Fet fisk kan minska allergier

| Av Redaktionen Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift | Tipsa redaktionen

Fet fisk i kosten under graviditet och amning kan skydda barnet från allergier, visar en ny studie från Livsmedelsvetenskap på Chalmers.

Studien pekar också på att barn som tidigt fått smaka fisk, ägg och mjöl löper mindre risk för allergi.

Barn som vuxit upp på bondgård är mycket sällan allergiska. För att undersöka sambanden bakom detta faktum startades Bondgårdsflorastudien .

Karin Jonsson, som nu disputerar på institutionen för Biologi och bioteknik, har använt data från Bondgårdsflorastudien för att titta närmare på faktorer i kosten som skulle kunna förklara varför bondgårdsbarn inte blir allergiska. Det starkaste samband hon fann hade däremot inte med bondgård att göra.

"Vid födelsen, och vid fyra månaders ålder, hade de friska barnen högre andelar av omega-3-fettsyran EPA i blodet. Nivåerna i blodet stämde överens med mammornas intag av fet fisk; mammorna till barnen med höga andelar omega-3 i blodet hade alltså ätit mycket fisk under graviditet och amning, vilket vi också såg i deras bröstmjölk", förklarar hon i ett pressmeddelande.

Barnens eget intag av fisk och skaldjur vid ett års ålder kunde också kopplas till förekomsten av allergi, även om sambandet där var svagare.

"Detta är en liten observationsstudie. Det behövs större studier – och även kliniska sådana – för att få större säkerhet. Men mina resultat ligger väl i linje med andra studier om fisk. Fiskintag i familjen verkar kunna minska risken för allergier", konstaterar Karin Jonsson.

Data från studien pekar också på att de barn som fått prova på fisk och ägg före elva månaders ålder i lägre utsträckning blev allergiska. Dessutom verkar det vara fördelaktigt att introducera mjöl så tidigt som möjligt, även om inget barn i studien fick mjöl före fyra månaders ålder. Detta är intressant inte minst med tanke på kostråden till småbarnsföräldrar, som svängt kraftigt under åren.

"Livsmedelsverket rekommenderar full amning till sex månaders ålder. Men vi ser att det kanske finns anledning att introducera livsmedel innan barnet blivit ett halvår, och exklusiv amning verkar inte vara skyddande efter tre månaders ålder. Det kommer fler och fler studier på området och rekommendationer om tidigare introduktion är inte långt borta", tror Karin Jonsson.

"Gamla råd om att man ska vänta med livsmedelsintroduktion ännu längre än sex månader hänger kvar på vissa barnavårdscentraler. Det vore bra om det blev konsensus bland BVC eftersom det verkar kunna vara negativt att vänta för länge.

Resultaten som visar att friska barn har högre andelar EPA i sitt blod förvånade Karin Jonsson, eftersom ett högre fiskintag inte är kopplat specifikt till uppväxt på bondgård. Hon hade snarare väntat sig att hitta faktorer som länkar allergi och mejeriprodukter, men där blev sambanden svaga:

"Bondgårdsmammorna konsumerade mer helfeta mejeriprodukter och mättat fett under graviditet och amning, och det gjorde även deras barn vid ett års ålder, jämfört med de andra mammorna och barnen som åt mer margarin. Vi ser ett svagt samband som visar att ett lägre intag av margarin skulle kunna kopplas till lägre allergirisk, men det behöver undersökas mer. Jag skulle vilja göra kliniska studier på betydelsen av smör och margarin", säger Karin Jonsson.

Bondgårdsflorastudien
Bondgårdsflorastudien startades av de båda professorerna Agnes Wold, Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, och Ann-Sofie Sandberg på Chalmers tekniska högskola. Studien är utformad för att hitta faktorer som bidrar till allergiskyddet från bondgårdsmiljön, eftersom det är tidigare känt att barn uppvuxna på bondgård mycket sällan är allergiska.
Totalt ingick 65 barn i studien; 28 från mjölkgårdar i Västra Götaland och 37 från samma landsbygd men uppvuxna i hem utan bondgård. Endast ett av bondgårdsbarnen var allergiskt vid tre års ålder, vilket motsvarar fyra procent. I kontrollgruppen var 10 av 37 barn, 27 procent, allergiska vid samma ålder.


