23948sdkhjf

Cancer och CRISPR på Bioscience 2016

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Trots stora trafikstörningar efter det värsta snöfallet på hundra år i Stockholm lyckades de flesta, med visst manfall, ta sig till årets Bioscience i Aula Medica vid Karolinska Institutet.

Först ut av talarna var Nils Brünner, professor vid Köpenhamns universitet, som leder en forskargrupp med fokus på translationell cancerforskning.

Han började med att berätta att han faktiskt är född i Borås och älskar Sverige, där han också är involverad i två biotechbolag.

– Resistens mot läkemedel anses idag vara det största hindret mot framgångsrik cancerbehandling.

Den plattform, NCI-60, som idag används för att screena nya anticancersubstanser består av s k chemonaiva cellinjer, de kommer från människor som inte fått någon läkemedelsbehandling och alltså inte utvecklat resistens.

Hans grupp har tagit fram en ny plattform med isogena par av resistenta respektive icke resistenta cellinjer som kan användas för att testa substanser för anticancereffekt.

När den plattformen , DEN50-R, är fullt utvecklad ska den omfatta cellinjer för de fem vanligaste cancerformerna och sedan kan man lägga till nya efterhand.

– Med DEN50-R kan läkemedel utvecklas som antingen går förbi eller inhiberar vanlig resistens. Ett problem är naturligtvis att det finns 10-20 olika typer av mekanismer för resistens.

– Det är möjligt att göra små kliniska studier med 10-20 patienter, till en total kostnad av ca 20 000 kronor per patient, där läkemedlet kostar en hundralapp. Det här är ett sätt att snabbt screena ett läkemedel och kunna utesluta det p g a resistens, förklarade Nils Brünner.

– Vi har identifierat två nya substanser som nu ska testas kliniskt.

– All data som genereras i plattformen med DEN50-R läggs in i den nya danska nationella life science-superdatorn där de kan göras tillgängliga för användare.

Nils Brünner bjöd in akademiska och kommersiella forskare att använda deras data.

Nästa talare i cancerblocket var Jordi Carreras Puigvert från Karolinska Institutet som berättade om hur hans grupp utvecklar high throughput fenotypisk screening, en cellbaserad assay, för att hitta nya kemiska substanser som kan bli effektiva cancerläkemedel.

– I framtiden planerar vi också att jobba med medicinsk kemi för att förbättra egenskaperna hos substanserna.

Hans grupp jobbar även med åldersrelaterade sjukdomar som ALS, en sällsynt sjukdom som inte är så intressant för industrin.

– Vi söker en substans som kan hindra en peptid från att döda motorneuroner. Vi screenar substanser i en cellbaserad assay och har hittills hittat 230 som verkar rädda cellerna. Nu pågår arbetet med att validera våra hits. Vi tror även att vi kan screena för andra mekanismer hos våra substanser.

Efter mingelpaus där kaffet flödade berättade Stefan Kol om rationell design av CHO-cellfabriker.

– Det är det helt dominerande sättet att producera biologiska läkemedel (70 %) till ett värde av cirka 221 miljarder dollar. Ändå är produktionen till stora delar en "black box", sa Stefan Kol.

Han är proteinbiokemist vid Novo Nordisk Foundation Center for Biosustainability (NNF CfB), där CHO-cellinjer designas för att producera nästa generation bioläkemedel. Dessutom är han chef för Protein Purification core facility vid NNF CfB.

Pär Nordlund, strukturbiolog på Karolinska Institutet, KI, var på plats för att tala om Cellular Thermal Shift Assay, CETSA. Det är en metod som används för att mäta proteiners interaktion med sina måltavlor, som exempelvis kan vara andra proteiner, småmolekyler eller cellmembran.

- Strukturbiologi har tidigare inte ansetts ligga särskilt nära läkemedelsutvecklingen men nu har man förstått att det kan ge mycket viktig information om hur ett protein fungerar. Läkemedelsbolagen har använt sig av strukturbiologi i sitt utvecklingsarbete de senaste 5-10 åren men det är fortfarande ganska sällsynt inom akademin, sade Pär Nordlund.

- Det finns många olika steg i läkemedelsutvecklingskedjan där CETSA kan vara användbart, tillade han.

Pär Nordlund följdes av en kort presentation av Daniel Martinez Molina , medgrundare och forskningschef på Pelago Bioscience, ett spinout-bolag från KI som kommersialiserar CETSA. Han nämnde att metoden nu används av flera olika läkemedelsbolag, bland annat Medivir.

Cancerblocket följdes av en presentation om tekniken CRISPR/Cas9, som kan användas till att ta bort eller byta ut både korta och långa sekvenser i gener hos alla olika typer av celler. Det var Roberto Nitsch från Precise Genome Editing-teamet på AstraZeneca som var på plats för att tala om hur bolaget använder sig av gensaxen för att ta fram bättre cell- och djurmodeller till sin läkemedelsutveckling. Bolaget har exempelvis utvecklat en cellmodell för att testa effektiviteten hos nya substanser mot cancer med en specifik mutation i receptorn EGFR (EGFR C797S).

Näst på tur var Gunnar Cedersund från Linköpings universitet som berättade om användningen av matematiska modeller i medicinsk forskning. De har potentialen att ersätta en stor mängd djurförsök. Ett exempel som nämndes var utvecklingen av nya insulinpumpar.

