Livsstil viktigare än gener mot hjärtkärlsjukdom

| Av Erika Lindbom Sierakowiak | Tipsa redaktionen

En hälsosam livsstil, med fysisk aktivitet, bra BMI, ingen rökning och en sund kost halverar risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom oavsett vilken genetisk risk en person har, enligt ny studie.

I en ny studie har amerikanska och svenska forskare undersökt hur olika livsstilsfaktorer i kombination med genetik påverkar risken för en person att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Studien leddes av den amerikanske forskaren och kardiologen Sekar Kathiresan från Broad Institute och resultaten har publicerats i tidskriften The New England Journal of Medicine.

STUDIEDELTAGARNA delades upp i tre grupper med personer som hade låg, mellan respektive hög genetisk risk att utveckla hjärtkärlsjukdom. För att bedöma denna risk använde sig forskarna av upp till 50 vanliga genetiska variationer som har kopplats till hjärtsjukdom. Studien omfattade drygt 55 000 män och kvinnor som från början var friska. Den delades upp i tre amerikanska kohorter och en svensk kohort som följdes via Malmö Kost och Cancer-studien.

Deltagarna följdes i upp till 20 år för att se hur olika livsstilsfaktorer påverkar risken för att drabbas av hjärtinfarkt och kranskärlssjukdomar.

RESULTATEN VISAR att risken ökades av både genetisk risk och en ohälsosam livsstil. En ohälsosam livsstil i kombination med hög genetisk risk ökade risken för hjärtkärlsjukdom 3-4 gånger jämfört med personer som levde hälsosamt och hade låg genetisk risk.

Resultaten visade även att risken halverades hos deltagare med en hälsosam livsstil, oavsett om de hade hög eller låg genetisk risk.

”Det är den första studien som tydligt visar på fördelarna med en hälsosam livsstil även för personer som har en högre genetisk risk för hjärt-kärlsjukdomar”, säger Isabel Drake, postdoktor i Marju Orho-Melanders forskargrupp vid Lunds universitets Diabetescentrum, och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

”RESULTATEN TYDER PÅ att både våra gener och livsstil har en stor påverkan på risken för hjärtsjukdom men att dessa är huvudsakligen oberoende av varandra. Vi kan inte ändra våra gener, men vi kan ändra vår livsstil. Det är ett positivt budskap att veta att man kan påtagligt minska risken för hjärtinfarkt genom att anamma sunda levnadsvanor, även om våra genetiska förutsättningar för att drabbas kan se olika ut”, tillägger hon.

Studiens kriterier för hälsosam livsstil:

Icke-rökare

BMI under 30

Fysiskt aktiv (en person som utövar en måttlig, pulshöjande aktivitet, såsom tennis eller dans, minst en timme i veckan)

Goda kostvanor (innebär i princip matvanor i enlighet med de svenska näringsrekommendationerna, dvs att äta mer frukt och grönsaker, nötter, fullkorn, fisk och mejeriprodukter och mindre raffinerade produkter, cerealier, charkuterier, rött kött och läsk)

Läs mer om studien:

Genetic Risk, Adherence to a Healthy Lifestyle, and Coronary Disease

http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1605086


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Ny superdator för svenska forskare

Nyhetsbrev

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Arkiv

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Ny antibiotika med ny mekanism

Ett internationellt forskarlag tillsammans med ett franskt bioteknikbolag rapporterar resultat om en ny klass antibiotika.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.123