Håll dig uppdaterad med Kemivärlden Biotech
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Avslöjande siffror i rapport om vården

Den nya rapporten Future Health index som görs årligen av Philips visar att svensk vård fungerar bra, men flera länder är bättre. Bristen på teknik pekas ut som det stora problemet av hela panelen under debatt i Almedalen.

Nöjda kemister på nationellt kemimöte

Närmare 500 deltagare kom till det första nationella kemimötet i Lund som slutade på onsdagen.

Lennart Nilssonpriset till mikroskopist

Biokonstnären och forskaren Thomas Deerinck är 2018 års vinnare av Lennart Nilsson Award.

Ny skyddsmekanism mot fria syreradikaler

Forskare vid Stockholms universitet och universitetet i Bern har upptäckt ett nytt protein, i bakterier, som elegant omvandlar superoxid direkt till syre.

Svensk-dansk framgång

I konkurrens med drygt 100 andra EU-finansierade projekt har det svensk-danska projektet ReproUnion gått vidare till final.

Hon får KTHs stora pris

Kemiprofessorn och världsledande batteriforskaren Kristina Edström får KTHs stora pris 2018.

Nyhetsbrev

Inleder samtal om globalt kemikalieavtal

Under måndagen inledde miljöminister Karolina Skog (MP) samtal med europeiska ministerkolleger för att skapa ett Parisavtal för kemikalier.

Arkiv

Professor i kemilärande hedersdoktor

Plus

Tufft ta vetenskapen till politiken

I år kan bli sista året för regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling och ordföranden Karin Markides berättar hur det har gått hittills.

Prisas för DNA-origami

Björn Högberg, Karolinska Institutet, får Hugo Theorells pris i biofysik 2018 för sitt unika sätt att använda DNA-nanostrukturer i sin forskning.

Exosomer sprider Alzheimers

Cellens egna sopsäckar, som tar hand om skadliga proteiner, kan sprida Alzheimers sjukdom till andra nervceller i hjärnan.

Sommarläsning: Hyllning till vätebindningen

Varför fryser varmt vatten fortare än kallt, vad är isträ och har vatten minne? Det är några av frågorna som besvaras i en ny bok.

Blodprov ska hitta cancer tidigt

I ett nytt projekt, Ultrakänsliga analyser för bättre hälsa och kriminalteknik (ULTRA) ska nya, superkänsliga tekniker för DNA-analys av kroppsvätskor utvecklas och anpassas för slutanvändare.

Läkemedelsrening behöver inte vara dyr

Tekniken för avancerad rening av läkemedelsrester på svenska avloppsreningsverk finns, till en kostnad av cirka en krona per kubikmeter vatten.

Första spadtaget i Stenungsund

AkzoNobel Specialty Chemicals har tagit första spadtaget för en revolutionerande demonstrationsanläggning i Stenungsund.

Filippa K samarbetar med OrganoClick

Recipharm köper anläggning för halv miljard

CMO-bolaget Recipharm köper tillverkningsanläggning för inhalationsprodukter i Storbritannien från Sanofi för 45 miljoner pund, men Brexit oroar inte vd.

Rekordutdelning till hjärnforskning

Nytt nätverk för mikrofluidik

Ett nätverk för forskning och utbildning i mikrofluidik har nyligen bildats i Sverige.

Gensax kan öka cancerrisk

Ännu en Alzheimerkandidat skrotas

Besök ett bruk i sommar

I sommar har allmänheten möjlighet att besöka fem av Stora Ensos svenska bruk som tillverkar papper, massa och kartong.

44 000 rosengener kartlagda

Ett internationellt forskarsamarbete har tagit fram ett referensgenom för rosen till nytta för odlare.

Swedish Algae Factory får LIFE-anslag

Biogaia tappar vd

Han lämnar Arocell

Astrazeneca-läkemedel till USA

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.167