Fet fisk kan minska allergier

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Fet fisk i kosten under graviditet och amning kan skydda barnet från allergier, visar en ny studie från Livsmedelsvetenskap på Chalmers.

Studien pekar också på att barn som tidigt fått smaka fisk, ägg och mjöl löper mindre risk för allergi.

Barn som vuxit upp på bondgård är mycket sällan allergiska. För att undersöka sambanden bakom detta faktum startades Bondgårdsflorastudien.

Karin Jonsson, som nu disputerar på institutionen för Biologi och bioteknik, har använt data från Bondgårdsflorastudien för att titta närmare på faktorer i kosten som skulle kunna förklara varför bondgårdsbarn inte blir allergiska. Det starkaste samband hon fann hade däremot inte med bondgård att göra.

"Vid födelsen, och vid fyra månaders ålder, hade de friska barnen högre andelar av omega-3-fettsyran EPA i blodet. Nivåerna i blodet stämde överens med mammornas intag av fet fisk; mammorna till barnen med höga andelar omega-3 i blodet hade alltså ätit mycket fisk under graviditet och amning, vilket vi också såg i deras bröstmjölk", förklarar hon i ett pressmeddelande.

Barnens eget intag av fisk och skaldjur vid ett års ålder kunde också kopplas till förekomsten av allergi, även om sambandet där var svagare.

"Detta är en liten observationsstudie. Det behövs större studier – och även kliniska sådana – för att få större säkerhet. Men mina resultat ligger väl i linje med andra studier om fisk. Fiskintag i familjen verkar kunna minska risken för allergier", konstaterar Karin Jonsson.

Data från studien pekar också på att de barn som fått prova på fisk och ägg före elva månaders ålder i lägre utsträckning blev allergiska. Dessutom verkar det vara fördelaktigt att introducera mjöl så tidigt som möjligt, även om inget barn i studien fick mjöl före fyra månaders ålder. Detta är intressant inte minst med tanke på kostråden till småbarnsföräldrar, som svängt kraftigt under åren.

"Livsmedelsverket rekommenderar full amning till sex månaders ålder. Men vi ser att det kanske finns anledning att introducera livsmedel innan barnet blivit ett halvår, och exklusiv amning verkar inte vara skyddande efter tre månaders ålder. Det kommer fler och fler studier på området och rekommendationer om tidigare introduktion är inte långt borta", tror Karin Jonsson.

"Gamla råd om att man ska vänta med livsmedelsintroduktion ännu längre än sex månader hänger kvar på vissa barnavårdscentraler. Det vore bra om det blev konsensus bland BVC eftersom det verkar kunna vara negativt att vänta för länge.

Resultaten som visar att friska barn har högre andelar EPA i sitt blod förvånade Karin Jonsson, eftersom ett högre fiskintag inte är kopplat specifikt till uppväxt på bondgård. Hon hade snarare väntat sig att hitta faktorer som länkar allergi och mejeriprodukter, men där blev sambanden svaga:

"Bondgårdsmammorna konsumerade mer helfeta mejeriprodukter och mättat fett under graviditet och amning, och det gjorde även deras barn vid ett års ålder, jämfört med de andra mammorna och barnen som åt mer margarin. Vi ser ett svagt samband som visar att ett lägre intag av margarin skulle kunna kopplas till lägre allergirisk, men det behöver undersökas mer. Jag skulle vilja göra kliniska studier på betydelsen av smör och margarin", säger Karin Jonsson.

Bondgårdsflorastudien
Bondgårdsflorastudien startades av de båda professorerna Agnes Wold, Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, och Ann-Sofie Sandberg på Chalmers tekniska högskola. Studien är utformad för att hitta faktorer som bidrar till allergiskyddet från bondgårdsmiljön, eftersom det är tidigare känt att barn uppvuxna på bondgård mycket sällan är allergiska.
Totalt ingick 65 barn i studien; 28 från mjölkgårdar i Västra Götaland och 37 från samma landsbygd men uppvuxna i hem utan bondgård. Endast ett av bondgårdsbarnen var allergiskt vid tre års ålder, vilket motsvarar fyra procent. I kontrollgruppen var 10 av 37 barn, 27 procent, allergiska vid samma ålder.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Positiva resultat för Kancera

Läkemedelsutvecklande bolaget Kancera rapporterar positiva resultat från en Fas I-studie med sin immunreglerande småmolekylära läkemedelskandidat.

Pungdjävlar visar immunitet

Ny forskning tyder på att de tasmanska pungdjuren inte kommer att duka under för den smittsamma cancer som drabbat arten hårt.

Resestipendium till ESOF 2018

Byggstart för ESS Campus

Särlösning för antroposofiska medel bort

Regeringen vill ta bort undantaget som ger möjlighet att ge försäljningstillstånd för antroposofiska medel.

Koffein biomarkör för parkinsons

Nyhetsbrev

Snabb ljusprob identiferar kolhydrater

Svenska forskare har utvecklat en snabb och enkel metod för att kartlägga olika typer av kolhydrater i växtmaterial.

Arkiv

ELISA kan lösa fler narkotikabrott

Ny möjlig princip för cancerterapi

Små molekyler som hämmar ett seleninnehållande enzym visar god effekt mot cancer i musmodeller enligt en studie i Science Translational Medicine.

Biokol kan öka reningsgraden

Kemisten Kristin Blum har i sin avhandling studerat utsläpp av organiska ämnen från små anläggningar och enskilda avlopp och hur reningen kan förbättras.

Metabogen får diabetespatent i USA

Ny nanostruktur i spermiesvansar

Med kryoelektrontomografi har forskare hittat en helt ny nanostruktur inne i spermiernas svansar.

Life assays befarar kapitalbrist

300 miljoner till nya material

Nya upptäckter om gonorre

Strukturstudier av membranproteiner på gonorrebakteriens yta ger förhoppningar om möjliga behandlingar, eventuellt vaccin.

Symcel anställer

Nanofilter fångar blodbakterier

Ett blodfilter i nanoskala som effektivt fångar in bakterier vid dialys har utvecklats av kinesiska forskare.

Tumörvaccin fungerar på möss

Ozonskiktet över oss återhämtar sig inte

Ozonskiktet återhämtar sig vid polerna, men det går sämre vid lägre breddgrader som är bebodda.

Produktkandidat för snabbare sårläkning

Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat ett nytt sätt att läka sår snabbare med hjälp av mjölksyrabakterier.

Hon ska leda regeringens nya life science-satsning

När Anders Lönnberg ska göra världsutställning så öppnar regeringen ett life science-kontor på regeringskansliet.

Brittiska kemiföretag flyttar ut

Fossilfritt stål möjligt

SSAB, LKAB och Vattenfall planerar att bygga en världsunik pilotanläggning för fossilfritt stål.

Enzymblock testas i ny studie

Att lansera ett block med designade enzymer som ska bryta ned olika läkemedelsrester när man spolar i toaletten, ut mot konsument är svårt.

Vattenpristagare utsedd

Apoteket plockar bort Pcure

Ska hämma stanken

Brexit ger särläkemedel problem

Ny direktör på Pfizer i Sverige

Mer vetenskap i maten

Novo Nordisk lägger nytt bud

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.142