Orädda laxar vandrar snabbare

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

Ångestdämpande läkemedel fick laxar att vandra ut i havet snabbare. Det visar ny forskning från Umeå universitet.

Rädsla för vad som gömmer sig nedströms får atlantlax ( Salmo salar ) att vandra ut i havet långsammare. Det visar forskare från Umeå universitet som har undersökt hur ångestdämpande läkemedel påverkar laxars benägenhet att vandra från uppväxtplatsen i älven ut till havet.

Det är sedan tidigare känt att faktorer som temperatur, ljus och vattenflödesförhållanden påverkar laxarnas beslut att ta sig till havet, men dessa förklarar inte den stora variationen i vandringsbenägenhet hos olika individer.

I en studie som publicerats i tidskriften Nature Communications visar Umeåforskarna att rädslan för vad som finns nedströms är en annan anledning.

”Genom att behandla laxen med ångestdämpande läkemedel kunde vi se att de gladare laxarna vandrade längre och snabbare än obehandlad lax”, säger Gustav Hellström, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Studien utfördes dels i en laborativ miljö, där laxarna fick vandra i ett konstgjort vattendrag, och dels i ett naturligt bäcksystem utanför Umeå. I båda fallen såg forskarna att de fiskar som fått ångestdämpande läkemedel vandrade nästan dubbelt så fort som sina obehandlade artfränder.

Studien ger nya insikter om både laxvandring och djurs migration i allmänhet. Resultaten är även intressanta ur ett föroreningsperspektiv då de halter av ångestdämpande läkemedel som laxen utsattes för var så låga att de understiger halter som uppmäts i vissa avloppsvatten.

”I Sverige har vi inte lax i de system som är starkt påverkade av avloppsvatten, så här är det inte troligt att detta är ett större miljöproblem i nuläget. Man ska dock komma ihåg att det finns många vandrande fiskarter som lever i kraftigt förorenade vatten, men om och hur dessa påverkas vet vi inte i dagsläget”, säger Gustav Hellström.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.238