Fet fisk kan minska allergier

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Fet fisk i kosten under graviditet och amning kan skydda barnet från allergier, visar en ny studie från Livsmedelsvetenskap på Chalmers.

Studien pekar också på att barn som tidigt fått smaka fisk, ägg och mjöl löper mindre risk för allergi.

Barn som vuxit upp på bondgård är mycket sällan allergiska. För att undersöka sambanden bakom detta faktum startades Bondgårdsflorastudien .

Karin Jonsson, som nu disputerar på institutionen för Biologi och bioteknik, har använt data från Bondgårdsflorastudien för att titta närmare på faktorer i kosten som skulle kunna förklara varför bondgårdsbarn inte blir allergiska. Det starkaste samband hon fann hade däremot inte med bondgård att göra.

"Vid födelsen, och vid fyra månaders ålder, hade de friska barnen högre andelar av omega-3-fettsyran EPA i blodet. Nivåerna i blodet stämde överens med mammornas intag av fet fisk; mammorna till barnen med höga andelar omega-3 i blodet hade alltså ätit mycket fisk under graviditet och amning, vilket vi också såg i deras bröstmjölk", förklarar hon i ett pressmeddelande.

Barnens eget intag av fisk och skaldjur vid ett års ålder kunde också kopplas till förekomsten av allergi, även om sambandet där var svagare.

"Detta är en liten observationsstudie. Det behövs större studier – och även kliniska sådana – för att få större säkerhet. Men mina resultat ligger väl i linje med andra studier om fisk. Fiskintag i familjen verkar kunna minska risken för allergier", konstaterar Karin Jonsson.

Data från studien pekar också på att de barn som fått prova på fisk och ägg före elva månaders ålder i lägre utsträckning blev allergiska. Dessutom verkar det vara fördelaktigt att introducera mjöl så tidigt som möjligt, även om inget barn i studien fick mjöl före fyra månaders ålder. Detta är intressant inte minst med tanke på kostråden till småbarnsföräldrar, som svängt kraftigt under åren.

"Livsmedelsverket rekommenderar full amning till sex månaders ålder. Men vi ser att det kanske finns anledning att introducera livsmedel innan barnet blivit ett halvår, och exklusiv amning verkar inte vara skyddande efter tre månaders ålder. Det kommer fler och fler studier på området och rekommendationer om tidigare introduktion är inte långt borta", tror Karin Jonsson.

"Gamla råd om att man ska vänta med livsmedelsintroduktion ännu längre än sex månader hänger kvar på vissa barnavårdscentraler. Det vore bra om det blev konsensus bland BVC eftersom det verkar kunna vara negativt att vänta för länge.

Resultaten som visar att friska barn har högre andelar EPA i sitt blod förvånade Karin Jonsson, eftersom ett högre fiskintag inte är kopplat specifikt till uppväxt på bondgård. Hon hade snarare väntat sig att hitta faktorer som länkar allergi och mejeriprodukter, men där blev sambanden svaga:

"Bondgårdsmammorna konsumerade mer helfeta mejeriprodukter och mättat fett under graviditet och amning, och det gjorde även deras barn vid ett års ålder, jämfört med de andra mammorna och barnen som åt mer margarin. Vi ser ett svagt samband som visar att ett lägre intag av margarin skulle kunna kopplas till lägre allergirisk, men det behöver undersökas mer. Jag skulle vilja göra kliniska studier på betydelsen av smör och margarin", säger Karin Jonsson.

Bondgårdsflorastudien
Bondgårdsflorastudien startades av de båda professorerna Agnes Wold, Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, och Ann-Sofie Sandberg på Chalmers tekniska högskola. Studien är utformad för att hitta faktorer som bidrar till allergiskyddet från bondgårdsmiljön, eftersom det är tidigare känt att barn uppvuxna på bondgård mycket sällan är allergiska.
Totalt ingick 65 barn i studien; 28 från mjölkgårdar i Västra Götaland och 37 från samma landsbygd men uppvuxna i hem utan bondgård. Endast ett av bondgårdsbarnen var allergiskt vid tre års ålder, vilket motsvarar fyra procent. I kontrollgruppen var 10 av 37 barn, 27 procent, allergiska vid samma ålder.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Kemiingenjörer jobbar mest

Det är högst arbetsbelastning och mest FoU på innovations- och kemiföretagen, enligt en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.

