japan utföras.

– Om vi sköter våra kort väl och om pipelinen går planenligt är det inte ologiskt att satsa på en produktionsanläggning i Europa och Europa i min värld har just krympt, sa Mark Austin och syftade på Brexit.

Han nämnde också att bolaget under 2017 ska gå ut i en kampanj för att promota Sverige och AstraZeneca.

Ewa Pol, GE Healthcare GmbH Europe berättade om en framgångsrik svenskutvecklad teknik som blivit standard för att analysera läkemedelsmolekyler –Biacore – och dess olika tillämpningar.

Hur stark, snabb och specifik är en bindning. De frågorna ger Biacore svar på.

Hon gick igenom hur man undersöker viktiga processparametrar, bestämmer similarity när det gäller bioaktivitet samt stabilitet.

Biacore rekommenderas av myndigheterna och det finns idag nio godkända (av FDA) s k potency assays och 14 release assays. Ewa Pol gav flera exempel för hur Biocore Toolbox kan användas och den fungerar för antikroppar, småmolekyler och antikroppskonjugat.

Lisette Bronswijk-Deddens , Pall ForteBio, berättade om engångsbiosensorer (disposable) och företagets arbete med att utveckla nya, bland annat en som kan mäta även på levande celler.

– Engångssensorer kan faktiskt återanvändas upp till tio gånger, så varför slänga dem?

I paneldebatten efter lunchpausen fick paneldeltagarna berätta vad de hoppas på framöver. Johan Rockberg, forskare vid KTH hoppades på mer anslag.

– Och fortsatt utveckling av samarbeten, över disciplingränserna och mellan akademi och företag. Vi vill lära känna företagens verkliga problem. Det har inte varit så lätt förut eftersom industrin inte har velat dela med sig av sina problem. Men nu vill den.

Magnus Gustafsson, Cobra Biologics AB önskade en fortsatt hälsosam tillväxt i branschen.

– Det är en klok strategi att ge stöd till service prov som kan utveckla bättre teknik och bättre metoder som kommer de små bolagen till godo och underlättar konkurrensen med utlandet.

Lotta Ljungqvist, forskningschef GE Healthcare Life Science, Uppsala talade om kontinuerliga processer för produktion av biologiska läkemedel.

Av drygt 150 läkemedel produceras enbart 18 kontinuerligt, men då bara uppströms.

– Kontinuerlig produktion kan ge längre processtid, vilket innebär risker.

Gammastabila sensorer för single use är något vi verkligen behöver i branschen

Hon nämnde också biohubben i Uppsala som ska stå klar 2018 och där den kontinuerliga teknologin kommer att finnas tillgänglig.

Moderator Morten Munk , Senior Technology Partner, NNE Pharmaplan konstaterade avslutningsvis att det kommer många nya produkter, nya tekniker och analystekniker.

– Nyckeln till nya och säkrare produkter är att förstå dem bättre.

– Se er nästa år hoppas jag, uppmanade han till sist.

Text & foto: Boel Jönsson



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.152