Livsstil viktigare än gener mot hjärtkärlsjukdom

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

En hälsosam livsstil, med fysisk aktivitet, bra BMI, ingen rökning och en sund kost halverar risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom oavsett vilken genetisk risk en person har, enligt ny studie.

I en ny studie har amerikanska och svenska forskare undersökt hur olika livsstilsfaktorer i kombination med genetik påverkar risken för en person att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Studien leddes av den amerikanske forskaren och kardiologen Sekar Kathiresan från Broad Institute och resultaten har publicerats i tidskriften The New England Journal of Medicine.

STUDIEDELTAGARNA delades upp i tre grupper med personer som hade låg, mellan respektive hög genetisk risk att utveckla hjärtkärlsjukdom. För att bedöma denna risk använde sig forskarna av upp till 50 vanliga genetiska variationer som har kopplats till hjärtsjukdom. Studien omfattade drygt 55 000 män och kvinnor som från början var friska. Den delades upp i tre amerikanska kohorter och en svensk kohort som följdes via Malmö Kost och Cancer-studien.

Deltagarna följdes i upp till 20 år för att se hur olika livsstilsfaktorer påverkar risken för att drabbas av hjärtinfarkt och kranskärlssjukdomar.

RESULTATEN VISAR att risken ökades av både genetisk risk och en ohälsosam livsstil. En ohälsosam livsstil i kombination med hög genetisk risk ökade risken för hjärtkärlsjukdom 3-4 gånger jämfört med personer som levde hälsosamt och hade låg genetisk risk.

Resultaten visade även att risken halverades hos deltagare med en hälsosam livsstil, oavsett om de hade hög eller låg genetisk risk.

”Det är den första studien som tydligt visar på fördelarna med en hälsosam livsstil även för personer som har en högre genetisk risk för hjärt-kärlsjukdomar”, säger Isabel Drake, postdoktor i Marju Orho-Melanders forskargrupp vid Lunds universitets Diabetescentrum, och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

”RESULTATEN TYDER PÅ att både våra gener och livsstil har en stor påverkan på risken för hjärtsjukdom men att dessa är huvudsakligen oberoende av varandra. Vi kan inte ändra våra gener, men vi kan ändra vår livsstil. Det är ett positivt budskap att veta att man kan påtagligt minska risken för hjärtinfarkt genom att anamma sunda levnadsvanor, även om våra genetiska förutsättningar för att drabbas kan se olika ut”, tillägger hon.

Studiens kriterier för hälsosam livsstil:

Icke-rökare

BMI under 30

Fysiskt aktiv (en person som utövar en måttlig, pulshöjande aktivitet, såsom tennis eller dans, minst en timme i veckan)

Goda kostvanor (innebär i princip matvanor i enlighet med de svenska näringsrekommendationerna, dvs att äta mer frukt och grönsaker, nötter, fullkorn, fisk och mejeriprodukter och mindre raffinerade produkter, cerealier, charkuterier, rött kött och läsk)

Läs mer om studien:

Genetic Risk, Adherence to a Healthy Lifestyle, and Coronary Disease

http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1605086


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Bjud in fler kvinnliga forskare

En kvinnlig doktorand är mest trolig att hålla sig till den avsatta talartiden visar en ny studie.

Billig katalysator för vätgasproduktion

KTH-forskare publicerar nya resultat om en katalysator för att spjälka vatten till vätgas (och syre) med elektrolys, hittills en kostsam flaskhals.

Nytt svensk-danskt nätverk

Medicon Valley Medtech Network är ett nybildat svensk-danskt medtech-nätverk, som ska bidra till att synliggöra nya affärsmöjligheter över Öresund.

Enzymforskare prisas

Lynn Kamerlin, professor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Strukturbiologi, Uppsala universitet, får årets The Svedbergpris.

Ny portal för citizen science

I ett nytt samarbetsprojekt byggs nu en ny webbportal för medborgarforskning där forskare och vanliga medborgare hjälps åt att undersöka saker vetenskapligt.

Biodrivmedel ökar

Nyhetsbrev

Positiva resultat för Kancera

Läkemedelsutvecklande bolaget Kancera rapporterar positiva resultat från en Fas I-studie med sin immunreglerande småmolekylära läkemedelskandidat.

Arkiv

Pungdjävlar visar immunitet

Ny forskning tyder på att de tasmanska pungdjuren inte kommer att duka under för den smittsamma cancer som drabbat arten hårt.

Resestipendium till ESOF 2018

Byggstart för ESS Campus

Särlösning för antroposofiska medel bort

Regeringen vill ta bort undantaget som ger möjlighet att ge försäljningstillstånd för antroposofiska medel.

Koffein biomarkör för parkinsons

Snabb ljusprob identiferar kolhydrater

Svenska forskare har utvecklat en snabb och enkel metod för att kartlägga olika typer av kolhydrater i växtmaterial.

ELISA kan lösa fler narkotikabrott

Ny möjlig princip för cancerterapi

Små molekyler som hämmar ett seleninnehållande enzym visar god effekt mot cancer i musmodeller enligt en studie i Science Translational Medicine.

Biokol kan öka reningsgraden

Kemisten Kristin Blum har i sin avhandling studerat utsläpp av organiska ämnen från små anläggningar och enskilda avlopp och hur reningen kan förbättras.

Metabogen får diabetespatent i USA

Ny nanostruktur i spermiesvansar

Med kryoelektrontomografi har forskare hittat en helt ny nanostruktur inne i spermiernas svansar.

Life assays befarar kapitalbrist

300 miljoner till nya material

Nya upptäckter om gonorre

Strukturstudier av membranproteiner på gonorrebakteriens yta ger förhoppningar om möjliga behandlingar, eventuellt vaccin.

Symcel anställer

Nanofilter fångar blodbakterier

Ett blodfilter i nanoskala som effektivt fångar in bakterier vid dialys har utvecklats av kinesiska forskare.

Tumörvaccin fungerar på möss

Vattenpristagare utsedd

Apoteket plockar bort Pcure

Ska hämma stanken

Brexit ger särläkemedel problem

Ny direktör på Pfizer i Sverige

Mer vetenskap i maten

Novo Nordisk lägger nytt bud

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.139