Markkol frisätts med varmare klimat

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Den globala uppvärmningen kommer att förstärka klimateffekterna särskilt i kalla områden, visar en ny, världsomfattande studie som publiceras i Nature idag.

Kol som lagrats i marken i kalla områden där nedbrytningen är långsam avges när marken värms upp.

"När vi börjar värma upp de områdena så blir organismerna som bryter ner organiskt kol mer aktiva. Då vi kan förväntas oss stora utsläpp av kol från marken", säger forskaren Thomas Crowther, Yale University, USA, som lett studien där forskare från många länder deltagit, i ett pressmeddelande.

De senaste två decennierna har många forskargrupper misstänkt att de ökande temperaturerna kan komma att påverka markens förmåga att binda kol. Om stora mängder kol avges från marken i och med uppvärmningen kan det utlösa en feedback-effekt och en skenande klimatförändring. Trots tusentals vetenskapliga studier har forskningen inte entydigt visat om uppvärmningen kommer att ge högre utsläpp av kol från marken eller motsatsen, att mer kol lagras.

Det visar sig att forskarna har riktat blickarna åt fel håll.

Nature publicerar nu en omfattande studie som visar att uppvärmningen kommer att orsaka förlust av åtminstone 55 miljarder ton kol till år 2050.

I studien som letts från Yale University visar forskarna att uppvärmningen kommer att leda till utsläpp av kol från organiska jordar som motsvarar en ökning med 17% .

Detta ska läggas ovanpå de redan förväntade växthusgasutsläppen från förbränning av fossila bränslen. Det är som att lägga till ett ytterligare industriland av USA:s storlek

Mest kol kommer att frigöras i de kallare trakterna på nordliga breddgrader, där organiska jordar har byggts upp under tusentals år och där en långsam nedbrytning resulterat i att kollagren varit förhållandevis stabila.

Många av de tidigare studierna har utförts i områden med tempererat klimat där kollagren är mindre. Studier som enbart fokuserar på dessa områden tar inte med i beräkningarna den mycket stor andelen av möjliga kolutsläpp i norr.

"Lagren av markkol är störst på platser där marken är kall och ofta frusen. Under de förhållandena är nedbrytarna mindre aktiva och markens kollager har kunnat byggas upp under lång tid, kommenterar en av artikelförfattarna Thomas Crowther, som utfört studien vid Yale School of Forestry & Environmental Studies och Netherlands Institute of Ecology.

"När vi börjar värma upp dessa nordliga områden blir nedbrytarna mer aktiva och vi kan förvänta oss stora utsläpp av kol från marken. Det skrämmande är att det är just i de kalla regionerna vi förväntar oss att klimatförändringarna leder till störst uppvärmning.

Resultaten bygger på en analys av data från ett stort antal experiment från hela världen som utförts de senaste 20 åren.

Yale-forskaren Mark Bradford som också deltagit i studien pekar på att resultaten förklarar varför tidigare uppvärmningsexperiment pekat i olika riktningar, där en del experiment visat på kolförluster medan andra inte gjort det.

"Effekten förklaras till stor del av var du tittar, säger Bradford. Nu när vi vet det kan vi börja utgå från att biologisk feedback är en verklig effekt som sannolikt kommer att accelerera den klimatförändring som orsakas av mänskliga aktiviteter.

Det finns fler exempel på biologisk feedback som studien inte omfattar, som att förhöjda koldioxidhalter kan ge ökad tillväxt hos växter. Detta skulle kunna dämpa eller förstärka effekten av markkolets feedback. Att förstå dessa processer på en global skala är avgörande för forskarnas förståelse av klimatförändringarna.

"Att få grepp om den här typen av feedbacks är nödvändigt för att vi ska kunna göra meningsfulla projektioner av framtida klimatförhållanden. Bara då kan vi sätta realistiska utsläppsmål för växthusgaser som kan motverka klimatförändringarna på ett effektivt sätt", säger Thomas Crowther.

Ä ven svensk forskning har bidragit till den världsomfattande studien. Hjalmar Laudon, professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU har bidragit med värdefulla data.

"Det här är en avgörande forskningsfråga som tidigare varit svår att lösa. Genom att slå ihop data från en stor mängd studier har vi nått längre vilket visar att samarbete, långa tidsserier av fältförsök och kollektiv ansträngning krävs för att svara på de riktigt stora forskningsfrågorna", kommenterar Hjalmar Laudon.

Artikel: Quantifying Global Soil Carbon Losses in Response to Warming, Nature

DOI 10.1038/nature20150


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.12