23948sdkhjf

Markkol frisätts med varmare klimat

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Den globala uppvärmningen kommer att förstärka klimateffekterna särskilt i kalla områden, visar en ny, världsomfattande studie som publiceras i Nature idag.

Kol som lagrats i marken i kalla områden där nedbrytningen är långsam avges när marken värms upp.

"När vi börjar värma upp de områdena så blir organismerna som bryter ner organiskt kol mer aktiva. Då vi kan förväntas oss stora utsläpp av kol från marken", säger forskaren Thomas Crowther, Yale University, USA, som lett studien där forskare från många länder deltagit, i ett pressmeddelande.

De senaste två decennierna har många forskargrupper misstänkt att de ökande temperaturerna kan komma att påverka markens förmåga att binda kol. Om stora mängder kol avges från marken i och med uppvärmningen kan det utlösa en feedback-effekt och en skenande klimatförändring. Trots tusentals vetenskapliga studier har forskningen inte entydigt visat om uppvärmningen kommer att ge högre utsläpp av kol från marken eller motsatsen, att mer kol lagras.

Det visar sig att forskarna har riktat blickarna åt fel håll.

Nature publicerar nu en omfattande studie som visar att uppvärmningen kommer att orsaka förlust av åtminstone 55 miljarder ton kol till år 2050.

I studien som letts från Yale University visar forskarna att uppvärmningen kommer att leda till utsläpp av kol från organiska jordar som motsvarar en ökning med 17% .

Detta ska läggas ovanpå de redan förväntade växthusgasutsläppen från förbränning av fossila bränslen. Det är som att lägga till ett ytterligare industriland av USA:s storlek

Mest kol kommer att frigöras i de kallare trakterna på nordliga breddgrader, där organiska jordar har byggts upp under tusentals år och där en långsam nedbrytning resulterat i att kollagren varit förhållandevis stabila.

Många av de tidigare studierna har utförts i områden med tempererat klimat där kollagren är mindre. Studier som enbart fokuserar på dessa områden tar inte med i beräkningarna den mycket stor andelen av möjliga kolutsläpp i norr.

"Lagren av markkol är störst på platser där marken är kall och ofta frusen. Under de förhållandena är nedbrytarna mindre aktiva och markens kollager har kunnat byggas upp under lång tid, kommenterar en av artikelförfattarna Thomas Crowther, som utfört studien vid Yale School of Forestry & Environmental Studies och Netherlands Institute of Ecology.

"När vi börjar värma upp dessa nordliga områden blir nedbrytarna mer aktiva och vi kan förvänta oss stora utsläpp av kol från marken. Det skrämmande är att det är just i de kalla regionerna vi förväntar oss att klimatförändringarna leder till störst uppvärmning.

Resultaten bygger på en analys av data från ett stort antal experiment från hela världen som utförts de senaste 20 åren.

Yale-forskaren Mark Bradford som också deltagit i studien pekar på att resultaten förklarar varför tidigare uppvärmningsexperiment pekat i olika riktningar, där en del experiment visat på kolförluster medan andra inte gjort det.

"Effekten förklaras till stor del av var du tittar, säger Bradford. Nu när vi vet det kan vi börja utgå från att biologisk feedback är en verklig effekt som sannolikt kommer att accelerera den klimatförändring som orsakas av mänskliga aktiviteter.

Det finns fler exempel på biologisk feedback som studien inte omfattar, som att förhöjda koldioxidhalter kan ge ökad tillväxt hos växter. Detta skulle kunna dämpa eller förstärka effekten av markkolets feedback. Att förstå dessa processer på en global skala är avgörande för forskarnas förståelse av klimatförändringarna.

"Att få grepp om den här typen av feedbacks är nödvändigt för att vi ska kunna göra meningsfulla projektioner av framtida klimatförhållanden. Bara då kan vi sätta realistiska utsläppsmål för växthusgaser som kan motverka klimatförändringarna på ett effektivt sätt", säger Thomas Crowther.

Ä ven svensk forskning har bidragit till den världsomfattande studien. Hjalmar Laudon, professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU har bidragit med värdefulla data.

