Ökar anslagen till forskning

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

1,3 miljarder ska basanslagen till Sveriges universitet och högskolor ökas med, berättar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, om den nya forskningspropositionen.

– Sverige är redan ett starkt innovationsland men vi har tappat mycket de senaste åren, medan andra länder är på väg uppåt. Detsamma gäller forskningskvaliteten. Vi är bra inom forskning men andra länder blir allt starkare och konkurrensen ökar.

Det sade Helene Hellmark Knutsson när hon presenterade den nya forskningspropositionen, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft vid SciLifeLab under dagen. Hon påpekade att en viktig aspekt med propositionen är att den nu sträcker sig längre fram än tidigare.

– Vi har nu ett tioårigt perspektiv. Det är för att vi anser att det krävs långsiktighet för att nå målen inom forskningen, säger hon.

Propositionens mål är att Sverige ska vara ett av världens ledande länder när det gäller forskning och innovation.

Regeringen har sedan tidigare meddelat, i budgetpropositionen för år 2017, att anslagen för forskning och innovation ska ökas med 2,8 miljarder fram till år 2020. Bland annat kommer basanslagen – de forskningsmedel som går direkt till universitet och högskolor – att höjas med 1,3 miljarder till år 2020. Medlen ligger idag på 34,4 miljarder.

– Vi hoppas bland annat att de ökade basanslagen ska användas av universitet och högskolor för att ge mer forskningsmedel till unga forskare så att de får pröva sina egna idéer och inte bara får arbeta med projekt som kommer från mer seniora forskare. För att få fram ny forskning tror vi att det är nödvändigt att unga forskare får pröva sina idéer i ett tidigare skede.

Inom forskningen kommer extra krut att läggas på vissa utvalda fokusområden: klimat, hälsa och life science samt ökad digitalisering. Regeringen har dessutom satt upp två specifika nationella mål: att skapa ett hållbart samhällsbyggande samt att utföra forskning för att höja kvaliteten på utbildningen i framförallt grundskola och gymnasieskola. Målet är även att öka forskningsanknytningen i Sveriges högskole- och universitetsutbildningar.

Ett förslag är att 420 miljoner kronor fram till 2020 ska gå till forskning kring sex tioåriga nationella forskningsprogram inom antimikrobiell resistens, klimat, hållbart samhällsbyggande, migration och integration, tillämpad välfärdsforskning och arbetslivsforskning.

Enligt propositionen ska särskilda forskningssatsningar genomföras inom rymden, datadriven forskning, digitalisering, jämlikhet, välfärd, biobanker och registerforskning, klinisk forskning. En annan satsning ligger på särskilda åtgärder för att främja svensk forskning och innovation.

När det gäller satsningen på klinisk forskning föreslås det att Vetenskapsrådets, VR, anslag ska ökas med 40 miljoner kronor år 2020. 50 miljoner högre kommer VRs budget vara för forskning kring biobanker och registerforskning år 2020 jämfört med 2016. Motsvarande siffra för datadriven forskning är 40 miljoner.

Vinnova kommer att tilldelas 90 miljoner kronor extra under år 2017 till en satsning på biologiska läkemedel.

Ett annat mål med propositionen är att fortsätta investeringarna i forskningsinfrastrukturer som SciLifeLab, MAX IV och ESS och att öka näringslivets tillgång till dem.

Ett av propositionens fokusområden ligger på jämställdhet och regeringen hoppas bland annat att ett ökat fokus på meriter vid rekryteringen av forskare ska öka kvinnors chans att få titeln professor.

– Idag är bara 25 procent av landets professorer kvinnor. Detta trots att kvinnor länge har utgjort den största andelen av studerande och hälften av Sveriges doktorander. Nu har vi ett nationellt mål: att hälften av alla professorer ska vara kvinnor år 2020. Därför vill vi se att dessa tjänster tillsätts genom öppna utlysningar, så att de med bäst kvalifikationer gynnas och inte bara de som har rätt kontakter, säger Helene Hellmark Knutsson.

Regeringen vill även se säkrare anställningar och tydligare, mer attraktiva karriärvägar inom akademin för att främja mobiliteten mellan landets universitet, som för övrigt kommer att bli fler. Den 1 januari 2018 övergår Malmö högskola till att bli ett universitet.

Som ett steg i arbetet att få fram bättre anställningsvillkor föreslår regeringen i propositionen att utbildningsbidraget till doktorander ska avskaffas, något som bland annat Stockholms universitet har protesterat emot. Även centrala studiestödsnämnden, CSN, har uttryckt oro kring förslaget och menar att det kan leda till att fler doktorander måste söka studiemedel. Regeringen påpekar dock att flera lärosäten redan har genomfört denna förändring och att det i dagsläget endast är två procent av landets doktorander som finansieras på det här sättet.

Tror ni att avskaffandet av utbildningsbidraget kan påverka antalet doktorander?

– Vi har sett redan i utfasningen av utbildningsbidraget att det har lett till färre antal doktorander men vi ser inte att vi nödvändigtvis behöver fler forskare. Däremot måste de som finns få bättre villkor för att forskningen ska nå en högre kvalitet.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Ny superdator för svenska forskare

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Nyhetsbrev

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Arkiv

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Ny antibiotika med ny mekanism

Ett internationellt forskarlag tillsammans med ett franskt bioteknikbolag rapporterar resultat om en ny klass antibiotika.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

Plus

Inga miljörisker med nanopartiklar

Det finns ingen större orsak till oro när det gäller miljörisker med de vanligaste nanopartiklarna, visar en ny litteraturgenomgång.

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.151