Cancer och CRISPR på Bioscience 2016

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Trots stora trafikstörningar efter det värsta snöfallet på hundra år i Stockholm lyckades de flesta, med visst manfall, ta sig till årets Bioscience i Aula Medica vid Karolinska Institutet.

Först ut av talarna var Nils Brünner, professor vid Köpenhamns universitet, som leder en forskargrupp med fokus på translationell cancerforskning.

Han började med att berätta att han faktiskt är född i Borås och älskar Sverige, där han också är involverad i två biotechbolag.

– Resistens mot läkemedel anses idag vara det största hindret mot framgångsrik cancerbehandling.

Den plattform, NCI-60, som idag används för att screena nya anticancersubstanser består av s k chemonaiva cellinjer, de kommer från människor som inte fått någon läkemedelsbehandling och alltså inte utvecklat resistens.

Hans grupp har tagit fram en ny plattform med isogena par av resistenta respektive icke resistenta cellinjer som kan användas för att testa substanser för anticancereffekt.

När den plattformen , DEN50-R, är fullt utvecklad ska den omfatta cellinjer för de fem vanligaste cancerformerna och sedan kan man lägga till nya efterhand.

– Med DEN50-R kan läkemedel utvecklas som antingen går förbi eller inhiberar vanlig resistens. Ett problem är naturligtvis att det finns 10-20 olika typer av mekanismer för resistens.

– Det är möjligt att göra små kliniska studier med 10-20 patienter, till en total kostnad av ca 20 000 kronor per patient, där läkemedlet kostar en hundralapp. Det här är ett sätt att snabbt screena ett läkemedel och kunna utesluta det p g a resistens, förklarade Nils Brünner.

– Vi har identifierat två nya substanser som nu ska testas kliniskt.

– All data som genereras i plattformen med DEN50-R läggs in i den nya danska nationella life science-superdatorn där de kan göras tillgängliga för användare.

Nils Brünner bjöd in akademiska och kommersiella forskare att använda deras data.

Nästa talare i cancerblocket var Jordi Carreras Puigvert från Karolinska Institutet som berättade om hur hans grupp utvecklar high throughput fenotypisk screening, en cellbaserad assay, för att hitta nya kemiska substanser som kan bli effektiva cancerläkemedel.

– I framtiden planerar vi också att jobba med medicinsk kemi för att förbättra egenskaperna hos substanserna.

Hans grupp jobbar även med åldersrelaterade sjukdomar som ALS, en sällsynt sjukdom som inte är så intressant för industrin.

– Vi söker en substans som kan hindra en peptid från att döda motorneuroner. Vi screenar substanser i en cellbaserad assay och har hittills hittat 230 som verkar rädda cellerna. Nu pågår arbetet med att validera våra hits. Vi tror även att vi kan screena för andra mekanismer hos våra substanser.

Efter mingelpaus där kaffet flödade berättade Stefan Kol om rationell design av CHO-cellfabriker.

– Det är det helt dominerande sättet att producera biologiska läkemedel (70 %) till ett värde av cirka 221 miljarder dollar. Ändå är produktionen till stora delar en "black box", sa Stefan Kol.

Han är proteinbiokemist vid Novo Nordisk Foundation Center for Biosustainability (NNF CfB), där CHO-cellinjer designas för att producera nästa generation bioläkemedel. Dessutom är han chef för Protein Purification core facility vid NNF CfB.

Pär Nordlund, strukturbiolog på Karolinska Institutet, KI, var på plats för att tala om Cellular Thermal Shift Assay, CETSA. Det är en metod som används för att mäta proteiners interaktion med sina måltavlor, som exempelvis kan vara andra proteiner, småmolekyler eller cellmembran.

- Strukturbiologi har tidigare inte ansetts ligga särskilt nära läkemedelsutvecklingen men nu har man förstått att det kan ge mycket viktig information om hur ett protein fungerar. Läkemedelsbolagen har använt sig av strukturbiologi i sitt utvecklingsarbete de senaste 5-10 åren men det är fortfarande ganska sällsynt inom akademin, sade Pär Nordlund.

- Det finns många olika steg i läkemedelsutvecklingskedjan där CETSA kan vara användbart, tillade han.

Pär Nordlund följdes av en kort presentation av Daniel Martinez Molina , medgrundare och forskningschef på Pelago Bioscience, ett spinout-bolag från KI som kommersialiserar CETSA. Han nämnde att metoden nu används av flera olika läkemedelsbolag, bland annat Medivir.

Cancerblocket följdes av en presentation om tekniken CRISPR/Cas9, som kan användas till att ta bort eller byta ut både korta och långa sekvenser i gener hos alla olika typer av celler. Det var Roberto Nitsch från Precise Genome Editing-teamet på AstraZeneca som var på plats för att tala om hur bolaget använder sig av gensaxen för att ta fram bättre cell- och djurmodeller till sin läkemedelsutveckling. Bolaget har exempelvis utvecklat en cellmodell för att testa effektiviteten hos nya substanser mot cancer med en specifik mutation i receptorn EGFR (EGFR C797S).

Näst på tur var Gunnar Cedersund från Linköpings universitet som berättade om användningen av matematiska modeller i medicinsk forskning. De har potentialen att ersätta en stor mängd djurförsök. Ett exempel som nämndes var utvecklingen av nya insulinpumpar.

- Ingen använder hundmodeller längre för att testa insulinpumpar. De matematiska modellerna är lika bra samtidigt som de är oerhört mycket billigare och snabbare, sade Gunnar Cedersund.

Den virtuella testningen kostar runt tio miljoner kronor istället för en miljard kronor.

Han berättade vidare att hans forskargrupp vid Linköpings universitet samarbetar med flera olika läkemedelsföretag och akademiska forskare för att hjälpa dem att tolka sina data.

Dagen avslutades av Joakim Lundeberg , professor i molekylär bioteknik vid KTH, som bedriver sin forskning vid SciLifeLab. Han beskrev en metod för att visualisera genuttrycket i olika celler direkt i ett vävnadssnitt.

I metoden tas först histologiska bilder med hjälp av ett mikroskop. Sedan binds RNA-molekyler i cellerna till nukleotidsekvenser på den glasyta som vävnadssnittet ligger på. Efter det genomförs en cDNA-syntes med RNA-sekvenserna som mall. Dessa cDNA-molekyler binds med speciella ID-taggar som visar var i snittet som de kommer ifrån, innan de sekvenseras. Sedan används en mjukvara för att integrera informationen med histologin för att se exakt var i vävnaden som olika gener uttrycks.

– Vi har jobbat mycket med att automatisera metoden och den har hittills testats i cirka 15 typer av vävnader från flera olika djur, sade Joakim Lundeberg.

Text och foto: Erika Lindbom Sierakowiak och Boel Jönsson

Kemivärlden Biotech Kemisk Tidskrift


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Ny superdator för svenska forskare

Nyhetsbrev

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Arkiv

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Ny antibiotika med ny mekanism

Ett internationellt forskarlag tillsammans med ett franskt bioteknikbolag rapporterar resultat om en ny klass antibiotika.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.162