"Det här är en avgörande forskningsfråga som tidigare varit svår att lösa. Genom att slå ihop data från en stor mängd studier har vi nått längre vilket visar att samarbete, långa tidsserier av fältförsök och kollektiv ansträngning krävs för att svara på de riktigt stora forskningsfrågorna", kommenterar Hjalmar Laudon.

Artikel: Quantifying Global Soil Carbon Losses in Response to Warming, Nature

DOI 10.1038/nature20150


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Läkemedelskongress läggs ner

Jätteexperiment för att locka kompetens

På Kemins Dag den 19-20 oktober genomför 110 000 barn och ungdomar från runt 1 000 skolor Sveriges största kemiexperiment.

236 miljoner till forskningsinstrument

SSF delar ut drygt 236 miljoner kronor till 33 projekt för att främja utvecklingen av nya instrument, metoder och tekniker i forskningen.

"Sömnknapp" i hjärnan hittad

Forskare visar i en ny studie på möss att specifika nervceller i hjärnan i en del av hypotalamus kallad ventrolaterala preoptiska arean (VLPO) är avgörande för normal sömn.

Baxter flyttar produktionen från Lund

Det amerikanska medicinteknikbolaget Baxter International flyttar all produktion från Lund till Italien och drar även ned på forskning och utveckling.

Nanopartiklar antidot vid ormbett

Designade nanopartiklar som binder toxiner i ormgift kan bli en effektiv behandling mot vävnadsnekros.

Nyhetsbrev

BioWorks lanserar kromatografiprodukt

Arkiv

MetaboGen klar för klinisk studie

Göteborgsföretagets första produkt – nästa generations probiotika – är nu klar att användas i en säkerhetsstudie.

Så funkar det på molekylär nivå

Forskare vid bl a kemiska institutionen, Umeå universitet, har lyckats simulera hur kolhydrater tas upp från cellens utsida av transportproteinet LacY.

400-årigt kemibolag byter namn

Startar testbädd för elektrolys

RISE och Swerim utvecklar ny testbädd för elektrolys och vätgastillämpningar i industrin vid Luleå tekniska universitet.

Ny grupp för plaståtervinninng

Det är nu klart att Sverige ska driva en ny internationell arbetsgrupp inom den internationella standardiseringsorganisationen ISO för plaståtervinning.

Umeåbolag sluter globalt avtal

"Jag är väldigt glad att hon fick priset"

Lynn Kamerlin, beräkningskemist och professor i biokemi vid Uppsala universitet, som själv jobbar med proteinevolution, träffade en av Nobelpristagarna, Frances Arnold så sent som i maj.

30 miljoner till malariaforskning

Oliver Billker, ny föreståndare vid Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS), Umeå universitet, får 30 miljoner kronor under sex år för att studera genfunktion hos parasiter.

Kemipris till bättre enzymer och fagdisplay

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi 2018 till två amerikaner och en britt.

Forskningsinstitut delas

Mikroplast i Stockholms stad

Kvinna får dela fysikpriset!

Donna Strickland heter en av årets tre fysikpristagare och än en gång är det lasern som prisas, eller rättare sagt laseruppfinningar som bl a gör det möjligt att studera kemiska reaktioner i realtid.

Tävla i europeisk kemikaliesäkerhet

Europeiska Arbetsmiljöbyrån har startat en kampanj för att förbättra kemikaliehanteringen på arbetsplatser inom EU. Företag inbjuds att tävla.

Migränläkemedel godkänt

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt galcanezumab, ytterligare en s k CGRP-antikropp mot svår migrän.

Ny vd för Probi

4

Dubbdäck tar fler liv än de räddar

Dubbarna river upp asfalt, vilket skördar fler liv än dubbarna räddar, enligt en ny studie inom ramen för programmet Mistra Environmental Nanosafety.

Nobelpriset för banbrytande cancerupptäckt

James P Allison och Tasuku Honjo har utsetts till 2018 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin.

Hon tar över ansvaret i Mercodia

Fernströmpris till Huntington-forskare

Zealand Pharma säljer för 1,8 miljarder

Supersnabb cyaniddetektor

Årets bioteknikbyggare

Patent godkänt i Japan

Ny topp till Sobi

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.31