Umeåkemist till NASA-labb

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Miljökemisten Stina Jansson får Vinnovaanslag för sex månaders forskning vid NASAs labb på Kennedy Space Center (KSC) i projektet ”Trash-to-Gas” som ingår i förberedelserna inför Marsresan.

Huvudmålet med NASAs projekt ”Trash-to-Gas” är att utveckla och optimera termiska behandlingsmetoder för omvandling av avfall till gas och kol. Bemannade rymdfärder genererar en hel del avfall av främst matförpackningar (papper, polyetenplast, aluminiumfolie samt oäten eller fastkletad mat), kläder (byts när de börjar lukta och slängs då i avfallet), handdukar, mänskligt avfall, och pappersprodukter.

Vid korta rymdresor eller rymdaktiviteter nära jorden (internationella rymdstationen, ISS) kan avfallet samlas i en behållare som brinner upp vid återinträdet i jordatmosfären. Men vid den planerade resan till Mars krävs nya tekniker som omvandlar avfallet till en resurs.

Stina Jansson, universitetslektor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet, kom i kontakt med forskarna vid NASA vid ett besök på University of Central Florida (UCF) i Orlando för att diskutera möjligheterna till en längre forskningsvistelse vid en icke-akademisk institution, via Vinnovas program VINNMER Mobility for Growth.

"Genom diskussioner med dem och under mitt besök på UCF och NASA/KSC i februari såg vi att vi hade många gemensamma forskningsintressen och projektplanerna klarnade", säger Stina Jansson i ett pressmeddelande.

Projektet ”Termisk behandling av avfallsmaterial till kolmaterial och gasformiga bränslen” kommer att fokusera på omvandling av avfall till resurser som gas (bränsle) och kol (odlingsmedium t ex). Stina Jansson ska tillföra två tekniker – torrefiering och mikrovågsassisterad pyrolys – till metodutvärderingen inom 'Trash-to-Gas'.

Projektet ska också, i samarbete med Swedish Space Corporation (SSC), undersöka hur teknikerna beter sig i tyngdlöshet. Den teknik som NASA hittills fokuserat mest på fungerar nämligen inte utan gravitation.

Det är också rent allmänt svårt att uppnå processeffektivitet i liten skala. Den eller de processer NASA väljer måste även fungera med minimal insats från astronauterna och får inte generera giftiga gaser/material eller på annat sätt medföra risker för besättningen. Detta ska om möjligt göras utan gasreningstekniker.

"Det blir en stor utmaning i att på ett bra sätt utnyttja dessa komplexa utgångsmaterial. De flesta småskaliga termiska processer körs på mer homogena material och på bara en materialtyp."

Rymdtillämpningen innebär en mix av olika avfallstyper.

Sist men inte minst är astronauternas allmänna välmående mycket viktigt vilket gör att dålig lukt inte får förekomma.

"För mig är detta en fantastisk möjlighet att vidga mitt nätverk och knyta nya kontakter. NASA har ett flertal miljötekniska forskningsprojekt som det skulle vara intressant att få lära sig mer om och kanske tillämpa på svenska problemområden som förorenad jord eller sediment. Anslaget från Vinnova täcker alla kostnader för forskningsutbytet, även för att familjen ska kunna följa med", kommenterar Stina Jansson.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Kemiingenjörer jobbar mest

Det är högst arbetsbelastning och mest FoU på innovations- och kemiföretagen, enligt en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.

Bakterier gör bättre cellulosa

Umeå universitet och Processum ska utveckla produktionsmetoder för bakteriell nanocellulosa från lågvärdiga sidoströmmar från massabruk.

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Nyhetsbrev

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Arkiv

Ny superdator för svenska forskare

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.136