Molekylära kameleonter avslöjar biofilm

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Molekyler som byter färg kan användas för att följa i realtid hur bakterier bildar en skyddande biofilm omkring sig.

Studien publiceras i Nature Journal Biofilms and Microbiomes.

Den nya metoden har tagits fram i ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet.

Förhoppningen är att den på sikt ska kunna användas i sjukvården och livsmedelsindustrin där bakteriella biofilmer är ett problem.

Biofilm uppstår när bakterier, som växer på en yta, bildar tredimensionella kolonier.

"Det som kännetecknar biofilm är att bakterierna producerar ett slem som håller ihop dem. Biofilmen bidrar till att bakterierna bättre står emot yttre påfrestningar, som antibiotika, vätskeflödet i en kateter eller detergenter i form av diskmedel och andra rengöringsmedel", säger professor Agneta Richter-Dahlfors vid Karolinska Institutet, som har lett studien tillsammans med professor Peter Nilsson vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Biofilmen ger problem inom t ex sjukvård och livsmedelsindustri. En svårighet är att det inte har funnits någon metod som är specifik för att studera biofilm.

"Detta är den första metoden som specifikt färgar själva biofilmskomponenterna. Det innebär att forskare som vill studera mekanismerna bakom hur bakterier bildar biofilm nu får ett nytt verktyg för att förstå processen", säger Agneta Richter-Dahlfors.

Forskarna har utvecklat molekyler som ger ett slags optiskt fingeravtryck beroende på vad de binder till. En del av molekylen kan sända ut ljus; den andra delen binder specifikt till en målmolekyl, i biofilmen. När spårarmolekylen har bundit till målmolekylen byter ljuset färg

"Molekylerna är unika genom att de kan skicka ut olika färger, beroende på hur de vrider sig. Vi brukar kalla dem molekylära kameleonter, eftersom de ändrar färg efter omgivningen", kommenterar Peter Nilsson, Linköpings universitet. Hans forskargrupp har utvecklat spårarmolekylerna.

I studien demonstrerar forskarna hur metoden kan användas för att studera salmonellabakterier, både på odlingsplattor och i infekterad kroppsvävnad.

"Det är möjligt att följa i realtid hur bakterierna bygger upp biofilmen. Nu när man har ett verktyg för att titta på hur biofilmen bildas kan man också använda den för att utvärdera metoder för att påverka processen", säger Peter Nilsson.

Forskningen har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning, Familjen Erling-Perssons stiftelse och Carl Bennet AB. Några av forskarna bakom studien är delägare i ett företag, som kan komma att kommersialisera molekylerna för användning inom sjukvård och industri.

Artikel

Real-time opto-tracing of curli and cellulose in live Salmonellabiofilms using luminescent oligothiophenes



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.127