Underjordisk flod av järn upptäckt

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Forskare från bland andra DTU Space, University of Leeds, UK och den europeiska rymdorganisationen ESA har hittat en gigantisk underjordisk flod av flytande järn.

Just nu befinner den sig 3 000 kilometer under Alaska och Sibirien. Den är cirka 420 km bred och nästan lika varm som solens yta. Hur djup den är är oklart.

Forskarna beskriver den som en jetström och den har upptäckts med ESAs tre Swarmsatelliter som kartlägger jordens magnetfält.

Floden av flytande järn rör sig med en hastighet av ca 50 kilometer per år, enligt Chris Finlay från Rymdinstitutet vid Danmarks Tekniska Universitet (DTU).

"Det låter inte som så mycket men man ska komma ihåg att det handlar om en flytande metall med mycket hög densitet och det krävs enorma mängder energi att flytta runt den", säger han till BBC News.

Chris Finlay presenterade fynden vid American Geophysical Union s(AGU) möte i San Francisco strax innan publiceringen i Nature Geoscience.

Forskarna jämför den underjordiska järnfloden med den atmosfäriska jetströmmen som används av högflygande plan för att nå sin destination snabbare.

Järnflodens beteende är avgörande för jordens magnetfält.

"Troligen har den funnits där i hundratals miljoner år", kommenterar Dr Phil Livermore, Leeds University, UK, och huvudförfattare till artikeln.

I artikeln lägger forskarna fram en modell för att förklara järnfloden men i princip väcker upptäckten fler frågor än den besvarar.

Jordens magnetfält skyddar planeten mot solvind och kosmisk strålning som annars skulle förstöra atmosfären.

Förhoppningen är att Swarmsatelliterna, som bl a innehåller svenskbyggda instrument och skickades upp 2013, ska kunna tala om varför jordens magnetfält har försvagats de senaste århundradena.

Forskare har spekulerat om vi kan befinna oss på gränsen till ett polskifte, dvs när norr blir söder och tvärtom, vilket sker med några hundratusentals års mellanrum.

De senaste 150 åren har jordens magnetfält försvagats med ungefär 10-15 procent. Ett annat tecken på att en sådan omkastning är på väg är att den magnetiska nordpolen på senare år vandrat allt längre bort från den geografiska nordpolen och något ökat missvisningen på kompasser.

Artikeln i Nature Geoscience



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.127