Cancer och CRISPR på Bioscience 2016

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Trots stora trafikstörningar efter det värsta snöfallet på hundra år i Stockholm lyckades de flesta, med visst manfall, ta sig till årets Bioscience i Aula Medica vid Karolinska Institutet.

Först ut av talarna var Nils Brünner, professor vid Köpenhamns universitet, som leder en forskargrupp med fokus på translationell cancerforskning.

Han började med att berätta att han faktiskt är född i Borås och älskar Sverige, där han också är involverad i två biotechbolag.

– Resistens mot läkemedel anses idag vara det största hindret mot framgångsrik cancerbehandling.

Den plattform, NCI-60, som idag används för att screena nya anticancersubstanser består av s k chemonaiva cellinjer, de kommer från människor som inte fått någon läkemedelsbehandling och alltså inte utvecklat resistens.

Hans grupp har tagit fram en ny plattform med isogena par av resistenta respektive icke resistenta cellinjer som kan användas för att testa substanser för anticancereffekt.

När den plattformen , DEN50-R, är fullt utvecklad ska den omfatta cellinjer för de fem vanligaste cancerformerna och sedan kan man lägga till nya efterhand.

– Med DEN50-R kan läkemedel utvecklas som antingen går förbi eller inhiberar vanlig resistens. Ett problem är naturligtvis att det finns 10-20 olika typer av mekanismer för resistens.

– Det är möjligt att göra små kliniska studier med 10-20 patienter, till en total kostnad av ca 20 000 kronor per patient, där läkemedlet kostar en hundralapp. Det här är ett sätt att snabbt screena ett läkemedel och kunna utesluta det p g a resistens, förklarade Nils Brünner.

– Vi har identifierat två nya substanser som nu ska testas kliniskt.

– All data som genereras i plattformen med DEN50-R läggs in i den nya danska nationella life science-superdatorn där de kan göras tillgängliga för användare.

Nils Brünner bjöd in akademiska och kommersiella forskare att använda deras data.

Nästa talare i cancerblocket var Jordi Carreras Puigvert från Karolinska Institutet som berättade om hur hans grupp utvecklar high throughput fenotypisk screening, en cellbaserad assay, för att hitta nya kemiska substanser som kan bli effektiva cancerläkemedel.

– I framtiden planerar vi också att jobba med medicinsk kemi för att förbättra egenskaperna hos substanserna.

Hans grupp jobbar även med åldersrelaterade sjukdomar som ALS, en sällsynt sjukdom som inte är så intressant för industrin.

– Vi söker en substans som kan hindra en peptid från att döda motorneuroner. Vi screenar substanser i en cellbaserad assay och har hittills hittat 230 som verkar rädda cellerna. Nu pågår arbetet med att validera våra hits. Vi tror även att vi kan screena för andra mekanismer hos våra substanser.

Efter mingelpaus där kaffet flödade berättade Stefan Kol om rationell design av CHO-cellfabriker.

– Det är det helt dominerande sättet att producera biologiska läkemedel (70 %) till ett värde av cirka 221 miljarder dollar. Ändå är produktionen till stora delar en "black box", sa Stefan Kol.

Han är proteinbiokemist vid Novo Nordisk Foundation Center for Biosustainability (NNF CfB), där CHO-cellinjer designas för att producera nästa generation bioläkemedel. Dessutom är han chef för Protein Purification core facility vid NNF CfB.

Pär Nordlund, strukturbiolog på Karolinska Institutet, KI, var på plats för att tala om Cellular Thermal Shift Assay, CETSA. Det är en metod som används för att mäta proteiners interaktion med sina måltavlor, som exempelvis kan vara andra proteiner, småmolekyler eller cellmembran.

- Strukturbiologi har tidigare inte ansetts ligga särskilt nära läkemedelsutvecklingen men nu har man förstått att det kan ge mycket viktig information om hur ett protein fungerar. Läkemedelsbolagen har använt sig av strukturbiologi i sitt utvecklingsarbete de senaste 5-10 åren men det är fortfarande ganska sällsynt inom akademin, sade Pär Nordlund.

- Det finns många olika steg i läkemedelsutvecklingskedjan där CETSA kan vara användbart, tillade han.

Pär Nordlund följdes av en kort presentation av Daniel Martinez Molina , medgrundare och forskningschef på Pelago Bioscience, ett spinout-bolag från KI som kommersialiserar CETSA. Han nämnde att metoden nu används av flera olika läkemedelsbolag, bland annat Medivir.

Cancerblocket följdes av en presentation om tekniken CRISPR/Cas9, som kan användas till att ta bort eller byta ut både korta och långa sekvenser i gener hos alla olika typer av celler. Det var Roberto Nitsch från Precise Genome Editing-teamet på AstraZeneca som var på plats för att tala om hur bolaget använder sig av gensaxen för att ta fram bättre cell- och djurmodeller till sin läkemedelsutveckling. Bolaget har exempelvis utvecklat en cellmodell för att testa effektiviteten hos nya substanser mot cancer med en specifik mutation i receptorn EGFR (EGFR C797S).

Näst på tur var Gunnar Cedersund från Linköpings universitet som berättade om användningen av matematiska modeller i medicinsk forskning. De har potentialen att ersätta en stor mängd djurförsök. Ett exempel som nämndes var utvecklingen av nya insulinpumpar.

- Ingen använder hundmodeller längre för att testa insulinpumpar. De matematiska modellerna är lika bra samtidigt som de är oerhört mycket billigare och snabbare, sade Gunnar Cedersund.

Den virtuella testningen kostar runt tio miljoner kronor istället för en miljard kronor.

Han berättade vidare att hans forskargrupp vid Linköpings universitet samarbetar med flera olika läkemedelsföretag och akademiska forskare för att hjälpa dem att tolka sina data.

Dagen avslutades av Joakim Lundeberg , professor i molekylär bioteknik vid KTH, som bedriver sin forskning vid SciLifeLab. Han beskrev en metod för att visualisera genuttrycket i olika celler direkt i ett vävnadssnitt.

I metoden tas först histologiska bilder med hjälp av ett mikroskop. Sedan binds RNA-molekyler i cellerna till nukleotidsekvenser på den glasyta som vävnadssnittet ligger på. Efter det genomförs en cDNA-syntes med RNA-sekvenserna som mall. Dessa cDNA-molekyler binds med speciella ID-taggar som visar var i snittet som de kommer ifrån, innan de sekvenseras. Sedan används en mjukvara för att integrera informationen med histologin för att se exakt var i vävnaden som olika gener uttrycks.

– Vi har jobbat mycket med att automatisera metoden och den har hittills testats i cirka 15 typer av vävnader från flera olika djur, sade Joakim Lundeberg.

Text och foto: Erika Lindbom Sierakowiak och Boel Jönsson

Kemivärlden Biotech Kemisk Tidskrift


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.152