Glutenfritt inte nyttigare

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

Glutenfria livsmedel är inte nyttigare att äta om man inte lider av glutenintolerans, berättar Jonas F. Ludvigsson, professor i medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet samt pediatriker vid Örebros universitetssjukhus.

”GLUTENFRITT är nyttigare om man byter ut en vanlig kaka mot ett äpple, men inte om man byter ut en vanlig kaka mot en glutenfri kaka”, säger Jonas Ludvigsson i en artikel i Medicinsk Vetenskap.

Gluten finns framförallt i vete, men även i korn och råg. Vid glutenintolerans, celiaki, reagerar immunförsvaret på gluten och orsakar en inflammation i tunntarmens slemhinna, vilket försämrar näringsupptaget från tarmen.

De som lider av celiaki måste utesluta gluten ur sin kost. I USA har dock flera miljoner människor valt att äta glutenfritt trots att de inte har någon diagnos och även i Sverige ökar intresset för produkterna. Det finns dock ingen fördel med glutenfria produkter om man inte har celiaki, menar Jonas Ludvigsson, och om man ska genomgå medicinska tester som behövs för att ställa diagnosen glutenintolerans är det viktigt att tarmen fortfarande utsätts för gluten.

”Om man misstänker att man har celiaki ska man därför testa sig innan man slutar med gluten. Om man däremot redan har testat sig och kunnat utesluta glutenintolerans, då kan man minska sin brödkonsumtion om man mår bättre av det. Då handlar det sällan om att man inte tål bröd, utan att man mår bättre av att äta mindre av det, på samma sätt som man kan må dåligt av att äta stora mängder fet mat, lök eller ärtsoppa”, säger Jonas Ludvigsson.

GLUTENFRI KOST har dessutom några direkta nackdelar. Bland annat är den i allmänhet dyrare, samtidigt som den ofta innehåller en högre andel fett och socker för att få till en bra konsistens även utan gluten. Detta är särskilt vanligt utanför Norden

I Sverige är ungefär 100 000 personer glutenintoleranta. Det innebär att vi är ett av de länder med högst förekomst av celiaki, som är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn.

Symptomen finns främst i tarmen men sjukdomen påverkar även andra delar av kroppen.

Jonas Ludvigssons forskargrupp har studerat vilka andra diagnoser som kan förknippas med celiaki. Man har bland annat sett en ökad risk att utveckla vissa typer av cancer, depression, sköldkörtelsjukdom, diabetes, benbrott och graviditetskomplikationer. Det ger även en lätt förhöjd risk att dö i hjärtkärlsjukdom, något som exempelvis kan bero på den kroniska inflammationen som pågår vid celiaki.

VEM SOM HELST kan inte få celiaki. Det krävs bland annat vissa förutsättningar i immunförsvaret: man måste ha någon av HLA-typerna DQ2 och DQ8, som finns hos cirka en av tre svenskar. Dessutom måste man utsättas för gluten. Vilka andra faktorer som spelar in vet man inte än.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Positiva resultat för Kancera

Läkemedelsutvecklande bolaget Kancera rapporterar positiva resultat från en Fas I-studie med sin immunreglerande småmolekylära läkemedelskandidat.

Pungdjävlar visar immunitet

Ny forskning tyder på att de tasmanska pungdjuren inte kommer att duka under för den smittsamma cancer som drabbat arten hårt.

Resestipendium till ESOF 2018

Byggstart för ESS Campus

Särlösning för antroposofiska medel bort

Regeringen vill ta bort undantaget som ger möjlighet att ge försäljningstillstånd för antroposofiska medel.

Koffein biomarkör för parkinsons

Nyhetsbrev

Snabb ljusprob identiferar kolhydrater

Svenska forskare har utvecklat en snabb och enkel metod för att kartlägga olika typer av kolhydrater i växtmaterial.

Arkiv

ELISA kan lösa fler narkotikabrott

Ny möjlig princip för cancerterapi

Små molekyler som hämmar ett seleninnehållande enzym visar god effekt mot cancer i musmodeller enligt en studie i Science Translational Medicine.

Biokol kan öka reningsgraden

Kemisten Kristin Blum har i sin avhandling studerat utsläpp av organiska ämnen från små anläggningar och enskilda avlopp och hur reningen kan förbättras.

Metabogen får diabetespatent i USA

Ny nanostruktur i spermiesvansar

Med kryoelektrontomografi har forskare hittat en helt ny nanostruktur inne i spermiernas svansar.

Life assays befarar kapitalbrist

300 miljoner till nya material

Nya upptäckter om gonorre

Strukturstudier av membranproteiner på gonorrebakteriens yta ger förhoppningar om möjliga behandlingar, eventuellt vaccin.

Symcel anställer

Nanofilter fångar blodbakterier

Ett blodfilter i nanoskala som effektivt fångar in bakterier vid dialys har utvecklats av kinesiska forskare.

Tumörvaccin fungerar på möss

Ozonskiktet över oss återhämtar sig inte

Ozonskiktet återhämtar sig vid polerna, men det går sämre vid lägre breddgrader som är bebodda.

Produktkandidat för snabbare sårläkning

Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat ett nytt sätt att läka sår snabbare med hjälp av mjölksyrabakterier.

Hon ska leda regeringens nya life science-satsning

När Anders Lönnberg ska göra världsutställning så öppnar regeringen ett life science-kontor på regeringskansliet.

Brittiska kemiföretag flyttar ut

Fossilfritt stål möjligt

SSAB, LKAB och Vattenfall planerar att bygga en världsunik pilotanläggning för fossilfritt stål.

Enzymblock testas i ny studie

Att lansera ett block med designade enzymer som ska bryta ned olika läkemedelsrester när man spolar i toaletten, ut mot konsument är svårt.

Vattenpristagare utsedd

Apoteket plockar bort Pcure

Ska hämma stanken

Brexit ger särläkemedel problem

Ny direktör på Pfizer i Sverige

Mer vetenskap i maten

Novo Nordisk lägger nytt bud

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.249