Ökar anslagen till forskning

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

1,3 miljarder ska basanslagen till Sveriges universitet och högskolor ökas med, berättar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, om den nya forskningspropositionen.

– Sverige är redan ett starkt innovationsland men vi har tappat mycket de senaste åren, medan andra länder är på väg uppåt. Detsamma gäller forskningskvaliteten. Vi är bra inom forskning men andra länder blir allt starkare och konkurrensen ökar.

Det sade Helene Hellmark Knutsson när hon presenterade den nya forskningspropositionen, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft vid SciLifeLab under dagen. Hon påpekade att en viktig aspekt med propositionen är att den nu sträcker sig längre fram än tidigare.

– Vi har nu ett tioårigt perspektiv. Det är för att vi anser att det krävs långsiktighet för att nå målen inom forskningen, säger hon.

Propositionens mål är att Sverige ska vara ett av världens ledande länder när det gäller forskning och innovation.

Regeringen har sedan tidigare meddelat, i budgetpropositionen för år 2017, att anslagen för forskning och innovation ska ökas med 2,8 miljarder fram till år 2020. Bland annat kommer basanslagen – de forskningsmedel som går direkt till universitet och högskolor – att höjas med 1,3 miljarder till år 2020. Medlen ligger idag på 34,4 miljarder.

– Vi hoppas bland annat att de ökade basanslagen ska användas av universitet och högskolor för att ge mer forskningsmedel till unga forskare så att de får pröva sina egna idéer och inte bara får arbeta med projekt som kommer från mer seniora forskare. För att få fram ny forskning tror vi att det är nödvändigt att unga forskare får pröva sina idéer i ett tidigare skede.

Inom forskningen kommer extra krut att läggas på vissa utvalda fokusområden: klimat, hälsa och life science samt ökad digitalisering. Regeringen har dessutom satt upp två specifika nationella mål: att skapa ett hållbart samhällsbyggande samt att utföra forskning för att höja kvaliteten på utbildningen i framförallt grundskola och gymnasieskola. Målet är även att öka forskningsanknytningen i Sveriges högskole- och universitetsutbildningar.

Ett förslag är att 420 miljoner kronor fram till 2020 ska gå till forskning kring sex tioåriga nationella forskningsprogram inom antimikrobiell resistens, klimat, hållbart samhällsbyggande, migration och integration, tillämpad välfärdsforskning och arbetslivsforskning.

Enligt propositionen ska särskilda forskningssatsningar genomföras inom rymden, datadriven forskning, digitalisering, jämlikhet, välfärd, biobanker och registerforskning, klinisk forskning. En annan satsning ligger på särskilda åtgärder för att främja svensk forskning och innovation.

När det gäller satsningen på klinisk forskning föreslås det att Vetenskapsrådets, VR, anslag ska ökas med 40 miljoner kronor år 2020. 50 miljoner högre kommer VRs budget vara för forskning kring biobanker och registerforskning år 2020 jämfört med 2016. Motsvarande siffra för datadriven forskning är 40 miljoner.

Vinnova kommer att tilldelas 90 miljoner kronor extra under år 2017 till en satsning på biologiska läkemedel.

Ett annat mål med propositionen är att fortsätta investeringarna i forskningsinfrastrukturer som SciLifeLab, MAX IV och ESS och att öka näringslivets tillgång till dem.

Ett av propositionens fokusområden ligger på jämställdhet och regeringen hoppas bland annat att ett ökat fokus på meriter vid rekryteringen av forskare ska öka kvinnors chans att få titeln professor.

– Idag är bara 25 procent av landets professorer kvinnor. Detta trots att kvinnor länge har utgjort den största andelen av studerande och hälften av Sveriges doktorander. Nu har vi ett nationellt mål: att hälften av alla professorer ska vara kvinnor år 2020. Därför vill vi se att dessa tjänster tillsätts genom öppna utlysningar, så att de med bäst kvalifikationer gynnas och inte bara de som har rätt kontakter, säger Helene Hellmark Knutsson.

Regeringen vill även se säkrare anställningar och tydligare, mer attraktiva karriärvägar inom akademin för att främja mobiliteten mellan landets universitet, som för övrigt kommer att bli fler. Den 1 januari 2018 övergår Malmö högskola till att bli ett universitet.

Som ett steg i arbetet att få fram bättre anställningsvillkor föreslår regeringen i propositionen att utbildningsbidraget till doktorander ska avskaffas, något som bland annat Stockholms universitet har protesterat emot. Även centrala studiestödsnämnden, CSN, har uttryckt oro kring förslaget och menar att det kan leda till att fler doktorander måste söka studiemedel. Regeringen påpekar dock att flera lärosäten redan har genomfört denna förändring och att det i dagsläget endast är två procent av landets doktorander som finansieras på det här sättet.

