Orädda laxar vandrar snabbare

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

Ångestdämpande läkemedel fick laxar att vandra ut i havet snabbare. Det visar ny forskning från Umeå universitet.

Rädsla för vad som gömmer sig nedströms får atlantlax ( Salmo salar ) att vandra ut i havet långsammare. Det visar forskare från Umeå universitet som har undersökt hur ångestdämpande läkemedel påverkar laxars benägenhet att vandra från uppväxtplatsen i älven ut till havet.

Det är sedan tidigare känt att faktorer som temperatur, ljus och vattenflödesförhållanden påverkar laxarnas beslut att ta sig till havet, men dessa förklarar inte den stora variationen i vandringsbenägenhet hos olika individer.

I en studie som publicerats i tidskriften Nature Communications visar Umeåforskarna att rädslan för vad som finns nedströms är en annan anledning.

”Genom att behandla laxen med ångestdämpande läkemedel kunde vi se att de gladare laxarna vandrade längre och snabbare än obehandlad lax”, säger Gustav Hellström, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Studien utfördes dels i en laborativ miljö, där laxarna fick vandra i ett konstgjort vattendrag, och dels i ett naturligt bäcksystem utanför Umeå. I båda fallen såg forskarna att de fiskar som fått ångestdämpande läkemedel vandrade nästan dubbelt så fort som sina obehandlade artfränder.

Studien ger nya insikter om både laxvandring och djurs migration i allmänhet. Resultaten är även intressanta ur ett föroreningsperspektiv då de halter av ångestdämpande läkemedel som laxen utsattes för var så låga att de understiger halter som uppmäts i vissa avloppsvatten.

”I Sverige har vi inte lax i de system som är starkt påverkade av avloppsvatten, så här är det inte troligt att detta är ett större miljöproblem i nuläget. Man ska dock komma ihåg att det finns många vandrande fiskarter som lever i kraftigt förorenade vatten, men om och hur dessa påverkas vet vi inte i dagsläget”, säger Gustav Hellström.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Kemiingenjörer jobbar mest

Det är högst arbetsbelastning och mest FoU på innovations- och kemiföretagen, enligt en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.

Bakterier gör bättre cellulosa

Umeå universitet och Processum ska utveckla produktionsmetoder för bakteriell nanocellulosa från lågvärdiga sidoströmmar från massabruk.

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Nyhetsbrev

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Arkiv

Ny superdator för svenska forskare

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.164