Ökar anslagen till forskning

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

1,3 miljarder ska basanslagen till Sveriges universitet och högskolor ökas med, berättar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, om den nya forskningspropositionen.

– Sverige är redan ett starkt innovationsland men vi har tappat mycket de senaste åren, medan andra länder är på väg uppåt. Detsamma gäller forskningskvaliteten. Vi är bra inom forskning men andra länder blir allt starkare och konkurrensen ökar.

Det sade Helene Hellmark Knutsson när hon presenterade den nya forskningspropositionen, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft vid SciLifeLab under dagen. Hon påpekade att en viktig aspekt med propositionen är att den nu sträcker sig längre fram än tidigare.

– Vi har nu ett tioårigt perspektiv. Det är för att vi anser att det krävs långsiktighet för att nå målen inom forskningen, säger hon.

Propositionens mål är att Sverige ska vara ett av världens ledande länder när det gäller forskning och innovation.

Regeringen har sedan tidigare meddelat, i budgetpropositionen för år 2017, att anslagen för forskning och innovation ska ökas med 2,8 miljarder fram till år 2020. Bland annat kommer basanslagen – de forskningsmedel som går direkt till universitet och högskolor – att höjas med 1,3 miljarder till år 2020. Medlen ligger idag på 34,4 miljarder.

– Vi hoppas bland annat att de ökade basanslagen ska användas av universitet och högskolor för att ge mer forskningsmedel till unga forskare så att de får pröva sina egna idéer och inte bara får arbeta med projekt som kommer från mer seniora forskare. För att få fram ny forskning tror vi att det är nödvändigt att unga forskare får pröva sina idéer i ett tidigare skede.

Inom forskningen kommer extra krut att läggas på vissa utvalda fokusområden: klimat, hälsa och life science samt ökad digitalisering. Regeringen har dessutom satt upp två specifika nationella mål: att skapa ett hållbart samhällsbyggande samt att utföra forskning för att höja kvaliteten på utbildningen i framförallt grundskola och gymnasieskola. Målet är även att öka forskningsanknytningen i Sveriges högskole- och universitetsutbildningar.

Ett förslag är att 420 miljoner kronor fram till 2020 ska gå till forskning kring sex tioåriga nationella forskningsprogram inom antimikrobiell resistens, klimat, hållbart samhällsbyggande, migration och integration, tillämpad välfärdsforskning och arbetslivsforskning.

Enligt propositionen ska särskilda forskningssatsningar genomföras inom rymden, datadriven forskning, digitalisering, jämlikhet, välfärd, biobanker och registerforskning, klinisk forskning. En annan satsning ligger på särskilda åtgärder för att främja svensk forskning och innovation.

När det gäller satsningen på klinisk forskning föreslås det att Vetenskapsrådets, VR, anslag ska ökas med 40 miljoner kronor år 2020. 50 miljoner högre kommer VRs budget vara för forskning kring biobanker och registerforskning år 2020 jämfört med 2016. Motsvarande siffra för datadriven forskning är 40 miljoner.

Vinnova kommer att tilldelas 90 miljoner kronor extra under år 2017 till en satsning på biologiska läkemedel.

Ett annat mål med propositionen är att fortsätta investeringarna i forskningsinfrastrukturer som SciLifeLab, MAX IV och ESS och att öka näringslivets tillgång till dem.

Ett av propositionens fokusområden ligger på jämställdhet och regeringen hoppas bland annat att ett ökat fokus på meriter vid rekryteringen av forskare ska öka kvinnors chans att få titeln professor.

– Idag är bara 25 procent av landets professorer kvinnor. Detta trots att kvinnor länge har utgjort den största andelen av studerande och hälften av Sveriges doktorander. Nu har vi ett nationellt mål: att hälften av alla professorer ska vara kvinnor år 2020. Därför vill vi se att dessa tjänster tillsätts genom öppna utlysningar, så att de med bäst kvalifikationer gynnas och inte bara de som har rätt kontakter, säger Helene Hellmark Knutsson.

Regeringen vill även se säkrare anställningar och tydligare, mer attraktiva karriärvägar inom akademin för att främja mobiliteten mellan landets universitet, som för övrigt kommer att bli fler. Den 1 januari 2018 övergår Malmö högskola till att bli ett universitet.

Som ett steg i arbetet att få fram bättre anställningsvillkor föreslår regeringen i propositionen att utbildningsbidraget till doktorander ska avskaffas, något som bland annat Stockholms universitet har protesterat emot. Även centrala studiestödsnämnden, CSN, har uttryckt oro kring förslaget och menar att det kan leda till att fler doktorander måste söka studiemedel. Regeringen påpekar dock att flera lärosäten redan har genomfört denna förändring och att det i dagsläget endast är två procent av landets doktorander som finansieras på det här sättet.

Tror ni att avskaffandet av utbildningsbidraget kan påverka antalet doktorander?

– Vi har sett redan i utfasningen av utbildningsbidraget att det har lett till färre antal doktorander men vi ser inte att vi nödvändigtvis behöver fler forskare. Däremot måste de som finns få bättre villkor för att forskningen ska nå en högre kvalitet.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.121