Molekylära kameleonter avslöjar biofilm

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Molekyler som byter färg kan användas för att följa i realtid hur bakterier bildar en skyddande biofilm omkring sig.

Studien publiceras i Nature Journal Biofilms and Microbiomes.

Den nya metoden har tagits fram i ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet.

Förhoppningen är att den på sikt ska kunna användas i sjukvården och livsmedelsindustrin där bakteriella biofilmer är ett problem.

Biofilm uppstår när bakterier, som växer på en yta, bildar tredimensionella kolonier.

"Det som kännetecknar biofilm är att bakterierna producerar ett slem som håller ihop dem. Biofilmen bidrar till att bakterierna bättre står emot yttre påfrestningar, som antibiotika, vätskeflödet i en kateter eller detergenter i form av diskmedel och andra rengöringsmedel", säger professor Agneta Richter-Dahlfors vid Karolinska Institutet, som har lett studien tillsammans med professor Peter Nilsson vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.

Biofilmen ger problem inom t ex sjukvård och livsmedelsindustri. En svårighet är att det inte har funnits någon metod som är specifik för att studera biofilm.

"Detta är den första metoden som specifikt färgar själva biofilmskomponenterna. Det innebär att forskare som vill studera mekanismerna bakom hur bakterier bildar biofilm nu får ett nytt verktyg för att förstå processen", säger Agneta Richter-Dahlfors.

Forskarna har utvecklat molekyler som ger ett slags optiskt fingeravtryck beroende på vad de binder till. En del av molekylen kan sända ut ljus; den andra delen binder specifikt till en målmolekyl, i biofilmen. När spårarmolekylen har bundit till målmolekylen byter ljuset färg

"Molekylerna är unika genom att de kan skicka ut olika färger, beroende på hur de vrider sig. Vi brukar kalla dem molekylära kameleonter, eftersom de ändrar färg efter omgivningen", kommenterar Peter Nilsson, Linköpings universitet. Hans forskargrupp har utvecklat spårarmolekylerna.

I studien demonstrerar forskarna hur metoden kan användas för att studera salmonellabakterier, både på odlingsplattor och i infekterad kroppsvävnad.

"Det är möjligt att följa i realtid hur bakterierna bygger upp biofilmen. Nu när man har ett verktyg för att titta på hur biofilmen bildas kan man också använda den för att utvärdera metoder för att påverka processen", säger Peter Nilsson.

Forskningen har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning, Familjen Erling-Perssons stiftelse och Carl Bennet AB. Några av forskarna bakom studien är delägare i ett företag, som kan komma att kommersialisera molekylerna för användning inom sjukvård och industri.

Artikel

Real-time opto-tracing of curli and cellulose in live Salmonellabiofilms using luminescent oligothiophenes



Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Kemiingenjörer jobbar mest

Det är högst arbetsbelastning och mest FoU på innovations- och kemiföretagen, enligt en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.

Bakterier gör bättre cellulosa

Umeå universitet och Processum ska utveckla produktionsmetoder för bakteriell nanocellulosa från lågvärdiga sidoströmmar från massabruk.

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Nyhetsbrev

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Arkiv

Ny superdator för svenska forskare

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.156