- Ingen använder hundmodeller längre för att testa insulinpumpar. De matematiska modellerna är lika bra samtidigt som de är oerhört mycket billigare och snabbare, sade Gunnar Cedersund.

Den virtuella testningen kostar runt tio miljoner kronor istället för en miljard kronor.

Han berättade vidare att hans forskargrupp vid Linköpings universitet samarbetar med flera olika läkemedelsföretag och akademiska forskare för att hjälpa dem att tolka sina data.

Dagen avslutades av Joakim Lundeberg , professor i molekylär bioteknik vid KTH, som bedriver sin forskning vid SciLifeLab. Han beskrev en metod för att visualisera genuttrycket i olika celler direkt i ett vävnadssnitt.

I metoden tas först histologiska bilder med hjälp av ett mikroskop. Sedan binds RNA-molekyler i cellerna till nukleotidsekvenser på den glasyta som vävnadssnittet ligger på. Efter det genomförs en cDNA-syntes med RNA-sekvenserna som mall. Dessa cDNA-molekyler binds med speciella ID-taggar som visar var i snittet som de kommer ifrån, innan de sekvenseras. Sedan används en mjukvara för att integrera informationen med histologin för att se exakt var i vävnaden som olika gener uttrycks.

– Vi har jobbat mycket med att automatisera metoden och den har hittills testats i cirka 15 typer av vävnader från flera olika djur, sade Joakim Lundeberg.

Text och foto: Erika Lindbom Sierakowiak och Boel Jönsson

Kemivärlden Biotech Kemisk Tidskrift


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Läkemedelskongress läggs ner

Jätteexperiment för att locka kompetens

På Kemins Dag den 19-20 oktober genomför 110 000 barn och ungdomar från runt 1 000 skolor Sveriges största kemiexperiment.

236 miljoner till forskningsinstrument

SSF delar ut drygt 236 miljoner kronor till 33 projekt för att främja utvecklingen av nya instrument, metoder och tekniker i forskningen.

"Sömnknapp" i hjärnan hittad

Forskare visar i en ny studie på möss att specifika nervceller i hjärnan i en del av hypotalamus kallad ventrolaterala preoptiska arean (VLPO) är avgörande för normal sömn.

Baxter flyttar produktionen från Lund

Det amerikanska medicinteknikbolaget Baxter International flyttar all produktion från Lund till Italien och drar även ned på forskning och utveckling.

Nanopartiklar antidot vid ormbett

Designade nanopartiklar som binder toxiner i ormgift kan bli en effektiv behandling mot vävnadsnekros.

Nyhetsbrev

BioWorks lanserar kromatografiprodukt

Arkiv

MetaboGen klar för klinisk studie

Göteborgsföretagets första produkt – nästa generations probiotika – är nu klar att användas i en säkerhetsstudie.

Så funkar det på molekylär nivå

Forskare vid bl a kemiska institutionen, Umeå universitet, har lyckats simulera hur kolhydrater tas upp från cellens utsida av transportproteinet LacY.

400-årigt kemibolag byter namn

Startar testbädd för elektrolys

RISE och Swerim utvecklar ny testbädd för elektrolys och vätgastillämpningar i industrin vid Luleå tekniska universitet.

Ny grupp för plaståtervinninng

Det är nu klart att Sverige ska driva en ny internationell arbetsgrupp inom den internationella standardiseringsorganisationen ISO för plaståtervinning.

Umeåbolag sluter globalt avtal

"Jag är väldigt glad att hon fick priset"

Lynn Kamerlin, beräkningskemist och professor i biokemi vid Uppsala universitet, som själv jobbar med proteinevolution, träffade en av Nobelpristagarna, Frances Arnold så sent som i maj.

30 miljoner till malariaforskning

Oliver Billker, ny föreståndare vid Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS), Umeå universitet, får 30 miljoner kronor under sex år för att studera genfunktion hos parasiter.

Kemipris till bättre enzymer och fagdisplay

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi 2018 till två amerikaner och en britt.

Forskningsinstitut delas

Mikroplast i Stockholms stad

Kvinna får dela fysikpriset!

Donna Strickland heter en av årets tre fysikpristagare och än en gång är det lasern som prisas, eller rättare sagt laseruppfinningar som bl a gör det möjligt att studera kemiska reaktioner i realtid.

Tävla i europeisk kemikaliesäkerhet

Europeiska Arbetsmiljöbyrån har startat en kampanj för att förbättra kemikaliehanteringen på arbetsplatser inom EU. Företag inbjuds att tävla.

Migränläkemedel godkänt

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt galcanezumab, ytterligare en s k CGRP-antikropp mot svår migrän.

Ny vd för Probi

4

Dubbdäck tar fler liv än de räddar

Dubbarna river upp asfalt, vilket skördar fler liv än dubbarna räddar, enligt en ny studie inom ramen för programmet Mistra Environmental Nanosafety.

Nobelpriset för banbrytande cancerupptäckt

James P Allison och Tasuku Honjo har utsetts till 2018 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin.

Hon tar över ansvaret i Mercodia

Fernströmpris till Huntington-forskare

Zealand Pharma säljer för 1,8 miljarder

Supersnabb cyaniddetektor

Årets bioteknikbyggare

Patent godkänt i Japan

Ny topp till Sobi

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.137