Bakterier gör bättre cellulosa

Umeå universitet och Processum ska utveckla produktionsmetoder för bakteriell nanocellulosa från lågvärdiga sidoströmmar från massabruk.

Ny prorektor utsedd

Två svenska bidrag i final

Finalisterna i AkzoNobels tävling Imagine Chemistry är nu klara. Av de 20 är två svenska.

Diamanter avslöjar försvunnen planet

Forskare tror nu att man har bevis för att solsystemet i sin tidiga fas innehöll fler planeter.

Grönt te utvärderat

EFSA, EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, har utvärderat säkerheten hos katekiner från grönt te i olika livsmedel efter oro för leverskador.

Nyhetsbrev

Etikprövningsutredning sågas

Etikprövningsutredningens förslag får helt underkänt av Kungl. Vetenskapsakademien och Statens medicinsk-etiska råd.

Arkiv

Ny superdator för svenska forskare

Brist på biomedicinska analytiker väntar

Åderförkalkning liknar cancer

Ny forskning visar att ämnesomsättningen hos inflammerade, instabila plack skiljer sig från stabila plack men liknar den hos cancerceller.

Diagnostikbolag satsar stort

Empe Diagnostics vid Karolinska Science Park reser nytt kapital för att lansera ett snabbtest för diagnos och resistensbestämning av tuberkulos.

Grafenspikar dödar bakterier

En minimal spikmatta av grafen blir ett dödligt vapen som skär sönder bakterier. På så sätt motverkas infektioner vid exempelvis implantatkirurgi.

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Årets Göran Gustafssonpristagare utsedda

Fem unga forskare prisas för enastående forskning och får 4,5 miljoner i forskningsanslag, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Hanöbukten mår dåligt

Magra torskar, sjuka skrubbskäddor och överdödlighet hos ejderungar är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans.

Konferens om precisionsmedicin lockade många

Årets upplaga av ”The future of Swedish and Danish life science” med det brännande aktuella ämnet ”precisionsmedicin och big data” drog runt 300 deltagare.

Renare luft ger oss ett år till

Invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö lever i genomsnitt ett år längre idag än för 25 år sedan tack vare minskade luftföroreningar från vägtrafiken.

Bly i små billiga plastprylar

Kemikalieinspektionen har granskat innehållet av kemikalier i små varor som barn kan stoppa i munnen, bland annat mobilfodral, prydnadssaker och hemelektronik.

Vetenskapens skatter visas

Det japanska kejsarparet ska inviga en utställning i Tokyo på temat konst och vetenskap med skatter från Gustavianum.

Genetik kan ligga bakom sockertolerans

Trots sötsug och kolhydratkonsumtion kan personer som har två kopior av genen FGF21 vara smala, enligt en ny studie i Cell Reports som har inkluderat 451,099 personer.

Drygt sex miljarder för stockholmsbolag

Amerikanska bolaget Alexion har lagt ett bud på stockholmsbaserade Wilson Therapeutics som utvecklar nya läkemedel för patienter med ovanliga kopparrelaterade sjukdomar.

Siktar på börsen

Årsringar kan ge säkrare klimatprognoser

Tio ERC-anslag till svenska forskare

Europeiska forskningsrådet ERC meddelar att de delar ut motsvarande 653 miljoner euro till totalt 269 seniora forskare. Tio forskare vid svenska universitet får anslag.

Biogaia köper majoriteten i Metabogen

TFS rekryterar

Bärpigment påverkar cancerceller

GSK tar över receptfritt

Stora kliv för A1M pharma

Så slår ståltullarna mot gruvnäringen

SenzaGen tecknar USA-avtal

Dansk till AkzoNobels styrelse

20 000 dör av fel med mediciner

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.154