Umeåkemist till NASA-labb

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Miljökemisten Stina Jansson får Vinnovaanslag för sex månaders forskning vid NASAs labb på Kennedy Space Center (KSC) i projektet ”Trash-to-Gas” som ingår i förberedelserna inför Marsresan.

Huvudmålet med NASAs projekt ”Trash-to-Gas” är att utveckla och optimera termiska behandlingsmetoder för omvandling av avfall till gas och kol. Bemannade rymdfärder genererar en hel del avfall av främst matförpackningar (papper, polyetenplast, aluminiumfolie samt oäten eller fastkletad mat), kläder (byts när de börjar lukta och slängs då i avfallet), handdukar, mänskligt avfall, och pappersprodukter.

Vid korta rymdresor eller rymdaktiviteter nära jorden (internationella rymdstationen, ISS) kan avfallet samlas i en behållare som brinner upp vid återinträdet i jordatmosfären. Men vid den planerade resan till Mars krävs nya tekniker som omvandlar avfallet till en resurs.

Stina Jansson, universitetslektor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet, kom i kontakt med forskarna vid NASA vid ett besök på University of Central Florida (UCF) i Orlando för att diskutera möjligheterna till en längre forskningsvistelse vid en icke-akademisk institution, via Vinnovas program VINNMER Mobility for Growth.

"Genom diskussioner med dem och under mitt besök på UCF och NASA/KSC i februari såg vi att vi hade många gemensamma forskningsintressen och projektplanerna klarnade", säger Stina Jansson i ett pressmeddelande.

Projektet ”Termisk behandling av avfallsmaterial till kolmaterial och gasformiga bränslen” kommer att fokusera på omvandling av avfall till resurser som gas (bränsle) och kol (odlingsmedium t ex). Stina Jansson ska tillföra två tekniker – torrefiering och mikrovågsassisterad pyrolys – till metodutvärderingen inom 'Trash-to-Gas'.

Projektet ska också, i samarbete med Swedish Space Corporation (SSC), undersöka hur teknikerna beter sig i tyngdlöshet. Den teknik som NASA hittills fokuserat mest på fungerar nämligen inte utan gravitation.

Det är också rent allmänt svårt att uppnå processeffektivitet i liten skala. Den eller de processer NASA väljer måste även fungera med minimal insats från astronauterna och får inte generera giftiga gaser/material eller på annat sätt medföra risker för besättningen. Detta ska om möjligt göras utan gasreningstekniker.

"Det blir en stor utmaning i att på ett bra sätt utnyttja dessa komplexa utgångsmaterial. De flesta småskaliga termiska processer körs på mer homogena material och på bara en materialtyp."

Rymdtillämpningen innebär en mix av olika avfallstyper.

Sist men inte minst är astronauternas allmänna välmående mycket viktigt vilket gör att dålig lukt inte får förekomma.

"För mig är detta en fantastisk möjlighet att vidga mitt nätverk och knyta nya kontakter. NASA har ett flertal miljötekniska forskningsprojekt som det skulle vara intressant att få lära sig mer om och kanske tillämpa på svenska problemområden som förorenad jord eller sediment. Anslaget från Vinnova täcker alla kostnader för forskningsutbytet, även för att familjen ska kunna följa med", kommenterar Stina Jansson.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.156