Tror ni att avskaffandet av utbildningsbidraget kan påverka antalet doktorander?

– Vi har sett redan i utfasningen av utbildningsbidraget att det har lett till färre antal doktorander men vi ser inte att vi nödvändigtvis behöver fler forskare. Däremot måste de som finns få bättre villkor för att forskningen ska nå en högre kvalitet.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Glyfosat skadar bin

En ny studie visar att ogräsmedlet glyfosat, världens mest använda bekämpningsmedel, skadar bins tarmbakterier och gör dem mer mottagliga för infektioner.

Kan bli läkemedelsbrist

Får stora Fernströmpriset för upptäckt om hjärnan

Årets stora nordiska Fernströmpris går till Maiken Nedergaard.

Lund bland toppuniversitet

Good Food Institute startar ett nytt forskningsprogram, totalt 3 miljoner dollar, om växtbaserade livsmedel och s k Clean Meat (CM).

De tippas få Nobelpris

Mer läkemedelsexport till Kina

Kemiföretagen förutspår en fortsatt god försäljningstillväxt under andra halvan av 2018 visar en färsk konjunkturenkät från IKEM – innovations- och kemiindustrierna.

Nyhetsbrev

Äter mikroplastpartiklar

Mygglarver kan äta mikroplastpartiklar som sedan förs över till den vuxna myggan visar en ny studie.

Arkiv

Designar alternativ till antibiotika

Martina Kulén, Kemiska institutionen, Umeå universitet, har i sitt avhandlingsarbete arbetat med utveckling av antivirulens-molekyler mot två olika bakterier.

EU satsar på crowdfunding för startup-bolag

EIT Health lanserar en paneuropeisk plattform för finansiering av små bolag inom life science och hälsa.

Ny diagnostik för sen Alzheimers

Forskare vid bl a Lunds universitet har utvärderat en ny PET-metod för att hitta proteinet tau i hjärnan på patienter med misstänkt alzheimers.

Studerar signalvägar i realtid

Forskare vid Umeå universitet och Max Planck-institutet för molekylär fysiologi i Dortmund, presenterar en ny kemo-optogenetisk metod för att studera proteinrörelser på cellnivå.

Mer till aktieutdelning än till FoU

Fyra stora läkemedelsbolag lägger systematiskt sina vinster i skatteparadis visar en ny rapport från hjälporganisationen Oxfam.

Låga halter påverkar hormonnivåer

I en ny studie i Environment International rapporterar forskare att de har hittat kopplingar mellan kemikalieblandningar från kosmetika och förändringar i kvinnors fertilitetshormoner.

Hon tar över ansvaret i Mercodia

Fernströmpris till Huntington-forskare

SLU-forskare får Ig Nobelpris

Vid en ceremoni på Harvard University igår fick forskare från bland annat SLU ta emot 2018 års Ig Nobelpris i biologi.

Satsar på etanolproduktion i Rumänien

Clariant investerar 100 miljoner euro i en fabrik för produktion av cellulosaetanol från jordbruksrester i Craiova-regionen i Rumänien.

"Kemikalieskatten driver kunder utomlands"

Plus

Stora förhoppningar på Testa Center

I en ny byggnad på GE Healthcares sajt i Uppsala har nu testbädden för produktion av framtidens biologiska läkemedel officiellt invigts.

Plus

Bra tid för analytiska kemister

Jonathan Sweedler är analytisk kemist som specialiserat sig inom neurokemi, analyser i enstaka neuroner/hjärnceller.

3000 möten på Nordic Life Science Days

I år hölls sjätte omgången av Nordic Life Science Days, SwedenBios årliga event för branschen, med ännu större fokus på partneringmöten.

Nya hörselceller upptäckta

Upptäckten av nya typer av nervceller i innerörat kan leda till nya behandlingar av hörselskador.

Dom i patentstriden om CRISPR-Cas9

Den 10 september beslutade en amerikansk appelationsdomstol att döma till fördel för Broad Institute, MIT, i patentstriden om rättigheterna till CRISPR-Cas9.

De tog hem Startup Challenge

12 startup-bolag tävlade på första kvällen av Nordic Life Science Days 2018. Tre vinnare röstades fram av publiken.

Zealand Pharma säljer för 1,8 miljarder

Supersnabb cyaniddetektor

Årets bioteknikbyggare

Patent godkänt i Japan

Ny topp till Sobi

Vaccinbolag anställer

Ny nod för life science och livsmedel

Antikropp mot Parkinsons

Pajalagruvan igång igen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.198